Unesco har lanserat ett museum för stulna kulturföremål från mer än 40 länder där sex svenska föremål ingår. Museet är virtuellt och samlar 3D-modeller av de försvunna föremålen, med målet att museet ska bli tomt i takt med att föremål hittas. I Sverige finns flera uppmärksammade ärenden med både plundring av vrak och stölder av konstverk där föremålen kommit tillbaka tack vare ett gediget utredningsarbete.
Ett av de mest uppmärksammade kulturarvsbrotten i Sverige ägde rum år 2000 då tre konstverk stals från Nationalmuseum i Stockholm i samband med ett rån. Gärningspersonerna flydde i båt, men greps och kunde senare lagföras. Konsten kom tillbaka tack vare internationellt samarbete med FBI.
– Det var fantastiskt när vi fick tillbaka Rembrandts porträtt som var ovärderligt. Vi lade ett enormt pussel för att både kunna lagföra gärningspersonerna och få tillbaka konsten, säger Ylva Johansson som var förundersökningsledare och en av åklagarna som arbetade med ärendet.
Varför ska samhället lägga resurser på att få tillbaka tavlor och andra stulna föremål?
– Det här är ju vårt gemensamma kulturarv som tillhör svenska folket. Vem som helst ska kunna gå på museum och njuta av dem. Det är en självklarhet att vi ska utreda de här brotten och få tillbaka föremålen, säger Ylva Johansson.
Nu sitter de tre tavlorna Konversation, Rembrandts självporträtt och Ung parisiska på Nationalmuseum, där de hör hemma.
Vrakplundrare togs på bar gärning
Ett annat ärende där vårt gemensamma kulturarv stått i centrum var när några vrakplundrare togs på bar gärning när de dök utanför Öland 2020.
– Plundringsärenden är ovanliga. Omfattningen var så stor, dykarna hade hållit på sedan 1985 och vi tog många föremål från 1600-talet i beslag. Bland annat hade männen en dykloggbok där de beskrev föremålen de tagit upp från botten. Det fanns filmer som bland annat visade när de tog upp en kanon från botten, säger vice chefsåklagare Magnus Ling som ledde förundersökningen.
Varför är det viktigt att uppmärksamma och utreda den här typen av brott?
– Vi behöver uppmärksamma att det är straffbart att göra så här och att föremålen förstörs för all framtid om de inte tas omhand på rätt sätt när de legat på havsbotten i flera hundra år. Det är bra om Unescos museum kan bidra till att fler kulturarvsföremål som saknas kan komma tillbaka, säger Magnus Ling.
Förstörelse och plundring sker i krig
Illegal handel med kulturföremål är ett globalt och gränsöverskridande problem. Kulturarvsbrotten i Sverige utreds av åklagare som vill lyfta fram vikten av att föremålen kommer tillbaka. Utvecklingen i omvärlden går mot att det är genom förstörelse och plundring i krig som kulturhistoriskt viktiga föremål försvinner. Många av stölderna har också skett för ekonomisk vinning eller för att hamna hos illegala samlare.
– Det är därför oerhört värdefullt att Unesco uppmärksammar föremålen, även här i Sverige. Rimligen finns det personer som vet vart de hamnat och en förhoppning är så klart att vi kan få in tips som leder till att föremålen kommer tillbaka och att de ansvariga lagförs, säger senior åklagare Reena Devgun, som är kontaktåklagare för kulturarvsbrotten.
Pressmeddelandet från Riksantikvarieämbetet
