Åklagarmyndighetens

Verksamheten i Högsta domstolen

Här finns svarsskrivelser och förklaringar samt överklaganden. 

Riksåklagaren överklagar varje år cirka 10-20 hovrättsdomar till Högsta domstolen. För att överklaga måste prövningstillstånd begäras och om det är den dömde som överklagar ska riksåklagaren yttra sig i en så kallad svarsskrivelse.

Tidsperiod

  • ÅM 2015/7973 Grov vårdslöshet i trafik m.m.

    Datum: 2015-12-08

    Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hur långt fängelsestraff som ska dömas ut för grov vårdslöshet i trafik En man har dömts för grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri för att kraftigt alkoholpåverkad (0,85 milligram alkohol per liter utandningsluft) ha kört på fel sida vajerräcket mot trafiken i cirka två mil så att mötande bilister tvingats väja undan för att undvika frontalkrock. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i sex månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till ett längre fängelsestraff än det som hovrätten mätt ut. Eftersom faran för trafikolycka med dödlig utgång till följd av den synnerligen vårdslösa körningen varit överhängande bör straffvärdet för den samlade brottsligheten, enligt riksåklagaren, motsvara fängelse i åtminstone ett år. Enligt riksåklagaren vore det av vikt för ledning av rättstillämpningen med uttalanden av Högsta domstolen när det gäller vilket straffvärde grov vårdslöshet i trafik där faran för andra människors liv varit påtaglig bör åsättas och om detta är ett fall där inte endast den nedre delen av straffskalan bör kunna användas.

  • ÅM 2015/7841 Mord

    Datum: 2015-11-30

    Riksåklagaren har överklagat ytterligare en hovrättsdom som gäller påföljden för mord. En man har dömts för mord till fängelse i 16 år efter att ha dödat sin hustru med en kniv i det gemensamma hemmet. Mordet har begåtts efter lagändringen den 1 juli 2014. Riksåklagaren anser att påföljden ska bestämmas till fängelse på livstid. Den fråga som är av intresse ur prejudikatsynpunkt är vilket genomslag sådana försvårande omständigheter som är hänförliga till mord i nära relation bör få när påföljden för mord ska bestämmas.

  • ÅM 2015/7349 Medhjälp till människorov

    Datum: 2015-11-26

    Fråga är om villkorligt medgiven frihet ska förverkas. En man har dömts för medhjälp till människorov m.m. till fängelse i ett år och nio månader. Vidare förklarades villkorligt medgiven frihet till en tid av ett år förverkad. År 2010 hade den tilltalade dömts för grovt narkotikabrott m.m. till fängelse åtta år och sex månader. När han frigavs villkorligt återstod två år och tio månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick de nya brotten drygt två år och sex månader före prövotiden för villkorlig frigivning går ut. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att den villkorligt medgivna friheten inte till någon del ska förklaras förverkad. Enligt den tilltalade är det oskäligt att förverka den tidigare villkorligt medgivna friheten eftersom om han i dag dömts för de brott han begått tidigare skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet 2010. Under sådana omständigheter skulle prövotiden sannolikt ha gått ut när han begick de nya brotten. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Förverkande av villkorligt medgiven frihet är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i tre andra mål som gäller samma fråga avstyrker riksåklagaren prövningstillstånd. Se RÅ:s överklagande i mål ÅM 2015/2592 samt svarsskrivelser i mål ÅM 2015/6208 och ÅM 2015/5908.

  • ÅM 2015/7303 Fråga om förverkande

    Datum: 2015-11-03

    Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom i fråga förverkande En person har dömts för grovt narkotikabrott till fängelse i 3 år och 6 månader. Åklagaren yrkade att vederlaget av narkotikaförsäljningen skulle förklaras förverkat. Hovrätten har dock förklarat endast den uppskattade vinsten av narkotikaförsäljningen förverkat. Enligt riksåklagarens uppfattning bör dock en bruttometod tillämpas när man bestämmer vilket belopp som ska förklaras förverkat med anledning av försäljning av narkotika. Detta innebär att hela vederlaget från en narkotikaförsäljning bör förklaras förverkat och att de ev. kostnader den dömde haft möjligen kan tas hänsyn till vid en proportionalitetsbedömning i det enskilda fallet. --- Dom från HD 2016-03-31: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2016/2016-03-31%20B%205373-15%20Dom.pdf

  • ÅM 2015/4180 Grova skatte- och bokföringsbrott

    Datum: 2015-10-22

    Hovrätten dömde en tilltalad för grova skattebrott. Den tilltalade ansågs ha lämnat oriktiga uppgifter dels i ett aktiebolags skattedeklarationer, dels i sina egna inkomstdeklarationer. Hovrätten fann utrett att utbetalningar som aktiebolaget bokfört som provisionsersättningar i själva verket utgjort egna uttag från bolaget. Innan hovrätten prövade målet hade kammarrätten i en dom funnit att Skatteverket inte gjort det mycket sannolikt att de aktuella utbetalningarna avsett annat än provisionsersättningar. Det ansågs därför inte visat att oriktiga uppgifter lämnats, varför förutsättningarna för eftertaxering inte var uppfyllda. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och hävdar i Högsta domstolen att hovrätten varit bunden av kammarrättens avgörande. Eftersom skatteprocessen utmynnat i ett konstaterande av att skattskyldighet inte föreligger har hovrätten inte kunnat döma honom för skattebrott. Riksåklagaren, som inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten, bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

  • ÅM 2015/6952 Skattebrott

    Datum: 2015-10-21

    Såväl tingsrätten som hovrätten fann det utrett att den tilltalade i egenskap av företrädare för ett aktiebolag i bolagets skattedeklarationer uppsåtligen vid nio tillfällen under år 2011 lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket och att det till följd härav förelegat fara för att skatt (avgift) skulle undandras det allmänna med sammanlagt 95 469 kr. Enligt domstolarna utgjorde vardera oriktig skattedeklaration ett brott. Eftersom den undandragna skatten (avgiften) vid varje gärningstillfälle inte ens var i närheten av det för år 2011 gällande prisbasbeloppet om 42 800 kr fann domstolarna – trots att det var utrett att gärningarna begåtts systematiskt och med ett skatteundandragande syfte – att gärningarna skulle bedömas som skatteförseelse. Då åklagaren uppgett att åtal för skatteförseelse inte var påkallat av särskilda skäl skulle åtalet ogillas. Hovrätten antecknade i sin dom att gärningarna dessutom var preskriberade. Enligt riksåklagaren och Ekobrottsmyndigheten är det av intresse ur prejudikatsynpunkt att Högsta domstolen klargör hur gränsdragningen mellan skattebrott (2 § skattebrottslagen [1971:69]) och skatteförseelse (3 § samma lag) ska göras vid upprepad brottslighet, där gärningarna sedda var och en för sig hade varit att bedöma som skatteförseelse.

  • ÅM 2015/3609 Trolöshet mot huvudman

    Datum: 2015-10-13

    Den tilltalade i målet hade skött den löpande bokföringen för två bolag och också haft befogenhet att göra utbetalningar och överföringar från bolagens bankkonton. Under sex års tid hade hon olovligen fört över sammanlagt drygt 9,2 miljoner kronor från bolagens konton till sitt eget bankkonto. Hovrätten dömde den tilltalade för trolöshet mot huvudman, grovt brott. Straffvärdet för gärningarna bedömdes motsvara tre års fängelse. Efter att ha beaktat att den tilltalade också meddelats näringsförbud bestämde hovrätten påföljden till fängelse två år sex månader. Efter att den dömde överklagat hovrättens dom förordnade Högsta domstolen att riksåklagaren skulle komma in med svarsskrivelse särskilt avseende påföljdsfrågan. Riksåklagaren, som inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten, bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

  • ÅM 2015/6303 Grov våldtäkt

    Datum: 2015-10-05

    Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om en våldtäkt mot en 15-årig flicka ska bedömas som grov våldtäkt. En man åtalades för grov våldtäkt för att med våld och hot om våld ha utsatt en 15-årig flicka för först ett analt och därefter ett oralt samlag. Under våldtäkten utsattes flickan för flera sadistiska och förnedrande handlingar. Tingsrätten bedömde våldtäkten som grov våldtäkt, medan hovrätten ansåg att våldtäkten skulle bedömas som våldtäkt av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljden för våldtäkten, och viss annan brottslighet, till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grov våldtäkt till ett väsentligt längre fängelsestraff än det som hovrätten utmätte. Minimistraffet för grov våldtäkt är fängelse i fyra år. Riksåklagarens uppfattning är att den tilltalade, med hänsyn till tillvägagångssättet och målsägandens låga ålder, får anses ha visat särskild hänsynslöshet och råhet. Av särskild betydelse är att det förhållandevis utdragna, smärtsamma och förnedrande övergreppet utfördes mot ett barn som befann sig i ett mycket utsatt läge, ensam med en betydligt äldre man på ett hotellrum långt ifrån den stad där hon var bosatt. Enligt riksåklagaren råder det osäkerhet i rättstillämpningen när det gäller under vilka omständigheter en våldtäkt mot ett barn i åldersgruppen 15-17 år ska bedömas som grov våldtäkt på grund av att gärningsmannen visat särskilt hänsynslöshet och råhet. Riksåklagaren framhåller att våldssex numera är relativt vanligt förekommande i domar och att målsägandena i de fallen ofta är unga och identitetssökande personer, inte sällan med psykiska problem. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

  • ÅM 2015/3995 Brott mot knivlagen

    Datum: 2015-09-10

    En person har dömts för brott mot knivlagen till penningböter för att på allmän plats, nattetid, ha innehaft en kniv i sin väska. Kniven var en fransk matkniv, en fällkniv, med ett nio cm långt blad. Den tilltalade hade tidigare under kvällen lagat mat hos en vän och då haft med sig kniven för att använda vid matlagningen. Vid tiden för gärningen var den tilltalade på väg hem från sin vän.  ​En person har dömts för brott mot knivlagen till penningböter för att på allmän plats, nattetid, ha innehaft en kniv i sin väska. Kniven var en fransk matkniv, en fällkniv, med ett nio cm långt blad. Den tilltalade hade tidigare under kvällen lagat mat hos en vän och då haft med sig kniven för att använda vid matlagningen. Vid tiden för gärningen var den tilltalade på väg hem från sin vän.  Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd. Fråga i målet är om innehavet med hänsyn till knivens art, innehavarens behov och övriga omständigheter kan anses ha varit befogat. --- Dom från HD 2016-02-17: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2016/2016-02-17%20B%202094-14%20Dom%20.pdf

  • ÅM 2015/5855 Grovt barnpornografibrott

    Datum: 2015-09-09

    Riksåklagaren vill att HD ska pröva påföljden för grovt barnpornografibrott En man har dömts för grovt barnpornografibrott bestående i innehav och spridning av ca en halv miljon bilder och 1600 filmer, varav ca 20 000 bilder och 408 filmer innehåller grovt material, bland annat bilder av verkliga övergrepp på mycket små barn. Hovrätten bestämde straffet till fängelse i tre år. Riksåklagaren vill nu att Högsta domstolen ska skärpa straffet.

  • ÅM 2015/4483 Återupptagande av mål

    Datum: 2015-08-25

    Frågan i målet är om den tilltalade haft laga förfall att inte inställa sig till huvudförhandling i hovrätten. Riksåklagaren anser att den tilltalade visat laga förfall och motsätter sig inte att Högsta domstolen förordnar om målets återupptagande i hovrätten.

  • ÅM 2015/4923 Våldtäkt

    Datum: 2015-08-20

    Högsta domstolen har beslutat att pröva fråga om påföljd för 18-åring som dömts för våldtäkt och sexuellt ofredande Hovrätten har dömt en person, född 1996, för våldtäkt och sexuellt ofredande till ett års fängelse. Brotten begicks då denne var 18 år. Den tilltalade hävdar i HD att det har saknats förutsättningar för hovrätten att döma honom till ett strängare straff än tre månaders fängelse, eftersom yttrande inte inhämtats från socialnämnden (28 § LUL). Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom.

  • ÅM 2015/4310 Husrannsakan

    Datum: 2015-06-25

    Riksåklagaren avstyrker en prövning i Högsta domstolen av beslutet om husrannsakan på Aftonbladets redaktion Den 24 maj 2015 rånades butiken Guld i Kista Galleria. Beväpnade män tillgrep gods till ett okänt värde och flera skott avlossades. I samband med rånet spreds fotanglar ut på platser som kan ha använts som flyktvägar. Polisen misstänker att åtminstone nio personer är inblandade i rånet. För närvarande är tre personer häktade såsom på sannolika skäl misstänkta för grovt rån. Identiteterna på flera andra gärningspersoner är okända. Två personer, som åkte på en moped, iakttogs när de spred ut fotanglar. Försöken att identifiera dessa har inte gett något resultat. Aftonbladet har publicerat bilder på personer som kan misstänkas vara männen på mopeden. Ansiktena har vid publiceringen maskerats. Åklagaren och polis vill ha tillgång till bilderna omaskerade. Bilderna överfördes digitalt till Aftonbladet av en person som vill vara anonym och till synes i publiceringssyfte. Polis och åklagare har i kontakter med Aftonbladet försökt förmå dem att överlämna bilderna i omaskerat skick. Då Aftonbladet vägrade detta begärde åklagaren att tingsrätten skulle förordna om husrannsakan på Aftonbladets redaktion i syfte att beslagta de aktuella bilderna. Tingsrätten förordnade att husrannsakan får företas på Aftonbladets redaktion i syfte att eftersöka och beslagta den IT-enhet/IT-enheter som innehåller omaskerade bilder av misstänkta gärningsmän. Svea hovrätt avslog Aftonbladets överklagande. Riksåklagaren anser att beslutet inte står i strid med beslagsförbudsreglerna. Mot bakgrund av det allvarliga brott det är fråga om är beslutet heller inte oproportionerligt. Målet innehåller i och för sig frågor som är intressanta ur prejudikatsynpunkt. Då det är fara i dröjsmål avstyrker riksåklagaren dock att prövningstillstånd meddelas.

  • ÅM 2015/3836 Köp av sexuell handling av barn m.m.

    Datum: 2015-06-16

    Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar påföljden för köp av sexuell handling av barn Ärendet rör en man som dömts för ett flertal olika sexualbrott till fängelse. Den del som riksåklagaren vill få prövad avser fem fall av köp av sexuell handling av barn. De riktar sig mot en 16 årig flicka med självskadebeteende som låtit sig utsättas för våldsamma och kränkande sexuella handlingar mot betalning. Straffskalan för köp av sexuell handling av barn är böter eller fängelse i två år. När det som i detta fall är fråga om flerfaldig brottslighet är straffskalan böter eller fängelse i högst tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för de fem brotten sammanlagt är fängelse i sex månader. Mot bakgrund av de mycket försvårande omständigheterna kring gärningarna anser dock riksåklagaren att straffvärdet ska uppgå till fängelse i minst två år. Självskadebeteende bland barn och unga är ett växande samhällsproblem. Detta tar sig inte sällan uttryck i att barn ”frivilligt” ställer upp på allehanda och ofta djupt kränkande sexuella handlingar mot någon form av betalning. Mot denna bakgrund är det enligt riksåklagaren av stor vikt att Högsta domstolen klargör hur straffet ska bestämmas när det gäller köp av sexuell handling av barn i sådana fall.

  • ÅM 2015/3993 Våldtäkt mot barn

    Datum: 2015-06-16

    En 19-årig man med en lindrig utvecklingsstörning har dömts för våldtäkt mot barn för att ha haft samlag vid ett tillfälle med en flicka som vid tidpunkten för gärningen var 14 år och fem månader. Påföljden har bestämts till fängelse i ett år och sex månader. Den tilltalade har överklagat till Högsta domstolen och yrkat att gärningen ska rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn och påföljden bestämmas till villkorlig dom och samhällstjänst. I målet aktualiseras dels frågan om hur gärningen ska rubriceras, dels frågor om straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval. Den centrala frågan i målet är om den tilltalades lindriga utvecklingsstörning beaktats i tillräcklig utsträckning vid påföljdsbestämningen. En annan fråga är vilket genomslag den tilltalades ungdom ska ha vid straffmätning och påföljdsval. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom men tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

  • ÅM 2015/3006 Anstiftan av mord

    Datum: 2015-05-08

    En kvinna mördades 2010 genom att bli skjuten i huvudet med tre skott samt därefter misshandlad i huvudet med pistolen. En man som åtalats för mordet frikändes av hovrätten. Hovrättens dom har vunnit laga kraft. I nu aktuellt mål har en annan man dömts för att ha anstiftat den frikände mannen att mörda kvinnan. Påföljden har bestämts till fängelse på livstid. Han har också utvisats ur riket med förbud att återvända hit. Anstiftaren har i överklagande till Högsta domstolen bland annat menat att hovrätten gjort sig skyldig till rättegångsfel. Han gör också gällande att det finns prejudikatintresse i målet. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd i målet. Riksåklagaren har med anledning av vad som framkommit i den nu aktuella förundersökningen och rättegången den 17 mars 2015 ansökt om resning till men för den tidigare frikände mannen.

  • ÅM 2015/2592 Avtjänande av reststraff

    Datum: 2015-04-30

    Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff. En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

  • ÅM 2015/2727 Missbruk av urkund

    Datum: 2015-04-28

    Riksåklagaren överklagar en dom om missbruk av urkund till Högsta domstolen. Domen handlar om att en person överlämnat sin legitimationshandling till en annan person i syfte att den ene skulle genomföra den praktiska delen av förarprov för körkort i den andres ställe. I sammanhanget anser riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt. Enligt riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt med hänsyn främst till den försvårande omständigheten att identitetshandlingen överlämnats i syfte att den ena av de tilltalade skulle få körkort utan att ha genomgått den från trafiksäkerhetssynpunkt mycket viktiga prövningen vid uppkörningen. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkar att de båda tilltalade ska dömas för missbruk av urkund, grovt brott. Hovrätten dömde två personer för missbruk av urkund av normalgraden. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av HD vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. HD har tidigare i ett fall uttalat sig om gränsdragningen mellan missbruk av urkund av normalgraden och det grova brottet. Det målet gällde missbruk av en passhandling vid resa mellan länder. HD:s uttalanden i det målet ger enligt riksåklagarens mening inte tillräcklig vägledning för bedömningen av rubriceringsfrågan situationer som i det nu överklagade målet. Riksåklagaren anser därför att det finns behov av att HD preciserar rättsläget ytterligare. Dom från HD 2016-03-11: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2016/2016-03-11%20B%202268-15%20dom.pdf

  • ÅM 2015/2433 Vållande till kroppskada

    Datum: 2015-04-24

    Ett kosmetiskt ingrepp på en ung man utfördes på en mottagning utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Läkaren som genomförde ingreppet använde en metod som inte är vedertagen och som visade sig vara riskfylld. Mannen blev på grund av ingreppet kliniskt impotent. Läkaren åtalades för vållande till kroppskada, grovt brott. Enligt tings- och hovrätten var det inte visat att läkaren hade gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Läkaren kunde dock klandras för att han inte hade tagit reda på hur han skulle utföra ingreppet på ett säkert sätt. Han hade därför varit omedvetet oaktsam. Tings- och hovrätten kom fram till att läkaren gjort sig skyldig till vållande till kroppskada av normalgraden. På grund av preskription kunde han dock inte dömas för detta brott. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren bör läkaren dömas för vållande till kroppskada, grovt brott, vilket inte är preskriberat. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig om under vilka förutsättningar man kan döma för grovt brott vid omedveten oaktsamhet. Det är också av intresse att få belyst vilken grad av risktagande som är acceptabel vid kosmetiska ingrepp utanför den etablerade hälso- och sjukvården.

  • ÅM 2015/2426 Bokföringsbrott

    Datum: 2015-04-16

    Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar ett mål om bokföringsbrott där åtalet gäller åsidosättande av en utländsk juridisk persons bokföringsskyldighet. Enligt åtalet har den tilltalade varit företrädare för en brittisk juridisk person som drivit bokföringsskyldig verksamhet från ett fast driftställe i Göteborg. Den tilltalade påstås ha gjort sig skyldig till bokföringsbrott genom att ha åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet genom att dels ha bokfört vissa rörelsefrämmande kostnader, dels ha underlåtit att bokföra utgående mervärdesskatt. Hovrätten har ogillat åtalet då man inte ansett det klarlagt att bolaget varit etablerat i Sverige på ett sådant sätt att bokföringsskyldighet förelegat. Målet gäller straffansvar för bokföringsbrott avseende påstått åsidosättande av bokföringsskyldighet som åvilat en utländsk juridisk person. I mål av detta slag aktualiseras bl.a. frågor om (1) det utländska bolaget varit etablerat i Sverige eller om det endast varit fråga om ett tillfälligt tillhandahållande av tjänst i EU-rättslig mening, om (2) bokföringsskyldighet förelegat och om (3) hänvisningen i bestämmelsen om bokföringsbrott (11 kap. 5 § brottsbalken) till åsidosättande av bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen innebär att det strider mot den straffrättsliga legalitetsprincipen att tillämpa bestämmelsen på åsidosättande av en utländsk juridisk persons bokföringsskyldighet. Praxis är inte enhetlig när det gäller synen på dessa frågor. Enligt RÅ skulle en prövning av Högsta domstolen vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

  • ÅM 2015/1759 Häktning mm

    Datum: 2015-03-24

    Riksåklagaren tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan om häktning i ett ärende. Dagens Nyheter har begärt att beslaget ska hävas, vilket riksåklagaren motsätter sig. Riksåklagaren tillstyrker dock att Högsta domstolen prövar frågan.

  • ÅM 2014/9662 Misshandel

    Datum: 2015-03-17

    En man har dömts för misshandel bestående i att han i det gemensamma hemmet tagit ett hårt tag i sin 11 årige styvsons öron och ruskat hans huvud, vilket orsakat styvsonen smärta och blåmärken på öronen. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 50-timmars samhällstjänst. Om fängelse valts som påföljd skulle fängelse 1 månad ha dömts ut. Mannen vill att Högsta domstolen ska rubricera gärningen som i första hand vållande till kroppskada och i andra hand misshandel, ringa brott, samt att straffet ska sättas ned. Riksåklagaren bestrider ändring och anser inte att det finns skäl för prövningstillstånd. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och kan inte tillstyrka prövningstillstånd. Enligt riksåklagaren synes underrättspraxis tämligen enhetlig när det gäller hur bedrägeribrott liknande det här aktuella ska rubriceras, varför en prövning av överklagandet sannolikt inte skulle innebära någon precisering av rättsläget.

  • ÅM 2014/4549 Försök till otillåten avfallstransport

    Datum: 2015-03-06

    Hovrätten dömde en tilltalad för försök till otillåten avfallstransport till dagsböter. Den tilltalade har dömts för att i Sverige ha anordnat transport av en container innehållande ett antal tv-apparater och en bil. Slutdestinationen var Ghana, men transporten stoppades i Rotterdams hamn. Avsikten var att tv-apparaterna och bilen skulle säljas i Ghana. Enligt hovrätten var föremålen att anse som avfall, men efter reparation eller andra åtgärder skulle de ha kunnat användas på nytt. Den centrala frågan i målet är om förfaranden som innebär att avfall förbereds för att användas på nytt är att anse som ett sådant återvinningsförfarande som avses i straffbestämmelsen i 29 kap. 4 a § första stycket 5 miljöbalken. Hovrätten har funnit att så är fallet. En annan hovrätt har däremot besvarat frågan nekande och frikänt den tilltalade. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom men tillstyrker prövningstillstånd. Hovrätten dömde en tilltalad för försök till otillåten avfallstransport till dagsböter. Den tilltalade har dömts för att i Sverige ha anordnat transport av en container innehållande ett antal tv-apparater och en bil. Slutdestinationen var Ghana, men transporten stoppades i Rotterdams hamn. Avsikten var att tv-apparaterna och bilen skulle säljas i Ghana. Enligt hovrätten var föremålen att anse som avfall, men efter reparation eller andra åtgärder skulle de ha kunnat användas på nytt. Den centrala frågan i målet är om förfaranden som innebär att avfall förbereds för att användas på nytt är att anse som ett sådant återvinningsförfarande som avses i straffbestämmelsen i 29 kap. 4 a § första stycket 5 miljöbalken. Hovrätten har funnit att så är fallet. En annan hovrätt har däremot besvarat frågan nekande och frikänt den tilltalade. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom men tillstyrker prövningstillstånd.

  • ÅM 2014/9500 Våld mot tjänsteman

    Datum: 2015-03-05

    En person har dömts för våld mot tjänsteman då han sparkat en polis på benet. I målet är utrett att polisen bar benskydd och att sparken därför inte ledde till någon effekt (skada eller smärta). Riksåklagaren tillstyrker prövningstillstånd och medger att åtalet för våld mot tjänsteman ska ogillas.

  • ÅM 2014/8691 Grovt rattfylleri

    Datum: 2015-02-26

    En person har av tingsrätten dömts till en månads fängelse efter att ha framfört personbil på bl.a. en riksväg i Arvika med en alkohol­koncentration i blodet om 3,0 promille. Tingsrätten motiverade längden på fängelsestraffet med att det rört sig om en kortare körning en söndagskväll och att det saknades uppgift om att det förelegat någon trafikfara. Efter det att åklagaren överklagat domen ändrade hovrätten fängelsestraffet till två månader. Även om det inte förelåg några andra försvårande omständigheter ansåg hovrätten att den höga alkoholkoncentrationen i sig medfört en sådan risk att straffvärdet motsvarar två månader. Den tilltalade har överklagat domen och yrkat att han ska dömas till en lindrigare påföljd. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser inte att det finns skäl att meddela prövningstillstånd. Enligt riksåklagaren saknas det behov av vägledande uttalande av Högsta domstolen om vilken betydelse en mycket hög alkoholkoncentration i sig har för straffmätningen. Det torde vidare vara ovanligt att det endast är en mycket hög alkoholkoncentrationen och inga andra om­ständigheter att beakta vid straffmätningen.

  • ÅM 2014/6431 Artskyddsbrott

    Datum: 2015-02-20

    En man som driver en djurklinik i aktiebolagsform har dömts för artskyddsbrott. Samtidigt har bolaget ålagts företagsbot. Artskyddsbrotten består i att mannen vid tre tillfällen fångat fridlysta huggormar. Ormarna fångades på tomtmark i syfte att på djurkliniken mjölka dem på gift. Giftet skulle användas för att framställa motgift att använda på huggormsbitna hundar. I Högsta domstolen hävdar den tilltalade i första hand att han, med stöd av undantagsbestämmelsen i 10 § artskyddsförordningen, haft rätt att flytta ormarna. I andra hand hävdar den tilltalade att han ska frikännas då han begått gärningen i straffrättsvillfarelse. Under alla förhållanden anses gärningen vara ringa och därmed straffri. Riksåklagaren motsätter sig ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

  • ÅM 2014/9556 Grovt bedrägeri

    Datum: 2015-02-04

    En person åtalades för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund m.m. för att vid sex tillfällen ha varit delaktig i bedrägerier där falska pass använts. Värdena på de aktuella varorna uppgick vid varje tillfälle till mellan 7 500 och 23 900 kr. Tingsrätten bedömde gärningarna som bedrägeri av normalgraden med hänsyn bl.a. till att det hade rört sig om en relativt kort period och om inte särskilt stora värden vid varje enskilt tillfälle. Hovrätten bedömde brotten som grova bedrägerier med hänsyn till att falska handlingar använts och till att brottsligheten varit planerad, förhållandevis välorganiserad och svår att upptäcka. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att gärningarna ska bedömas som bedrägeri av normalgraden. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och kan inte tillstyrka prövningstillstånd. Enligt riksåklagaren synes underrättspraxis tämligen enhetlig när det gäller hur bedrägeribrott liknande det här aktuella ska rubriceras, varför en prövning av överklagandet sannolikt inte skulle innebära någon precisering av rättsläget.

  • ÅM 2015/0331 Beslag av minneskort

    Datum: 2015-01-26

    Ett minneskort till en kamera som tillhör en fotograf på Dagens Nyheter togs i beslag av militärpolis. Skälet var att fotografierna på minneskortet föreställer ett skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305), där det också råder fotograferingsförbud. Tingsrätten hävde beslaget, men hovrätten ändrade tingsrättens beslut. Dagens Nyheter har begärt att beslaget ska hävas, vilket riksåklagaren motsätter sig. Riksåklagaren tillstyrker dock att Högsta domstolen prövar frågan. Riksåklagaren bestrider ändring och anser inte att det finns skäl för prövningstillstånd.