Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Vad är hedersrelaterad brottslighet?

Hedersbrott är per definition brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor samt äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, vilseledande till äktenskapsresa och brott mot utreseförbud enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Det är motivet som gör ett brott hedersrelaterat. Hedersrelaterad brottslighet är brottsneutral. Om i vart fall ett av motiven för ett brott är heder är brottet att anse som hedersrelaterat. Alla typer av brott kan alltså vara hedersrelaterade.

I brottsbalken finns en straffskärpningsregel som innebär att som försvårande omständigheter när man bedömer straffvärdet ska, förutom vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om ett motiv för brottet har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

Tvångsäktenskap och könsstympning har enligt regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende.

Hedersförtryck

För att en person ska kunna dömas för hedersförtryck ska gärningarna ha utgjort led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet och varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla. Dessutom krävs att motivet för var och en av gärningarna har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. 

Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse i lägst ett år och högst sex år.

Hedersförtryck infördes den 1 juni 2022 som en straffbestämmelse i brottsbalken (4 kap. 4 e §). Bestämmelsen omfattar brott som begåtts efter den 1 juni 2022.

Åklagares arbete mot hedersrelaterad brottslighet

En åklagare har tre huvuduppgifter: att leda förundersökningar, fatta beslut och utföra åklagaruppgifter vid rättegångar. Det innebär att åklagarens arbete normalt startar när ett brott anmäls och ärendet inkommer till Åklagarmyndigheten från polisen. Åklagarmyndigheten har inte, till skillnad från Polismyndigheten, ett brottsförebyggande uppdrag.

För att kunna utreda hedersrelaterad brottslighet är Åklagarmyndigheten beroende av att polisanmälningar görs. Det är alltså viktigt att polisen identifierar hedersrelaterad brottslighet i samband med anmälan och att det kommuniceras till Åklagarmyndigheten.

I normalfallet är åklagare förundersökningsledare när det gäller hedersrelaterad brottslighet.

Åklagaren bör i förundersökningar om hedersrelaterad brottslighet så snart som möjligt begära målsägandebiträde eller särskild företrädare till domstolen. Det är domstolen som sedan avgör om målsäganden har rätt till målsägandebiträde eller särskild företrädare.

På Åklagarmyndigheten finns ett nationellt nätverk mot hedersrelaterad brottslighet. I nätverket ingår två åklagare från varje åklagarområde, en från Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet och en från Särskilda åklagarkammaren.

Sedan 2021 har Åklagarmyndigheten en särskild ämnesspecialist (åklagare) på området hedersrelaterad brottslighet.