Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

2006

  • Mot bakgrund av vad som framkommit bland annat i massmedia har Ekobrottsmyndigheten och Riksenheten mot korruption beslutat att tillsammans inleda en granskning av om det finns anledning att misstänka att brott begåtts i samband med OBOL:s affärsverksamhet, och om förundersökning därför ska inledas.

    Läs mer
  • Åklagare utbildas om hedersrelaterat våld

    Det kan vara svårt att skilja hedersrelaterat våld från ”vanligt” våld inom familjen. Men det är viktigt att identifiera det hedersrelaterade våldet, eftersom det bland annat kräver särskilt stöd till brottsoffret och speciella utredningsstrategier. Detta konstateras i en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

    Läs mer

    Det kan vara svårt att skilja hedersrelaterat våld från ”vanligt” våld inom familjen. Men det är viktigt att identifiera det hedersrelaterade våldet, eftersom det bland annat kräver särskilt stöd till brottsoffret och speciella utredningsstrategier. Detta konstateras i en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

    Det kan vara svårt att skilja hedersrelaterat våld från "vanligt" våld inom familjen. Men det är viktigt att identifiera det hedersrelaterade våldet, eftersom det bland annat kräver särskilt stöd till brottsoffret och speciella utredningsstrategier. Detta konstateras i en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. För att åklagarna inte ska missa hederskopplingarna, innehåller handboken exempel på varningssignaler som kan ge indikation om att det är hedersrelaterat våld. Sådana varningssignaler kan vara flera gärningsmän istället för en, att brottet utlösts av att brottsoffret trotsat familjeregler för livsföring eller att släkten är lojal med gärningsmannen istället för med brottsoffret. - Åklagarna måste också ha viss kunskap om de kulturella mekanismerna bakom sådana här brott. Därför innehåller handboken även en allmän introduktion till hederstänkandet, säger projektledare Annette Olsson. En särskild åklagarutbildning om hedersrelaterat våld har genomförts vid två tillfällen under 2006 och kommer att hållas ytterligare fyra gånger under 2007. Särskilda rutiner vid utredningarna Den här typen av brott kräver särskilda rutiner vid brotts-utredningarna, konstaterar handboken. Boken innehåller därför råd om hur utredningsarbetet bör bedrivas. Brottsoffrets säkerhet och trygghet understryks som en mycket viktig faktor för att nå framgång, liksom vikten av att tidigt säkra och dokumentera bevis. Åklagaren måste också tidigt i utredningen ha en genomtänkt utredningsstrategi för att till exempel hitta alla gärningsmän. - Samverkan med både andra myndigheter och frivilligorganisationer är också mycket värdefullt så att olika aktörers agerande inte av misstag motarbetar varandra, säger Annette Olsson. Bakgrund Handboken grundar sig på ett regeringsuppdrag till Åklagarmyndigheten att vidta åtgärder för att öka åklagarnas kunskaper om hedersrelaterade brott mot ungdomar. En projektgrupp vid Utvecklingscentrum Göteborg har bland annat genomfört en kartläggning och analys av hur sådana brott hanteras av polis och åklagare.

    Läs mer
  • Målet gäller Rembrandts "Självporträtt" som stals vid rånet mot Nationalmuseum 2000.

    Tavlan togs, efter bl.a. användande av vissa provokativa åtgärder, i beslag på ett hotellrum i Köpenhamn i september 2005. Hovrätten menade att de som deltog vid försäljningen hade gjort sig skyldiga till grovt häleri, men meddelade påföljdseftergift med hänvisning till att det rörde sig om en uppenbart otillbörlig brottsprovokation.

    Läs mer
  • Det går att nå fram till fällande dom i utredningar omfridskränkning, även om brottsoffret inte vill eller törs medverka. Att tidigt säkra och dokumentera bevisning är avgörande, konstaterar en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

    Våld och sexualbrott i nära relationer är brott som i allmänhet är svåra att utreda på grund av bevissvårigheter, som att ord ofta står mot ord eller att bevispersoner står i lojalitets- och beroendeförhållanden till den misstänkte eller brottsoffret. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har genomfört en studie av fridskränkningsbrotten, dvs. upprepade vålds- och sexualbrott mot närstående (eller tidigare närstående) personer, där handlingarna kränker den personliga integriteten och skadar personernas självkänsla. Studien har resulterat i en handbok för åklagare, som publiceras i dag. Handboken innehåller dels en sammanfattning av rättsläget, dels råd om handläggningsrutiner.- Syftet är att få en så hög kvalitet på bevissäkringen som möjligt, för att därigenom öka lagföringen för de här brotten, säger Eva Bloch som skrivit handboken.Några av de åtgärder som poängteras i handboken: • Förhöret med brottsoffret, som kan befinna sig i en psykiskt pressande situation, är ofta avgörande för utredningen. Formerna för förhöret är därför mycket viktiga. Möjligheten till videoförhör bör utnyttjas och telefonförhör undvikas. Även ytterligare förslag på åtgärder i samband med förhöret presenteras i handboken.• Brottsoffret bör tidigt i utredningen få ett målsägandebiträde. Det ger både stöd och möjlighet till högre kvalitet på uppgifterna som brottsoffret lämnar.• Eventuella skador på de inblandade personerna bör om möjligt fotograferas eller videofilmas på plats vid ett ingripande.• Eftersom fridskränkning innebär ett upprepat beteende mot samma brottsoffer, är rättsintyg värdefulla som komplement till läkarjournaler och fotografier.• Åklagaren måste kontinuerligt lämna positiv och negativ feedback till polisen, för att överlag förbättra utredningarnas kvalitet i de här ärendena.- Det är relativt vanligt att brottsoffret inte alls vill medverka i utredningen eller ändrar sig under resans gång och det gör det naturligtvis ännu svårare att väcka åtal. Men det finns många exempel på utredningar där man, trots det, lyckats nå en fällande dom eftersom man på andra sätt säkrat och dokumenterat bevisning. Därför behövs den här handboken, säger Eva Bloch.

    Läs mer
  • Begränsa omfattningen av stora brottmål

    Samhällets resurser räcker inte till allt. Därför är det bättre att fler personer lagförs i begränsade processer än att några få stora mål får ta alla resurser. Det konstaterar en idéskrift som publiceras den 6 december.

    Läs mer

    Samhällets resurser räcker inte till allt. Därför är det bättre att fler personer lagförs i begränsade processer än att några få stora mål får ta alla resurser. Det konstaterar en idéskrift som publiceras den 6 december.

    Narkotikabrott, ekobrott, miljöbrott och människohandel är exempel på brottslighet som under senare år blivit allt mer omfattande, komplicerad och svårutredd. Hur kan utredningstiderna bli kortare? Hur ska de begränsade resurserna fördelas? Kan det nuvarande systemet utnyttjas bättre eller behövs lagändringar? Dessa och näraliggande frågor har diskuterats i en arbetsgrupp som letts av riksåklagare Fredrik Wersäll. - Huvudtesen är att det är bättre att lagföra fler personer i mer begränsade processer än att låta ett fåtal mål ta alla resurserna. Då måste vi både utnyttja de befintliga lagarna på bästa sätt men också våga diskutera lagstiftningsändringar som straffrabatter och åtalsuppgörelser, säger Fredrik Wersäll Åtalsuppgörelser och inskränkningar i åtalsplikten Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig är åklagaren i dag enligt svensk lag i princip skyldig att åtala. Undantag finns, men författarna menar att möjligheterna att prioritera mellan olika utredningar borde vara större. Gruppen ser också en utveckling liknande den i många andra länder; att åklagaren och den misstänkte ska kunna träffa uppgörelser, exempelvis om vad i ett ärende som man är ense om, som ska vara bindande för domstolen. För att öka förutsägbarheten ska domstolen inte kunna döma till strängare straff än vad åklagaren yrkat. Utnyttja befintliga regler offensivt I dagens lagstiftning finns möjligheter att begränsa en brottsutredning så att man exempelvis bara utreder de allvarligaste brotten som en person är misstänkt för, eftersom det inte skulle förlänga straffet om alla brott utreddes. Detta är ett sätt att minska utredningstiden och hushålla med resurserna. Dessa regler kan användas mer offensivt, menar författarna. Starka och likvärdiga parter Med en aktiv och stark försvararinsats i utredningsstadiet kan åklagaren tidigt ta tillvara invändningar och synpunkter, och fokus kan inriktas på det man är oense om. På så sätt kan handläggningstiden minskas. Ersättningen till försvararna måste därför täcka kostnaderna för en aktiv försvararinsats under förundersökningen, anser gruppen. Över huvud taget förordar man starka och likvärdiga parter i brottmålsprocessen, där t.ex. den misstänkte själv ska få avgöra vad kan vitsordas, dvs. vad som är riktigt och rimligt. På så sätt kan domstolens roll bli mer konfliktlösande.

    Läs mer
  • Den 1 december effektiviseras samarbetet mellan Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Stockholms län.

    Arbetet med att bekämpa olika former av bedrägerier mot de offentliga försäkrings- och bidragssystemen har intensifierats under det senaste året. Vissa myndigheter, däribland Försäkringskassan, har erhållit resurstillskott för att förhindra och spåra brottslighet i enskilda ärenden. Vid sådana utredningar är det betydelsefullt med en effektiv och smidig samarbetsform mellan Försäkringskassa, polis och åklagare. Med anledning av detta införs nu den så kallade Västmanlandsmodellen för samarbetet mellan dessa myndigheter i Stockholm. I Västmanland har man arbetat enligt modellen med goda resultat sedan slutet av 2005. I korthet innebär modellen att Försäkringskassan lämnar polisanmälan direkt till en speciellt utsedd åklagare som arbetar med denna typ av ärenden. Åklagaren ger sedan direktiv till särskilda utredare, som är väl insatta i lagstiftningen. Polisutredningarna kommer att ske vid de tre nystartade bedrägerirotlarna Nord, City och Syd. Gemensam uppföljning av arbetet samt erfarenhetsutbyte kommer att ske kontinuerligt. -Genom den kontinuerliga dialogen mellan åklagare och polis i enskilda ärenden kommer kvalitén på utredningarna att förbättras hela tiden, säger Jonas Wahlström, rotelchef på bedrägeriroteln i City polismästardistrikt. -Vi kommer att få kortare genomströmningstider och bättre förutsättningar för kunskapsutbyte mellan våra myndigheter, säger chefsjurist Åke Kärnell vid Försäkringskassan. -Den här modellen har fungerat väldigt bra i Västmanland, vårt fortsatta arbete kommer att visa hur det kommer att fungera även med de förutsättningar som finns i Stockholms län, säger vice överåklagare Kerstin Skarp på City åklagarkammare i Stockholm

    Läs mer
  • Idag, vid lunchtid, avslutas ett tredagars arbetsmiljöbrottsseminarium som genomförts i samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

    I seminariet deltar Sveriges omkring 20 specialiståklagare (miljöåklagare), som fortsättningsvis ska handlägga såväl samtliga miljö- som arbetsmiljöbrott, liksom ett flertal utredningsmän hos polisen från hela landet och många jurister och arbetsmiljöinspektörer från alla områden inom Arbetsmiljöverket. Förutom viktiga samordningsfrågor mellan de tre myndigheterna i det angelägna syftet att förbättra arbetsmiljöbrottsbekämpningen har samtliga närvarande under seminariet bl.a. enats om att fortsättningsvis motverka användningen av begreppet "arbetsplatsolycka" (som ofta inte ens anses ha samband med brott).- I stället kommer de tre samverkande myndigheternas arbete att präglas av en mer offensiv och realistisk uppfattning att dödsfall eller allvarligare personskadefall inom arbetsmiljöområdet ska hänföras under begreppet: "Arbetsdödsfall/respektive arbetspersonskada i samband med misstänkt arbetsmiljöbrott". Utgångspunkten är därvid att dödsfall eller allvarligare personskadefall inom arbetsmiljöområdet grundar sig på någon form av misstänkt straffbar försummelse från arbetsgivarens sida, som har lett till den tragiska effekten.Det säger överåklagaren Sven-Erik Alhem i Malmö, som tillsammans med juristen Tin Westermark på Arbetsmiljöverket lett seminariet. På Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum Malmö, där Sven-Erik Alhem är chef, har miljö- och arbetsmiljöbrotten en central ställning inom en för dessa brott särskild Miljöbrottsenhet, som inrättats och nyligen förstärkts av Riksåklagaren.

    Läs mer
  • Arbetsmiljöärenden ska från årsskiftet koncentreras till samtliga landets miljöåklagare, enligt ett beslut från riksåklagaren.

    Riksåklagaren har fattat beslut om att arbetsmiljöärenden från och med den 1 januari 2007 ska koncentreras till samtliga landets miljöåklagare. Hittills har många, men inte alla, miljöåklagare också haft ansvar för arbetsmiljöärendena. Antalet miljöåklagareblir i huvudsak oförändrat. De miljöåklagare som i dag är utsedda kommer att behålla sina stationeringsorter

    Läs mer
  • Riksåklagaren överklagar antikhandlarfall

    Riksåklagaren har i dag överklagat en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Den gäller det uppärksammade fallet där en antikhandlare i Skåne avled av de skador han orsakades i samband med ett rån.

    Läs mer

    Riksåklagaren har i dag överklagat en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Den gäller det uppärksammade fallet där en antikhandlare i Skåne avled av de skador han orsakades i samband med ett rån.

    Hovrätten menade att det inte var styrkt att gärningsmännen hade uppsåt till att antikhandlaren skulle avlida till följd av skadorna. Riksåklagaren delar inte den uppfattningen och yrkar att två av de inblandade personerna ska dömas för mord. - Skälet för att Högsta domstolen ska pröva målet är framför allt att det är väl lämpat för att domstolen ska kunna utveckla och precisera den nedre gränsen för uppsåt - likgiltighetsuppsåt, säger byråchef Stefan Johansson.

    Läs mer
  • Åklagaren överklagar inte Skandia-domen

    Alla tre åtalade fälldes till ansvar i den andra Skandia-processen, och alla tre dömdes till fängelse. Samtliga har nu överklagat sina domar. Kammaråklagare Peter W Nilsson har beslutat att inte överklaga domen.

    Läs mer

    Alla tre åtalade fälldes till ansvar i den andra Skandia-processen, och alla tre dömdes till fängelse. Samtliga har nu överklagat sina domar. Kammaråklagare Peter W Nilsson har beslutat att inte överklaga domen.

    - Åtalen för bestickning och grovt mutbrott har ogillats sedan omständigheter och bevisning mycket noggrant gåtts igenom vid huvudförhandlingen i tingsrätten. Tingsrättens dom är välmotiverad. Jag kan inte emotse en annan bedömning av Hovrätten. I det läget vore det fel att överklaga. - I övrigt har tingsrätten helt bifallit åtalet. Påföljderna är väl avvägda, varför det inte finns anledning att yrka straffskärpning.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >