Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

Maj

  • Svarsskrivelsen handlar om bevisvärdet av ett alkoholutandningsprov som tagits av en polis som saknade behörighet.

    En person åtalades för grovt rattfylleri. Enligt alkoholutandningsprovet uppgick alkoholkoncentrationen i utandningsluften till minst 0,10 milligram per liter luft. Provet hade utförts av en polisman som inte hade genomgått föreskriven utbildning och därför inte hade behörighet att utföra alkoholutandningsprov. Tingsrätten ogillade, men hovrätten fällde med motiveringen att det saknades anledning att inte tillmäta analysresultatet samma bevisvärde som annars ges sådana bevis. Den tilltalade har överklagat och Högsta Domstolen har förelagt RÅ att ge in svarsskrivelse. RÅ bestrider ändring och redogör för sin syn på principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering.

    Läs mer
  • Riksåklagaren har utfärdat nya riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande. Riktlinjerna (RåR 2007:2) tillämpas från och med den 1 juni 2007.

    Läs mer
  • Riksåklagarens uppfattning - redovisad i en svarsskrivelse till Högsta domstolen - är att det inte bör komma i fråga.

    Målet i HD gäller en turkisk medborgare, som är född, uppvuxen och bosatt i Danmark. Han begick rattfylleri vid ett tillfälligt besök i Sverige. Han dömdes till fängelse en månad i både tingsrätten och hovrätten. Minoriteten i hovrätten ville emellertid bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Den tilltalade överklagade till HD, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt RÅ att komma in med svarsskrivelse.

    Läs mer
  • Rättsliga utvecklingsstrategier 2007-2009

    Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

    Läs mer

    Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

    Strategierna bygger på de kriminalpolitiska intentioner och prioriteringar som uttalats av regering och riksdag. De kommer att uppdateras i takt med att kraven från omvärlden förändras.

    Läs mer
  • I en pågående brottsutredning i Argentina har misstanke uppkommit att anställda i Skanskas dotterbolag i Argentina betalat mutor till argentinska regeringsrepresentanter.

    Vid Riksenheten mot korruption undersöks för närvarande om det finns någon svensk anknytning som kan ge anledning till förundersökning även i Sverige. Skanskas koncernledning har aktivt bidragit med underlag för brottsutredningen i Argentina och även lämnat information till Riksenheten mot korruption om bolagets hantering av ärendet i Argentina.

    Läs mer
  • Remissvar på EBM-utredningen lämnat

    Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

    "Enligt min bedömning är Åklagarmyndigheten bäst skickad att lösa de nationella och lokala frågor som kan uppkomma såväl organisatoriskt som samordningsmässigt. Det gäller inte bara den renodlade ekobrottsbekämpningen utan även bekämpningen av de brott som ligger i gränssnittet mellan ekobrott och traditionella brott, exempelvis grova bedrägerier i näringsverksamhet. Även när det gäller blandbrottslighet, t.ex. narkotikabrott och människohandel med ekobrottsinslag, är det min uppfattning att Åklagarmyndigheten är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att lösa de frågor som kan uppkomma." Vidare konstateras att det bör vara en uppgift för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att i nära samverkan med andra berörda myndigheter lägga fast den närmare organisationen för ekobrottsbekämpningen.

    Läs mer
  • Kartläggning genomförd av påföljdspraxis för våldsbrott

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.- De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt. Några skillnader mellan 2000 och 2005 • Antalet domar om brotten som ingår i kartläggningen har ökat, utom för grovt rån. • Andelen personer som döms till fängelse har ökat för de flesta brottstyper. Däremot har den genomsnittliga strafftiden minskat något. Den enda brottstyp där strafftiden har ökat något är rån. • Antalet domar för förberedelse till grovt rån har ökat avsevärt. Samtidigt har fängelsestraffens längd för dessa brott minskat. Andra iakttagelser • Den helt övervägande delen av straffen ligger i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. För fängelsestraffen är, förutom vid rån, andelen brott i den lägsta fjärdedelen större år 2005 än år 2000. • Det finns resultat som talar för "kvinnorabatt", dvs. att kvinnor får lindrigare påföljder vid misshandelsbrott, grov fridskränkning och olaga hot. Även gärningsmän mellan 18 och 21 år får generellt lindrigare påföljder och kortare fängelsestraff. • Återfall i brott har betydelse vid val av påföljd, men förefaller ha begränsad betydelse för t.ex. längden på fängelsestraff. • Försvårande omständigheter används i huvudsak för att rubricera ett brott som grovt, vilket i sig innebär att straffen blir längre. I övrigt förekommer relativt sällan att försvårande omständigheter åberopas. Dessa och många andra slutsatser och fakta finns att läsa i rapporten som går att beställa från vaktmästeriet på riksåklagarens kansli, 08-453 66 00. Bakgrund Regeringen gav den 8 december 2005 och den 14 december 2006 Åklagarmyndigheten i uppdrag att kartlägga domstolarnas straffmätning och påföljdsval i mål om brotten misshandel, grov misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, grovt olaga hot samt rån och grovt rån. Uppdraget har handlagts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

    Läs mer