Kontaktförbud

Kontaktförbud kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan namngiven person. Beslut fattas av åklagare.

Den som får kontaktförbud får inte besöka, ringa eller på andra sätt kontakta den person som förbudet gäller mot.

Åklagaren ska göra en riskbedömning i varje enskilt fall om det finns risk för framtida brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Varje beslut om kontaktförbud ska därutöver föregås av en så kallad proportionalitetsbedömning, vilket innebär att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt att gälla.

Utredningar om kontaktförbud leds av åklagare och ska bedrivas skyndsamt.  Utredningen ska ge underlag för åklagarens risk-och proportionalitetsbedömningen. Några av de frågor som åklagaren ska ta hänsyn till vid riskbedömningen är om förbudspersonen tidigare lagförts för brott mot den person som förbudet ska skydda, om det finns tidigare brott mot någon annan och om det pågår en brottsutredning mot förbudspersonen. En närmare beskrivning av risk- och proportionalitets bedömningen finns i Åklagarmyndighetens handbok om kontaktförbud.

Om man inte är nöjd med ett åklagarbeslut om kontaktförbud kan man begära att tingsrätten prövar frågan. Möjligheten att få en domstolsprövning gäller både beslut om att utfärda förbud och om att inte utfärda förbud, och båda parter har möjlighet att begära tingsrättens prövning.

Åklagarmyndighetens arbete med kontaktförbud

Under 2008 genomförde Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg en granskning av åklagarnas tillämpning av lagen om besöksförbud. En handbok för handläggning av dessa ärenden publicerades 2010. Den 1 oktober 2011 trädde lagen om kontaktförbud i kraft och ersatte lagen om besöksförbud.

Under 2012-2013 gjordes en uppföljande granskning. Denna visade på både svårigheter i handläggningen och utvecklingsmöjligheter. Ett antal aktiviteter på området genomfördes även under perioden 2014-2015.

I juli 2018 kom delvis ny lagstiftning om kontaktförbud. Med anledning av framför allt denna lagstiftning gjordes en revidering och uppdatering av kontaktförbudshandboken i oktober 2019.

I Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2019 beslutades att en tematisk tillsyn av handläggningen av kontaktförbud skulle genomföras. Tillsynsprojektet resulterade i april 2020 i en granskningsrapport ("Kontaktförbud – en kartläggning av tillämpningen med synpunkter på iakttagelser").

Resultatet av den här granskningen ledde dessutom till att en översyn gjordes av föreskrifterna för tidsfrister för handläggning av kontaktförbud, ÅFS 2011:6. Förändringarna framgår i ÅFS 2020:2.

I korthet innebär förändringarna som trädde i kraft den 1 oktober 2020 att handläggningsfristerna är en respektive två veckor beroende på vilket slags kontaktförbud som är aktuellt.

Handläggningstiden gällande ansökan om ordinärt kontaktförbud och utvidgat kontaktförbud utan villkor om elektronisk övervakning är två veckor. För övriga ansökningar gäller en handläggningsfrist på en vecka.

De förlängda handläggningsfristerna syftar till att bättre balansera lagstiftarens skyndsamhetskrav på handläggningen av kontaktförbudsärenden mot behovet av att uppnå hög kvalitet på beslutsunderlaget och därmed också kontaktförbudsbeslutet.

Det skyndsamhetskrav som lagstiftningen ställt upp gäller fortfarande och de nya fristerna ska inte tolkas som att handläggningen av kontaktförbudsärenden får lägre prioritet. Tvärtom är tanken att det ska ges möjlighet att hinna arbeta fram beslutsunderlag och därefter fatta beslut som håller hög kvalitet.