Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

Januari

  • Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

    En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

    Läs mer
  • Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

    När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

    Läs mer
  • Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

    Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

    Läs mer
  • Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

    En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

    Läs mer
  • Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

    Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.

    Läs mer
  • Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga Svea hovrätts dom om grov trolöshet mot huvudman i ett mål som rör bonusprogram.

    Läs mer
  • Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

    En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

    Läs mer
  • Målet gäller gränsdragningen rån - mindre allvarligt förfarande enligt 8:5 andra stycket brottsbalken.

    Den tilltalade hade stulit varor i en butik till ett värde av 118 kronor. Då väktare skulle ta tillbaka det stulna satte den tilltalade sig till motvärn bland annat genom att dela ut flera knytnävsslag och hota väktaren till livet. Tingsrätten dömde för rån, medan en oenig tingsrätt rubricerade förfarandet som snatteri samt våld och hot mot tjänsteman. Riksåklagaren yrkar i sitt överklagande att förfarandet ska rubriceras som rån.

    Läs mer
  • Tavlan, som stals vid rånet mot Nationalmuseum år 2000, återfanns i samband med att provokativa åtgärder genomfördes.

    Enligt Högsta domstoleninnebär Europadomstolens praxis följande: Europadomstolen gör klar åtskillnad mellan tillåtlighet av provokationen som sådan och möjligheten att lagföra den provocerade och accepterar relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram.Hinder mot lagföring föreligger inte om omständigheterna är sådana att t.ex. en säljare ändå skulle ha överlåtit narkotika men inte på just det sättet.Om provokationen har inneburit att den provocerade begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått, har rätten till rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd.I en sådan situation torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet att avbryta det straffrättsliga förfarandet.Enligt svensk rätt bör provokation i sådana situationer betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse (dvs. på liknande sätt som t.ex. preskription). Åtal ska inte väckas och om så ändå sker ska domstolen lämna åtalet utan bifall. Vad gäller omständigheterna i det aktuella målet uttalar HD sammanfattningsvis följande:´ Syftet har angetts vara att få fram den mycket värdefulla tavlan och skaffa bevisning mot den eller de som befattade sig med den. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på HD att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod.Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande.Rätten till rättvis rättegång har därför blivit oåterkalleligen undergrävd genom en direkt följd av polisens åtgärder och åtalet lämnas därför utan bifall.Domens betydelse för användning av provokativa åtgärder HD:s dom har framför allt betydelse när det gäller att bedöma den provocerades ansvar i situationer där annat inte är visat än att den provocerade inte skulle ha begått brottet om inte provokationen hade ägt rum. Riksåklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder torde därför inte påverkas av domen. Inte heller synes domen påverka vad som anges i Brottmålsavdelningens RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder, när det gäller förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder eller genomförandet av åtgärderna. Däremot påverkas avsnittet om den provocerades ansvar för brottet samt måste vissa andra justeringar göras. RättsPM:an kommer därför att, så snart det är möjligt, revideras och uppdateras med anledning av HD:s dom.

    Läs mer