Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

April

  • Överåklagare utsedd med ansvar för resningsärenden

    Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

    Läs mer

    Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

    Under de senaste åren har ett antal fall av resning i brottmål uppmärksammats i debatten. Bland annat har frågor om själva förfarandet i samband med resningsansökningar diskuterats. - Resningsfrågor är ofta av annorlunda slag än de inom åklagarverksamheten i övrigt. Det är också viktigt att den som ansöker om resning har fullt förtroende för att ansökan behandlas opartiskt. Därför har jag beslutat inrätta den nya fristående funktionen. Överåklagaren, eller någon annan åklagare som handlägger ett ärende vid den nya funktionen, får inte tidigare ha haft någon befattning med det mål som en resningsfråga avser, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Huvudregeln är att lagakraftvunna domar gäller Huvudregeln i svensk rätt är att domar som inte längre kan överklagas på vanligt sätt - så kallade lagakraftvunna domar - ska gälla. Resning är i stort sett det enda institut genom vilket en lagakraftvunnen dom kan brytas upp på grund av att den kan antas vara felaktig i sak. Resning beviljas endast i undantagsfall, i enlighet med huvudregeln. När det gäller lagakraftvunna hovrättsdomar är det Högsta domstolen som avgör resningsärenden. I de fallen är riksåklagaren den dömdes motpart. - Samhället har intresse av en stabil rättsordning som innebär att de som har varit inblandade i en rättegång ska kunna känna trygghet och slippa leva under hot om att en sak som har prövats av domstol ska kunna tas upp igen. Mot det intresset står ett annat intresse, nämligen att felaktiga domstolsavgöranden ska kunna korrigeras. Resningsreglernas syfte är att få en avvägning mellan dessa intressen, säger Fredrik Wersäll - Med den nyafunktionen och de nya rutinerna skapar vi en ökad tydlighet i hanteringen av resningsärenden. Jörgen Almblad har en lång och bred erfarenhet av brottmål från olika delar av rättsväsendet. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till den nya befattningen, säger Fredrik Wersäll.

    Läs mer
  • Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften föreslås bli straffbara

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

    Läs mer

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften. Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott. Regeringen gav i februari 2006 riksåklagaren Fredrik Wersäll i uppdrag att bland annat överväga om den gällande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn mot det som på engelska kallas grooming, det vill säga att vuxna, ofta via Internet, tar kontakt med barn i syfte att kunna utnyttja barnet sexuellt. Brottsförebyggande rådet (Brå) har samtidigt haft i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om företeelsens närmare karaktär och omfattning. Fredrik Wersäll har i dag lämnat över sin utredning till regeringen (Ds 2007:13, Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften). Brå har samtidigt redovisat sitt uppdrag (Brå-rapport 2007:11, Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet). Många unga utsätts för kontaktförsök via Internet Brå:s kartläggning visar att många barn utsätts för kontakter och kontaktförsök som barnen uppfattar har sexuella motiv. Kartläggningen visar vidare att det allra vanligaste är att de vuxna tar dessa kontakter via Internet. Hur många barn som utsätts är svårt att uppskatta, men i Brå:s kartläggning svarade närmare 40 procent av flickorna i årskurs 9 att de under det senaste året har via Internet fått sexuella förslag från för dem okända vuxna. Många av kontakterna leder också till att barnen utsätts för olika typer av sexualbrott, i första hand via Internet men ibland vid en fysisk träff med den vuxne förövaren. Ny bestämmelse i brottsbalken föreslås Fredrik Wersäll och Brå anser att olika förebyggande åtgärder kan bidra till att göra barn och unga mer riskmedvetna. Det bör också finnas möjligheter för Internetbranschen att genom tydligare användarregler och förbättrad övervakning minska utbredningen. I dag presenterar Brå också skolmaterialet Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott, som bland annat tar upp sexualbrott på Internet. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften är ett allvarligt samhällsproblem och därför föreslår Fredrik Wersäll att det i brottsbalken införs en ny bestämmelse om ansvar för kontakt med barn i sexuellt syfte. Det ska alltså vara straffbart att ha kontakt med barn under 15 år om syftet är att begå sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken mot barnet. Straffansvar ska enligt förslaget inträda oavsett hur kontakten tas (via Internet, telefon, i "verkliga livet" eller på annat sätt) och det ska inte krävas att det kan styrkas exakt vilken typ av sexualbrott som den vuxne förövaren har haft för avsikt att begå. I de lindrigare fallen bör påföljden kunna stanna vid böter, medan fängelse i upp till ett år bör kunna dömas ut i allvarligare fall. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

    Läs mer
  • Svarsskrivelserna behandlar frågan om den svenska lotterilagstiftningen är förenlig med EG-rätten.

    Två kvällstidningar hade infört spelannonser för utländska spelbolag. Chefredaktörerna dömdes för brott mot lotterilagen (främjandeförbudet i 38 och 54 §§) till dagsböter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Chefredaktörerna har överklagat respektive beslut till Högsta domstolen. De gör gällande att främjandeförbudet och den därtill kopplade kriminaliseringen strider mot diskrimineringsförbudet i artikel 12 i EG-fördraget och att den svenska spellagstiftningen i sin helhet inte uppfyller de krav EG-rätten ställer. RÅ delar inte denna uppfattning och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

    Läs mer
  • Industrihampa som odlas efter korrekt gjord ansökan är inte narkotika och det gäller även vid befattning som inte hör till själva odlingen.

    Målet gällde en person som stulit 1,6 kg torkad industrihampa från en åker där odling skedde för industriellt ändamål av godkänd hampasort och med nödvändiga tillstånd. Personen åtalades för narkotikabrott. Tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet med motiveringen att industrihampa inte är narkotika. RÅ överklagade och HD har nu fastställt hovrättens friande domslut. HD slår fast att industrihampa inte övergår till att klassificeras som narkotika om någon hanterar den utanför själva odlingen. Legalitetsprincipen innebär att innehavet objektivt sett inte är att bedöma som narkotikabrott.

    Läs mer