Aktuella pressmeddelanden

Juni

  • Gunnar Stetler ny chef för Riksenheten mot korruption

    Den 1 juli går överåklagare Christer van der Kwast i pension, som tidigare meddelats. Ny chef för Riksenheten mot korruption blir överåklagare Gunnar Stetler, som närmast varit chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

    Läs mer

    Den 1 juli går överåklagare Christer van der Kwast i pension, som tidigare meddelats. Ny chef för Riksenheten mot korruption blir överåklagare Gunnar Stetler, som närmast varit chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

    - Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet och som chef, som kommer att vara värdefull, säger riksåklagare Anders Perklev. Riksenheten mot korruption Riksenheten mot korruption bildades som en försöksverksamhet år 2002 och fick sin nuvarande form som nationell åklagarkammare år 2005. Sedan dess har verksamheten utvecklats och har i dag fem åklagare och två ekonomer samt administrativ personal. Enheten handlägger samtliga brottsmisstankar om muta och bestickning i landet samt vissa näraliggande brott. - Sverige ligger i många avseenden i framkant när det gäller korruptionsbekämpning och medvetenheten kring dessa frågor. Riksenheten mot korruption har, enligt min mening, i hög grad bidragit till utvecklingen, säger Anders Perklev.

    Läs mer
  • Ett flertal personer har dömts för ett synnerligen brutalt rån mot en vapenaffär. En av de tilltalade har gjort gällande att han befunnit sig i gärningsmännens närhet endast för att kunna lämna nödvändig information för att brottsligheten skulle klaras upp.

    Det är utrett att den tilltalade varit informatör och att han också lämnat viss information i ärendet. Såväl tingsrätten som hovrätten har emellertid funnit att den tilltalade är den som har planerat rånet och vidtagit ett antal andra åtgärder som medför att hans invändning att han uppträtt uteslutande som informatör kan lämnas utan avseende. Den tilltalade har dömts till ett fängelsestraff som motsvarar brottslighetens straffvärde, fängelse i fyra år och sex månader. Den tilltalade har överklagat till HD och yrkat att åtalet ska ogillas. I andra hand har han yrkat straffnedsättning. Riksåklagaren menar att underinstansernas bedömningar är riktiga och att det inte heller finns skäl för prövningstillstånd.

    Läs mer
  • Högsta domstolen har meddelat att dom inte beviljar prövningstillstånd i ett mål om försök till mord och medhjälp till sådant brott.

    Läs mer
  • Kerstin Skarp ny vice riksåklagare

    På regeringssammanträdet den 17 juni utsågs överåklagare Kerstin Skarp till ny vice riksåklagare. Hon tillträder den 1 augusti. Fram till dess fortsätter Agneta Blidberg som tf vice riksåklagare.

    Läs mer

    På regeringssammanträdet den 17 juni utsågs överåklagare Kerstin Skarp till ny vice riksåklagare. Hon tillträder den 1 augusti. Fram till dess fortsätter Agneta Blidberg som tf vice riksåklagare.

    "Kerstin Skarp har en lång och gedigen erfarenhet av både operativt åklagararbete och chefskap på olika nivåer inom Åklagarmyndigheten", konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. - Jag är mycket glad över utnämningen och välkomnar Kerstin i hennes nya roll. Jag ser mycket fram emot vårt kommande samarbete, säger riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • Förundersökningen avseende misstanke om brott vid Forsmarks kärnkraftverk under våren 2006 har idag lagts ner.

    Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av bifogat beslut. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet.

    Läs mer
  • Jas Gripen-utredning läggs ned

    Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkta mutor i samband med export av Jas Gripen.

    Läs mer

    Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkta mutor i samband med export av Jas Gripen.

    I beslutet konstateras att utredningar visar att försvarsindustrikoncernen BAE Systems, som har sitt säte i Storbritannien, gjort stora dolda utbetalningar som kan knytas till kampanjer i Tjeckien, Ungern och Sydafrika. - Men av det underlag som finns kan jag inte styrka att någon företrädare för Saab AB eller Gripen International uppsåtligen har medverkat till att BAE, på ett sätt som innebär straffansvar enligt svensk lag, har betalat ut mutor efter den 1 juli 2004. Eventuella misstankar före detta datum är preskriberade, säger Christer van der Kwast.

    Läs mer
  • Dom från HD – människosmuggling via inre gräns

    Av HD:s dom framgår att den som hjälper en utlänning att utan pass och erforderliga tillstånd ta sig in i Sverige via en av EU:s inre gränser gör sig skyldig till människosmuggling enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen och det även om hjälpen lämnas utan vinstsyfte.

    Läs mer

    Av HD:s dom framgår att den som hjälper en utlänning att utan pass och erforderliga tillstånd ta sig in i Sverige via en av EU:s inre gränser gör sig skyldig till människosmuggling enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen och det även om hjälpen lämnas utan vinstsyfte.

    Med hänsyn till att en utlänning som regel har möjlighet att få sin asylansökan prövad i det land som utgör EU:s yttre gräns, finns det normalt inget behov av skydd i den medlemsstat som utlänningen därefter åker till via en inre gräns. I regel föreligger det därför inte ett så starkt behov av att hjälpa en utlänning för att denne ska kunna komma in i Sverige via en inre gräns. Även den som helt utan vinstsyfte hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige gör sig därför skyldig till människosmuggling. I det aktuella målet har annat inte framkommit än att en asylansökan istället hade kunnat göras i den Schengenstat (Italien) som den tilltalades släktingar först anlände till och som alltså utgjorde EU:s yttre gräns. Inte heller i övrigt har anförts skäl som kan motivera undantag. Med hänsyn till att mannen utan ersättning hjälpte sina nära släktingar (syster, systerns man och deras gemensamma barn) bedömdes gärningen som ringa och påföljden bestämdes till 60 dagsböter.

    Läs mer
  • HD prövar straffrabatt för den som avslöjar andras delaktighet i brott.

    Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen. Högsta domstolen har den 10 juni 2009 meddelat prövningstillstånd i målet.

    Läs mer
  • Målet gäller om pokerturneringar i formen av Texas Hold´em är att bedöma som dobbleri.

    Läs mer
  • Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >