EU-minister Hans Dahlgren gjorde i veckan ett digitalt besök på Åklagarmyndigheten för att få mer kunskap om vårt samarbete inom EU. Särskilt fokus låg på det operativa åklagarsamarbetet.
Under rättegången om terrorbrotten i Stockholm 2017 visades en 3D-visualisering av hur lastbilen framfördes vid dådet på Drottninggatan. Samma teknik kan åklagare nu använda på flera sätt i brottsutredningar.
Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.
Långt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
I dag 1 juli 2021 träder ett nytt brott kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB).
Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent. Det är ett av förslagen som presenteras i ett betänkande som lämnats till regeringen.
Varje år görs det cirka 10 000 anmälningar om misstänkta brott som begåtts av personer som verkar inom rättsväsendet. De flesta anmälningar gäller polisen, men det kan också handla om åklagare, domare, riksdagsmän, ministrar och anställda inom Kustbevakningen, tullen och Skatteverket. Så, vad händer då när en anmälan gjorts och vem har ansvaret när rättsväsendet ska utreda sina egna företrädare?
Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har i dag lämnat den årliga redovisningen över användning av hemliga tvångsmedel till regeringen. I år redovisas även hemlig dataavläsning, HDA.
Kammaråklagare Lars Hedvall har haft flera typer av internationella uppdrag både i Sverige och som stationerad i andra länder. De senaste två åren har han arbetat på enheten för internationell samordning och utveckling vid rättsavdelningen på huvudkontoret och då i ett projekt mot Albanien.
