Åklagarmyndigheten logotype

Redovisning av hemliga tvångsmedel har lämnats till regeringen

Publicerad: 2017-05-31 07:19:00

Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sin redovisning till regeringen gällande användningen av hemliga tvångsmedel för 2016. En slutsats i rapporten är att nyttan av hemlig avlyssning fortsätter att minska.

Av statistiken kan man dra slutsatsen att nyttan av hemlig avlyssning fortsätter att minska. Samtidigt visar siffrorna att den genomsnittliga avlyssningstiden per person har ökat från 41 till 50 dagar.

- Värdet av hemlig avlyssning har gradvis sjunkit de senaste åren på grund av en ökad användning av krypterad kommunikation som inte går att avlyssna, säger överåklagare Mats Svensson vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö.

Uppgifterna som är grund för statistiken om olika nyttoparametrar lämnas av de åklagare som använt sig av de hemliga tvångsmedlen i sina förundersökningar och rättegångar. Här märks för 2016 en tydlig minskning av hur många ärenden där uppgifter från hemlig avlyssning kunnat åberopas som bevisning i målet eller där dessa lett till att misstankarna stärkts.

- Den fortsatt tappade effektiviteten av hemlig avlyssning visar än tydligare på behovet av nya tekniska och legala former för avlyssning, uppger Mats Svensson, som hoppas att detta kan bli resultatet av en pågående statlig utredning om hemlig dataavläsning. Den utredningen ska presentera ett betänkande i november 2017.

Några exempel ur rapporten

20152016Personer som har varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation1 158 1 253Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation 2104 2290 Hemlig rumsavlyssning*5155Misstänkta personer som berörts av hemlig kameraövervakning122117Tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation* * 5959 6800

* Den stora ökning av användningen av hemlig rumsavlyssning som skedde 2015 tycks därmed ha klingat av.

* * Orsaken till ökningen är sannolikt att de misstänkta oftare än tidigare byter telefoner eller telefonnummer, vilket kräver nya tillstånd, eller att polisen kan knyta misstänkta personer till fler teleadresser.

Minskad datalagring syns ännu inte i statistiken

Ett annat för brottsutredare aktuellt bekymmer, som inte hunnit sätta några spår i statistiken för 2016, är konsekvenserna av en dom från EU-domstolen i december 2016, där EU-domstolen underkände de svenska bestämmelserna om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Som en följd av den domen har flera svenska teleoperatörer slutat lagra uppgifter om telefon- och datatrafik, såsom t.ex. uppgifter om var en viss mobiltelefon har befunnit sig vid ett visst samtal.

Detta har under 2017 fått stora konsekvenser för möjligheten att genom beslut om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation utreda flera grova brott såsom mord, grovt rån och barnpornografibrott. Att dessa s.k. datalagrings-uppgifter ofta har en avgörande betydelse för uppklarningen av grova brott framgår av några av de exempel som lämnas i redovisningen till regeringen. Exemplen för 2016 upptar bl.a. ett uppmärksammat dubbelmord på en restaurang, ett fall av människo-handel och en serie åldringsrån. Den svenska lagstiftningen om datalagring ses nu över. Förslag till ändringar ska presenteras i oktober 2017.

Länk till rapporten

Länk till information om hemliga tvångsmedel

Kontakt:

Kammaråklagare Hans Harding, Utvecklingscentrum Malmö, 010-562 68 85

Hans Harding är tillgänglig för media i dag onsdag 31 maj kl. 9.15-12

Presstjänsten

010-562 50 20