Åklagarmyndighetens

Miljöbrott

Miljöbrott är när någon bryter mot de bestämmelser som reglerar vad man får eller inte får göra i vår miljö. Det kan till exempel handla om olagliga utsläpp av ämnen som kan skada mark, vatten eller luft, gärningar som har skadlig inverkan på skyddade områden eller att man genom vissa åtgärder inskränker allemansrätten, att bryta mot tillstånd och villkor för viss miljöfarlig verksamhet, miljöfarlig kemikaliehantering eller att skada djur och natur i allmänhet och särskilt skyddade arter i synnerhet.

Miljöbalken innehåller dels bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling och allmänna hänsynsregler såsom bestämmelser för hushållning med mark och vatten och skydd för olika områden, dels straffbestämmelser.

Straffbestämmelserna finns i miljöbalkens 29 kapitel. Det är bara sådana gärningar som är straffbelagda i 29 kapitlet miljöbalken som utgör brott. Vissa gärningar kan också vara straffbara enligt annan lagstiftning, t.ex. smugglingslagen när det gäller olaglig avfallstransport eller införsel av föremål eller levande exemplar av djur eller växter som tillhör skyddade arter. Miljöbalken innehåller alltså, utöver straffbestämmelserna, också väldigt många förhållningsregler som tillämpas av tillsynsmyndigheterna i samband med tillståndsansökningar eller inspektioner.

Ofta är det tillsynsmyndigheterna som anmäler misstänkta brott som upptäcks i samband med inspektioner eller då det inkommit en anmälan från någon privatperson. Allmänheten kan också anmäla en misstanke om miljöbrott direkt till Polisen eller till Åklagarmyndigheten. Hos Polisen finns särskilda utredare som specialiserat sig på att utreda just miljöbrott. Experterna vid tillsynsmyndigheterna bidrar ofta med sin särskilda kunskap inom de olika områdena.

Påföljder miljöbrott

Påföljden för de flesta typer av miljöbrott som regleras i 29 kap miljöbalken är böter eller fängelse i högst två år. Straffet för grovt miljöbrott är fängelse i lägst sex månader och högst sex år och för grovt artskyddsbrott är det fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Företagsbot


Om det rör sig om brott som har begåtts inom ramen för näringsverksamhet kan det också dömas ut en så kallad företagsbot som drabbar aktuell verksamhet/näringsidkare. Denna form av påföljd är särskilt vanlig när det gäller miljö- och arbetsmiljöbrott eftersom dessa brott ofta begås i olika typer av företag. Ofta blir det endast aktuellt med en företagsbot medan det i allvarligare fall eller om det rör sig om en gärning som begåtts uppsåtligen, också kan föras talan om personligt ansvar. En företagsbot uppgår i dag till lägst 5000 kr och högst 10 miljoner kr. Ett förslag om ändring finns dock där högsta företagsboten för större företag föreslås bli 500 miljoner kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 

Se även Arbetsmiljöbrott (länk)

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål


Inom Åklagarmyndigheten finns en särskild enhet som heter Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Vid enheten handläggs ärenden om brott mot miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter, arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg med tillhörande förordningar och föreskrifter, miljöbrottslighet som åtalas med stöd av annan primär lagstiftning som brottsbalken samt grova jaktbrott för de fredade rovdjuren. Riksenheten har kansliort i Malmö.

Riksenheten bedriver verksamhet på fem ställen i landet: Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm och Östersund. Varje arbetsställe har ett geografiskt ansvarsområde. Chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål är chefsåklagare Kristina Falk Strand. Riksenheten har kansliort i Malmö.