Arbetsmiljöbrott

Arbetsmiljölagen (1977:1160) ställer krav på att en arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Vad är arbetsmiljöbrott?

Anmälningarna kommer oftast in från polisen då en olycka har hänt och de kallats till platsen. Arbetsgivaren är också skyldig att anmäla en olycka till Arbetsmiljöverket, som i sin tur också kan göra en polisanmälan.

En utredning går till så att det först måste utredas vem eller vilka som haft ett skyddsansvar enligt arbetsmiljölagen. Därefter måste åklagaren kunna bevisa vilka brister i arbetsmiljöarbetet som orsakat olyckshändelsen. Här ställer domstolarna höga krav. Det gäller att visa att om den som är skyddsansvarig gjort vad hen borde enligt lagen så skulle olyckan med hög grad av sannolikhet inte hänt. För en fällande dom måste också oaktsamheten som orsakat olyckan vara tillräckligt klandervärd.

Hos polisen finns särskilda utredare som specialiserat sig på att utreda arbetsmiljöbrott. Ibland är det samma poliser som också utreder miljöbrott men på vissa håll är det olika grupper av utredare som utreder miljö- respektive arbetsmiljöbrott. Arbetsmiljöverket gör också en utredning av händelsen inom ramen för sitt tillsynsansvar. Den utredningen ingår som regel i det underlag åklagaren har för sitt beslut i åtalsfrågan. Arbetsmiljöverkets inspektörer bidrar ofta med sin särskilda expertkunskap inom olika verksamhetsområden.

Arbetsmiljöbrotten regleras i brottsbalken 3 kapitlet 10 § som föreskriver att om brott som anges i 7-9 §§ (vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan), har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat hen för att förebygga ohälsa eller olycksfall, så kan denne dömas för arbetsmiljöbrott. Det är då straffskalan i respektive paragraf som ligger till grund för den påföljd som döms ut.

Påföljder arbetsmiljöbrott

Påföljderna för arbetsmiljöbrott ligger mellan böter och fängelse i sex år beroende på vilket brott det gäller och hur omständigheterna sett ut.

Företagsbot

Om det rör sig om brott som har begåtts inom ramen för näringsverksamhet kan det också dömas ut en så kallad företagsbot som drabbar aktuell verksamhet/näringsidkare. Denna form av påföljd är särskilt vanlig när det gäller miljö- och arbetsmiljöbrott eftersom dessa brott ofta begås i olika typer av företag.

Ofta blir det endast aktuellt med en företagsbot medan det i allvarligare fall eller om det rör sig om en gärning som begåtts med uppsåt också kan föras talan om personligt ansvar. En företagsbot uppgår i dag till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.

Nya bestämmelser om företagsbot trädde i kraft den 1 januari 2020. De huvudsakliga förändringarna är att kretsen som omfattas av företagsbot utvidgades samt att en förhöjd företagsbot kan utgå vid allvarligare brottslighet och om det är fråga om ett större företag. Därutöver kan åklagare utfärda strafföreläggande på upp till 3 miljoner.

Se även miljöbrott


Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål


Inom Åklagarmyndigheten finns en särskild enhet som heter Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Vid enheten handläggs ärenden om brott mot miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter, arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg med tillhörande förordningar och föreskrifter, miljöbrottslighet som åtalas med stöd av annan primär lagstiftning som brottsbalken samt grova jaktbrott för de fredade rovdjuren. Riksenheten har kansliort i Malmö.

Riksenheten bedriver verksamhet på fem ställen i landet: Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm och Östersund. Varje arbetsställe har ett geografiskt ansvarsområde. Chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål är chefsåklagare Kristina Falk Strand. Riksenheten har kansliort i Malmö.