Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

Oktober

  • Den tilltalade, som kört en lastbil med släp, har gjort en vänstersväng och kolliderat med en mötande personbil vars förare avlidit.

    Frågan i målet är om han därigenom har brustit i omsorg och varsamhet. HD har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om den tilltalade ska dömas i enlighet med åtalet med utgångspunkt i vad hovrätten anser vara utrett. Läs Riksåklagarens svarsskrivelse till höger.

    Läs mer
  • I målet var utrett att ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, hade trängt sig in i ett antal företagsbyggnader.

    Med hänsyn främst till att det varit fråga om olaga intrång i företagsbyggnader som omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet bedömer HD brotten som grova. Läs riksåklagarens svarsskrivelse och Högsta domstolens dom till höger.

    Läs mer
  • Förundersökningen som rör misstanke om dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm är nu klar.

    Utredningen kommer att delges den misstänkta och hennes försvarare enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Försvaret har därefter rätt till skäligt rådrum. - Det går därför inte i nuläget att ge information om när ett beslut i åtalsfrågan kan förväntas, säger chefsåklagare Peter Claeson.

    Läs mer
  • Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, en kommentar.

    Socialstyrelsen är nu färdig med sin granskning av ärendet med den misstänkta läkaren och har inte kunnat finna att några fel har begåtts i vården av barnet. Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, följande kommentar: - Jag har precis fått del av beslutet och bilagorna till beslutet. Jag kan inte omedelbart överblicka vilka konsekvenser dagens beslut har för den pågående förundersökningen. Jag kan dock inte i nuläget finna att beslutet lämnar svar på de frågor som rör den aktuella brottsmisstanken.

    Läs mer
  • Nya rekommendationer om snatteri

    Riksåklagaren har utfärdat nya rekommendationer om bötesbelopp vid butikstillgrepp. Skälet är den dom från Högsta domstolen den 30 september som slår fast att värdegränsen mellan snatteri och stöld i butik höjs från 800 kr till 1 000 kr.

    Läs mer

    Riksåklagaren har utfärdat nya rekommendationer om bötesbelopp vid butikstillgrepp. Skälet är den dom från Högsta domstolen den 30 september som slår fast att värdegränsen mellan snatteri och stöld i butik höjs från 800 kr till 1 000 kr.

    Genom en dom den 30 september har Högsta domstolen fastställt att värdegränsen för snatteri höjs från nuvarande 800 kronor till 1 000 kronor. Förändringen har omedelbar verkan. Det innebär att åklagare och domare hädanefter ska tillämpa den nya praxisen, oavsett när brottet har begåtts. Ärenden som är slutligt avgjorda berörs dock inte. Med anledning av den nya domen har riksåklagaren justerat rekommendationerna till åklagare om normalstraffen för butikstillgrepp. Det finns för närvarande ett antal utfärdade strafförelägganden som har utfärdats med utgångspunkt i den tidigare praxisen och som ännu inte har godkänts. Den som inte vill godkänna ett utfärdat föreläggande kan bestrida det och den nya praxisen kan vara ett skäl till det. Ett bestridande medför att åklagaren på nytt tar ställning till ärendet. Det finns dock inga garantier för att det nya ställningstagandet innebär ett lindrigare straff för brottet.

    Läs mer
  • Rikspolisstyrelsen har i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen utarbetat nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott och enats om kriterier för landets barnahus.

    Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att samverkan vid utredningar kring barn sker på ett effektivt och rättssäkert sätt, med barnets bästa i fokus. Arbetet med brottsutsatta barn bör ske på likartat sätt i hela landet, även på de ställen det inte finns barnahus. - Samverkan är en förutsättning för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska få möjlighet till ett gott omhändertagande när utredningar genomförs parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv- inte ett verksamhetsperspektiv, säger Ulrika Herbst, chef för Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.I barnperspektivet ingår att det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne. Det är också viktigt att barnet får tillfälle att uttrycka sin uppfattning och sina åsikter med hänsyn till ålder och mognad. - En väl fungerande samverkan innebär att påfrestningarna på barnet minskar, samtidigt som rättsprocessen kan gå snabbare och bli mer rättssäker. Konceptet för Barnahus har fått en glädjande stor spridning, men samverkan behövs oavsett om det finns gemensamma lokaler eller ej. Riktlinjerna har därför fått en generell utformning och är tillämpliga även om man inte har tillgång till gemensamma lokaler, säger Marianne Ny. Utöver den grupp barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp omfattar riktlinjerna även barn som utsätts för människohandel, kvinnlig könsstympning samt barn som lever i med våld i familjen. De nationella riktlinjerna innehåller bland annat följande: •Samverkansavtal. För att samverkan ska fungera bör så kallade samverkansavtal/överenskommelser upprättas mellan samverkande myndigheter så som socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin samt hälso- och sjukvård. •Samråd. De samverkande myndigheterna bör inför eller i direkt anslutning till polisanmälan samråda om arbetsfördelning och samordning av åtgärder i de utredningar som bedrivs parallellt. •Medhörning.Barnet skall inte behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till flera olika personer. De yrkesföreträdare som behöver ta del av barnets uppgifter för att kunna koordinera de parallella utredningarna bör närvara vid polisens barnförhör genom medhörning. Barnet ska ha rätt till full information om vilka som finns i medhörningsrummet och ska få svar på sina frågor på ett ärligt och begripligt sätt. •Krisstöd.De parter som samverkar kring barnet ska ha kunskap om hur barn och unga i kris ska bemötas. Det första krisstödet och en bedömning av fortsatt behandling bör erbjudas barnet i anslutning till första insatsen. •Medicinsk kompetens.Särskilda rutiner för den medicinska undersökningen bör utvecklas och relevant medicinsk kompetens bör finnas från barnmedicin, gynekologi, barn- och ungdomspsykiatri samt rättsläkare. •Kompetens och erfarenhet.De samverkande myndigheterna ska säkerställa att de personer som handlägger ärendena har hög kompetens och erfarenhet inom området. Fakta Regeringsuppdraget: Att utarbeta nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt enas om kriterier för barnahusverksamheten.I uppdraget ingår även att lämna förslag på lagändringar för att främja samverkan mellan myndigheterna. Barnahusverksamheten i landet ska också utvärderas enligt uppdraget. Utvärderingsdelen ska redovisas den 15 december 2010. Barnahus: I dag finns barnahus på 15 orter i landet. I barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso-och sjukvård för ett bättre underlag för rättsprocessen och samhällets insatser för barnet samt ett gott bemötande med barnets bästa i fokus vid misstanke om brott och för att barnet inte ska behöva möta de olika utredande

    Läs mer