Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

Mars

  • Brottsanmälan från FOI

    Den 21 mars gjorde FOI en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström beslutade inleda förundersökning angående misstänkt trolöshet mot huvudman.

    Läs mer

    Den 21 mars gjorde FOI en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström beslutade inleda förundersökning angående misstänkt trolöshet mot huvudman.

    Den 26 mars övertog chefsåklagare Tomas Lindstrand ledningen av förundersökningen. Själva utredningsarbetet görs av Säkerhetspolisen under Tomas Lindstrands ledning. Genom förundersökningen ska utredas om brott har begåtts, vilket detta i så fall är och vem som har begått det. Anledningen till att det är Säkerhetspolisen som är utredande polis är att FOI:s verksamhet ingår i totalförsvaret och att det därför är möjligt att utredningen kommer i kontakt med uppgifter eller omständigheter som rör Sveriges säkerhet. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna ytterligare uppgifter men återkommer längre fram när mer information finns att ge. När detta kan ske går för närvarande inte att säga.

    Läs mer
  • Kriminellt nätverk smugglade kokain för miljarder

    Åtta personer åtalas på måndagen misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grovt penninghäleri. Åtalet gäller också försök till smuggling av 1,4 ton kokain till ett värde av flera miljarder kronor.

    Läs mer

    Åtta personer åtalas på måndagen misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grovt penninghäleri. Åtalet gäller också försök till smuggling av 1,4 ton kokain till ett värde av flera miljarder kronor.

    Utredningen, en av Rikskriminalpolisens och Internationella åklagarkammarens mest omfattande, startade i Sverige 2008 och har inneburit en betydande internationell samverkan inom Eurojust och Europol. Framförallt har samverkan skett med Spanien och Frankrike. - Att polis och åklagare kunnat samordnas över nationsgränserna har varit en förutsättning för att nå så här långt. Inte minst viktigt är att vi lyckats säkra kriminella tillgångar för över femtio miljoner kronor, säger Karin Bergstrand vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalet avser brott begångna under åren 2006 - 2010 Huvudman är en 39-årig svensk som åtalas för bland annat grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Till sin hjälp har han med flera haft en 56-årig seglare, hemmahörande i Göteborg, en 49- årig kvinna, släkt med huvudmannen, och en 29-årig svensk. I juni månad 2010 greps den 56-årige ensamseglaren på en båt i Karibien med 1,4 ton kokain. Kokainet härrör från Colombia och var avsett för den europeiska marknaden. Beslaget motsvarar 5 600 000 missbrukardoser och har ett uppskattat gatuvärde på drygt fyra miljarder svenska kronor. En viktig och betydande del av arbetet är de så kallade tillgångsutredningarna. Av dessa framgår att vinsterna från två framgångsrika smugglingsresor 2006 och 2008 har investerats i företag och fastigheter i flera olika länder samt lagts på lyxkonsumtion. Den misstänkta 49-åriga kvinnan har bland annat låtit upprätta en stiftelse i Schweiz i vilken drygt 36 miljoner svenska kronor av vinsterna har gömts undan. Offshore-registrerade företag, vilka har bildats under stiftelsen, har ägt huvudmannens villa i Sitges utanför Barcelona samt hans 68-fots motorbåt i Cartagena i Colombia. Sammanlagt har nätverket investerat och spenderat ca 115 miljoner kronor under perioden 2007-2010. Vid tillslagen har tillgångar tillhörande nätverket, såsom båtar, hus och likvida medel till ett sammanlagt värde om ca 53 miljoner kronor, säkrats i fem olika länder. - Det här är ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten och det visar att samarbete är den rätta vägen för att komma åt kriminella där det känns mest, nämligen att ta pengarna, säger Klas Friberg, Rikskriminalchef. Flera av de misstänkta kommer även att åtalas för penningtvätt i Spanien beroende på att stora delar av tillgångarna säkrats där.

    Läs mer
  • Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

    Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Förundersökningen inleddes bland annat på grund av rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - som sätter i fråga om svenska företag på något sätt medverkat till brott i södra Sudan under den aktuella tiden. Magnus Elving har den senaste tiden fått frågor både om vad förundersökningen går ut på och hur regelverket ser ut. Han vill nu lämna den information som för närvarande går att ge. Metod Utredningen sker i flera steg tillsammans med utredningspersonal och analytiker från Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen: Ett stort material med dokument och rapporter av olika slag samlas in och analyseras.Olika personer ska höras systematiskt och i rätt ordning för att ge en struktur för fortsatta överväganden. Detta innebär att sakkunniga, vittnen samt personer som på olika sätt kan ha drabbats av brottsliga handlingar ska förhöras först.Hela utredningsmaterialet ska sedan analyseras för en bedömning om någon eller några personer med svensk anknytning ska underrättas om skälig misstanke för brott. Först sedan förundersökningen är klar går det att bedöma om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal mot en eller flera personer. Utredningsmetoden är alltså densamma som vid de flesta andra brottsutredningar - men tidsåtgången är betydligt längre på grund av utredningens komplexa natur. Tre centrala frågor Utredningen går ut på att besvara tre centrala frågor. Går det att bevisa att de påstådda brotten av militär och regeringsanknuten milis mot civilbefolkningen i Block 5A har ägt rum under den aktuella tiden? Var i så fall personer med svensk anknytning medvetna om dessa brott?Har dessa personer på något sätt främjat brott genom "råd eller dåd" - det vill säga, har de genom faktiska åtgärder, beslut, psykisk påverkan eller på annat sätt styrkt förövarna i deras beslut att begå brottsliga handlingar? Utredningen tar tid - På grund av förundersökningssekretess kan jag inte säga mer om vare sig utredningsresultatet, inhämtad dokumentation, personer som är hörda, personer som ska höras eller vilken grad av misstanke som nu gäller. Min preliminära bedömning står fast - utredningen kommer att ta lång tid och den får enligt min uppfattning ta den tid den kräver. Det är tålamod som gäller, säger kammaråklagare Magnus Elving Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

    Läs mer
  • -En förundersökning är inledd och fortsatt utredning i ärendet kommer att ske på sedvanligt sätt.

    Det går idag inte att berätta mer om vilka brottsmisstankarna är då information om en förundersökning omgärdas av förundersökningssekretess, säger Agnetha Hilding-Qvarnström, vice chefsåklagare vid Åklagrakammaren för säkerhetsmål. Åklagaren kommer inte att kommentera ärendet ytterligare just nu.

    Läs mer
  • Riksåklagaren begär inte resning hos Högsta domstolen

    I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

    Läs mer

    I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

    -Det har inte kommit fram sådana nya omständigheter och bevis som gör att Högsta domstolen kan förväntas bevilja en ny ansökan om resning till förmån för den dömde. Jag avser därför inte att ge in en sådan ansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

    Läs mer
  • Högsta domstolen skärper straffet för en man som kraftigt alkoholpåverkad kört på ett litet barn och därigenom vållat barnets död.

    I hovrätten dömdes mannen till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att straffet skulle skärpas. Högsta domstolen dömer nu föraren till fängelse i tre år. Riksåklagarens kommentar: Riksåklagarens skäl för att överklaga hovrättens dom var att lagstiftaren genom olika lagändringar markerat en strängare syn på den här typen av brott. Samtidigt har den nya synen inte fått något tydligt genomslag i domstolarnas sätt att döma. I enlighet med riksåklagarens överklagande innebär Högsta domstolens dom en påtaglig straffskärpning i jämförelse med tidigare praxis.

    Läs mer
  • Åtal mot Quick i Asplundärendet läggs ned

    Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

    Läs mer

    Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

    Målet är en följd av den resningsansökan som Bergwall beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012 där Bergwall ändrat sin inställning från ett erkännande till ett förnekande. -Beslutet är en naturlig följd efter granskningen av bevisläget i målet. De två huvudsakliga bevisen som har med Bergwalls iakttagelser av Johans kropp att göra och som ansetts vara så unika att endast en gärningsman kunnat känna till dem har fått ett minskat bevisvärde. Dessutom faller en del av stödbevisningen bort eller har försvagats kraftfullt. I det läget skulle en förnyad prövning mot Bergwall för mordåtalet inte hålla i domstol. Åtalet läggs därför ned, säger chefsåklagare Jonas Almström.

    Läs mer
  • RÅ överklagar dom om grovt narkotikabrott

    En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

    Läs mer

    En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

    En person åtalades för grovt narkotikabrott för att ha förvärvat drygt 87 gram kokain för att sälja det vidare. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden till fängelse i ett år och nio månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för grovt narkotikabrott till ett längre fängelsestraff. Högsta domstolen har i fyra domar under 2011 slagit fast att frågor om rubricering och straffvärde vid narkotikabrott ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart art och mängd narkotika, vilket tidigare ofta var fallet. Högsta domstolen har också slagit fast att det grova narkotikabrottet främst ska vara förbehållet sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Trots de riktlinjer som ges i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål angående rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Det vore värdefullt att få Högsta domstolens syn på hur ett fall som det är aktuella, och som är relativt vanligt förekommande, där en person i vinningssyfte tagit befattning med en relativt stor mängd kokain, men där brottet inte varit del av en organiserad narkotikahandel, ska rubriceras.

    Läs mer
  • Handboken som behandlar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har uppdaterats. Bland annat har ny praxis av betydelse lagts till.

    Utredningar om fridskränkningsbrotten har två särskilda bevissvårigheter: de begås nästan alltid bakom hemmets stängda dörrar och de begås mot en närstående. Handboken om fridskränkningsbrotten syftar till att ge stöd ochvägledning till åklagarna vid handläggning av dessa brott. Handboken från 2006 har uppdaterats i mars 2012 bland annat genom att ny praxis av betydelse har lagts till. Även Fridskränkningsutredningens betänkande från 2011 har beaktats. Fridskränkningsbrotten Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i brottsbalken 4:4a. Grov fridskränkning innebär att någon begår upprepade våldsbrott, sexualbrott eller brott mot frihet och frid mot en närstående eller tidigare närstående person, om brotten inneburit en upprepad kränkning av personens integritet och syftat till att allvarligt skada personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning är en specialregel, där den som utfört gärningarna är en man och där den kränkta personen är en kvinna som gärningsmannen är eller har varit gift med, eller bor eller har bott ihop med under äktenskapsliknande förhållanden.

    Läs mer
  • Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

    Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >