Strafföreläggande och dagsböter

En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den som är misstänkt erkänner att han eller hon har begått brottet, och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande.

Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång.

Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hon eller han erkänner brottet och accepterar straffet. Detta är frivilligt och man kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället.

Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom.

Förhandsgodkännande

Den som erkänner ett bötesbrott kan lämna ett skriftligt förhandsgodkännande om strafföreläggande redan vid kontakten med polisen i samband med brottet. Som regel behöver man då inte ha någon ytterligare kontakt med rättsväsendet innan ärendet avgörs. Av förhandsgodkännandet ska det bland annat framgå vilket brott som erkänns och hur mycket böter som den misstänkta personen godtar.

Förhandsgodkännande får bara omfatta bötesstraff, dvs. inte villkorlig dom.

Ett förhandsgodkännande kan återkallas av den misstänkta fram till dess att åklagaren utfärdar strafföreläggandet.

 

Frågor och svar om strafföreläggande

Vad innebär ett strafföreläggande?

Ett strafföreläggande ersätter rättegång. Vissa brott behöver inte behandlas vid en rättegång i domstol. Då kan åklagaren istället för att åtala besluta om att utfärda ett strafföreläggande för brottet.

Hur svarar jag på strafföreläggandet?

Du kan välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. I brevet som följer med föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. Om du inte svarar kan åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten.

Det enklaste sättet att godkänna föreläggandet är att betala hela det belopp som står på det bifogade inbetalningskortet. Du behöver då inte skriva under något godkännande. Föreläggandet är godkänt genom betalningen.

Skulle strafföreläggandet innehålla ett förverkande av en sak, t.ex. narkotika eller kniv, eller ett skadestånd krävs att du skriver under och skickar in svaret för att det ska räknas som att du har godkänt strafföreläggandet.

Vad händer om jag inte vill godkänna strafföreläggandet?

Om du inte accepterar innehållet i föreläggandet bör du snarast skriva och berätta varför. Skriv helst på baksidan av det brev som följde med föreläggandet. Skicka ditt svar i ett vanligt brev till den åklagarkammare som föreläggandet kom ifrån. Adressen står på föreläggandet.

När åklagaren fått ditt svar eller om du inte svarar på strafföreläggandet, beslutar åklagaren i de flesta fall om att väcka åtal mot dig i tingsrätten. Tingsrätten kallar sedan dig och åklagaren till en förhandling. Efter förhandlingen bestämmer tingsrätten om du skall dömas för brotten och vilket straff du i så fall får. I många fall kan tingsrätten dock avgöra ärendet utan att du behöver komma till en rättegång.

Vad händer efter ett godkännande? När måste jag betala? Går beloppet att dela upp?

Du har tre månader på dig att betala. Du kan också välja att betala minst hälften inom den tiden för att få ytterligare tre månader på dig. Om du inte betalar i tid kommer du få en påminnelse. Betalningstid efter påminnelsen är 14 dagar. Om du inte betalar efter påminnelsen kommer ärendet överlämnas till Kronofogdemyndigheten. De tar då ut en avgift. Enskilda anspråk hanteras separat.

Någon ytterligare uppdelning av beloppet går inte att göra. För ytterligare frågor om bötesbetalningen, kontakta Polismyndigheten på telefonnummer 010-563 35 04 eller skicka e-post till: [email protected].

Påföljden är det straff som åklagaren beslutat om. Villkorlig dom används som ett alternativ till fängelse. Den villkorliga domen innebär att det löper en prövotid på två år. En villkorlig dom kan förenas med dagsböter eller samhällstjänst. Om man begår nya brott under prövotiden, eller inte sköter en föreskrift om samhällstjänst, kan den villkorliga domen bytas ut mot en ny påföljd, oftast fängelse.

Dagsböter används vid lite allvarligare bötesbrott. Antalet dagsböter kan bestämmas till lägst 30 och högst 150 stycken, eller 200 om det är fråga om flera brott. Antalet dagsböter visar hur allvarligt brottet eller brotten är, dvs. ju fler dagsböter, desto allvarligare brott. Hur stor varje dagsbot är fastställs med hänsyn till inkomst, förmögenhet och försörjningsskyldighet. Dagsbotsbeloppet varierar från 50 till 1 000 kr. I riksåklagarens riktlinjer (RåR 2007:2) finns mer information om beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande.

Penningböter används mest vid mindre allvarliga brott. Storleken på penningböterna beror bara på hur allvarligt brottet är. Din inkomst har alltså ingen betydelse för penningböternas storlek.

Avgift till Brottsoffermyndigheten, vad är det?

Om du har begått ett brott som kan ge fängelse ska du enligt lag betala en avgift till brottsofferfonden om 800 kronor (från och med 1 februari 2023 höjs avgiften till 1000 kronor). Dessa pengar går till en fond som Brottsoffermyndigheten beslutar om. Läs mer om detta hos Brottsofferfonden.

Varför ska jag betala kostnad för blodprov/urinprov/salivprov?

Den som lagförs för brott genom dom i domstol eller genom strafföreläggande ska enligt lag ersätta staten för kostnad för blodprovtagning, blodundersökning, urinprovtagning, urinundersökning, salivprovtagning och salivundersökning i förekommande fall.

Kommer mitt brott och strafföreläggande hamna i registren? Vilka myndigheter får veta att jag begått ett brott och blivit straffad?

På samma sätt som efter en fällande dom i en domstol kan olika myndigheter få uppgifter om att du har begått brott. Om brottet har betydelse för ditt körkortsinnehav kan Transportstyrelsen besluta om att ge en varning eller återkalla ditt körkort. Även andra tillstånd eller licenser kan påverkas. Uppgifter om att du har begått brott antecknas i belastningsregistret.

Hur länge finns uppgiften om strafföreläggande med i belastningsregistret?

Uppgifter om böter gallras 5 år efter godkännandet av strafföreläggandet. Om det före utgången av denna tid görs en ny anteckning i belastningsregistret, kan uppgiften komma att stå kvar längre.  

Vem ansvarar för belastningsregistret? Vem kan titta i det? 

Polismyndigheten är ansvarig för personuppgifterna i belastningsregistret. Vid frågor om belastningsregistret, kontakta Polismyndigheten på 010-563 35 02.

Polisen tog mitt körkort när jag stoppades. När får jag tillbaka det?

Transportstyrelsen svarar på frågor om körkort. Åklagarmyndigheten har inte alls hand om körkortsfrågan. Kontakta Transportstyrelsen på 0771-81 81 81.

Påverkas mitt körkortsinnehav av ett strafföreläggande?

Transportstyrelsen har hand om alla körkortsfrågor, inte Åklagarmyndigheten. Kontakta Transportstyrelsen.