Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

Oktober

  • Riksåklagaren har beslutat att mängdbrotten ska fortsätta hanteras över hela Sverige. Olika rationaliseringsåtgärder ska utredas vidare.

    Riksåklagaren har den 27 oktober fattat beslut om hur hanteringen av mängdbrott, dett vill säga brott där polisen själva sköter förundersökningen, ska fortsätta utvecklas inom Åklagarmyndigheten. Beslutet innebär bland annat att utreda hur mängdbrottshanteringen i Stockholms län kan koncentreras. Vidare ska undersökas hur handläggningen av bötesmål, det vill säga i första hand trafikförseelser, kan göras mer rationell. Metodstöd för åklagare ska samlas i en handbok. Förslaget om att koncentrera mängdbrottshanteringen till tre platser i landet genomförs alltså inte. Syftet med utvecklingsåtgärderna är att med en bibehållen kvalitet skapa en mer rationell handläggning av mängdbrottsärendena. Åtgärderna ska också bidra till en ökad enhetlighet. - I vår interna process i myndigheten har många konstruktiva förslag lagts fram. Det är min bedömning att flera av dem kan genomföras, säger riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny ger en kort beskrivning av läget i utredningen:

    Utredningsarbetet har gått vidare men fortfarande återstår några åtgärder att vidta före beslut. Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Ett beslut kan ligga inom en nära framtid men det kan också dröja. Med hänsyn till utredningen inte möjligt att gå in på varför prognos om tidpunkt för beslut inte kan lämnas. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen.

    Läs mer
  • Den moderna rättegången fyller två år

    Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

    Läs mer

    Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

    EMR innebar en rad förändringar i handläggningen, men också en helt ny syn på hovrättsprocessen. Hovrätten ska vara en kontrollinstans, inte göra en ny grundprövning av materialet. Tyngdpunkten i rättsskipningen ligger därför numera i första instans, i tingsrätterna. Det var ett radikalt nytt synsätt. Med två års erfarenhet menar åklagarna att lagstiftarens intentioner har infriats och att effekterna är positiva. Åklagarna vill framhålla brottsofferperspektivet. Att brottsoffer, inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, slipper ännu en rättegång är en mycket stor fördel. Skälet till att brottsoffren bara behöver delta i en rättegång är att alla förhör spelas in på video i tingsrätten för att sedan - i normalfallet - spelas upp i hovrätten. - Det innebär att vi också fått en mer rättssäker process; bevisning är en färskvara, säger vice chefsåklagaren i Jönköping Klas Lorefors. Tidsvinster av flera skäl Reformen har inneburit tidsvinster för åklagarna. Den kanske allra största vinsten är att förberedelsetiderna inför hovrättsförhandlingar minskat, eftersom man inte behöver förbereda alla förhör en gång till. Videoförhandlingar, som framförallt används vid omhäktningar, är en annan nyhet som spar mycket tid för de åklagare som har långt till domstolarna. - Vi har 15 mil till Hudiksvalls tingsrätt och 15 mil tillbaks. Omhäktningsförhandlingen på video innebär i dag 20 minuter på kontoret, istället för som förr en hel dag på landsväg, säger kammaråklagare Sebastian Flodström i Gävle. Ett tredje område, som innebär att tiden i rättssalen minskat för alla, är att man numera kan hänvisa till handlingar i målet, istället för att läsa upp allt ordagrant. Att sitta och läsa upp långa rättsintyg eller mobiltelefonlistor är tidsödande och tråkigt för alla parter. - Jag hänvisar till handlingarna så snart jag har ett lite större material, och det fungerar bra, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i Gävle. Man kan gå längre EMR innebar ett stort steg, men kan ses som enbart ett första steg. I både Jönköping och Gävle är man öppen för ännu mer långtgående förändringar. - Teoretiskt sett skulle man i samband med överklagande kunna hänvisa till domen, lämna in skriftlig sakframställning och plädering - och ta hela målet på handlingarna, säger Klas Lorefors i Jönköping. Åklagaraspiranten Tomas Eriksson i Gävle är inne på samma linje: - Skulle man kanske filma även sakframställning och plädering?

    Läs mer
  • En 43-åring svensk medborgare har i dag åtalats för grovt folkrättsbrott och människorov. Brotten begicks i Bosnien-Hercegovina inom tidsperioden maj-augusti 1992.

    Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Kammaråklagare Marie Lind Thomsen biträder i rättegången. Brotten ägde rum i södra Hercegovina runt Neretva-floden, som utgjorde en skiljelinje mellan kroatiskt och serbiskt dominerade styrkor. De kroatiska styrkorna bestod bland annat av ett kroatiskt paramilitärt förband som kallades HOS, som ville rensa ut serber från Bosnien-Hercegovina och skapa en kroatisk stat, inbegripet Bosnien-Hercegovina. Den nu åtalade 43-åringen var soldat i HOS och arbetade som lägervakt i lägret i Dretelj, där ett stort antal civila bosnienserber satt tillfångatagna. Åklagarna påstår i åtalet att 43-åringen som fångvaktare utsatte människor i lägret för tortyr, omänsklig behandling, kränkningar av olika slag och att han dessutom medverkade till olaga frihetsberövanden. Magnus Elving räknar med en flera månader lång rättegång då den omfattar många brottsliga handlingar och många målsägande. Han ser det som en logistisk utmaning för rättsväsendet att kalla målsägandena och ett stort antal vittnen från hela världen - många med sviter efter kriget. - Juridiskt är det dessutom ett nytt rättsligt område med knytningar till den humanitära rätten och internationell straffrätt. Förundersökning på cd-skiva kan rekvireras från Rikskriminalpolisen. Stämningsansökan kan beställas via e-post av Helena Ekstrand eller från tingsrätten.Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen. dsafsdfasdfsdf

    Läs mer
  • Med anledning av åtal mot en 43-årig man misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov inbjuds media att närvara vid en presskonferens tisdagen den 5 oktober.

    Åtalet gäller brott begångna 1992 i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina. Förundersökningen har bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Medverkar gör förundersökningsledare kammaråklagare Magnus Elving samt kammaråklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren samt en representant för Rikskriminalpolisen. Datum: Tisdagen den 5 oktober Tid: 10.30 (Insläpp cirka 10.10) Plats: Pressrummet på polishuset ingång Polhemsgatan 30. Medtag presslegitimation eller motsvarande.

    Läs mer
  • Åklagaren har idag, den 1 oktober, lämnat in häktningsframställning vid Göteborgs tingsrätt mot den man som suttit anhållen sen i tisdags för mordet på Hisingen.

    Mannen begärs häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon lördag kl 11.00. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas idag. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen, nämligen i morgon lördag den 2 oktober 2010 kl. 13.00 -14.00 på telefonnummer 031 - 7394161.

    Läs mer
  • Rapport om rättslig tillsyn

    Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

    Läs mer

    Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

    Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. I uppdraget har bland annat ingått att lägga fast övergripande mål och principer för den rättsliga tillsynen, tydliggöra gränsen mellan rättslig tillsyn och den styrnings- och ledningsuppgift som främst handlar om effektivitetstillsyn samt ta fram förlag till riktlinjer för överprövningsverksamheten. Astrid Eklunds förslag ska nu beredas internt inom Åklagarmyndigheten. De närmare formerna för beredningen är ännu inte beslutade.

    Läs mer
  • Åklagare utsedd i Quick-ärende

    Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

    Läs mer

    Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

    Svea Hovrätt beviljade i september 2010 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den norska medborgaren Therese Johannesen och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1998 för mordet. Olle Sohlberg har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför i dagsläget inte lämna någon kommentar.

    Läs mer
  • En självständig utredare har lämnat ett förslag till riksåklagaren om ny mängdbrottsoganisation inom Åklagarmyndigheten. Inga beslut har dock fattats.

    Rapporten från utredaren avser sådana brott därPolisen är förundersökningsledare. Själva utredningarna påverkas inte, utan förslagen i rapporten avser endast åklagarbesluten. Riksåklagaren kommer under hösten att fatta ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

    Läs mer