Aktuella pressmeddelanden

November

  • Åtal har i dag väckts för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994 mot en 54-årig man som är svensk medborgare.

    Mannen har enligt åtalet medverkat i massakrer mot flera tusen människor från folkgruppen tutsi i Kibuye prefektur i västra Rwanda, bland annat i en skola, i en kyrka, på en fotbollsarena och i bergsmassiven Bisesero. Han har dessutom enligt åtalet värvat unga män som deltagit i massakrer.Allt har ingått som ett led i ett omfattande folkmord över hela Rwanda med omkring 800000 brottsoffer och flera hundratusen förövare, däribland politiker på alla nivåer, militären, den civila administrationen, paramilitära grupper och civilpersoner. -Det här är nog det allvarligaste brott åklagare och polis i Sverige någonsin utrett. I sådana här fall finns internationella överenskommelser som säger att ingen misstänkt person ska komma undan lagföring genom att flytta. Varje land får bära sin börda för att det inte ska finnas fristäder, säger specialiståklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Civilingenjör Bland de civila förövarna fanns många välutbildade personer, som i kraft av sin ställning och auktoritet kunde få med sig andra i dödandet. Det var exempelvis politiker på olika nivåer, präster, lärare, läkare, radiochefer och tidningsredaktörer. Den nu åtalade mannen är en sådan högt utbildad person, civilingenjör och lärare. Han är uppvuxen i Kibuye och återvände dit strax efter presidentens död.UtredningenDet började med att Rwanda begärde mannen utlämnad, men eftersom han var svensk medborgare var det inte formellt möjligt. Det återstod då att utreda brotten i Sverige och att åtala honom här. Åklagare och utredare har besökt Rwanda flera gånger, besökt brottsplatserna och förhört många bevispersonerLång rättegångRättegången beräknas pågå till mitten av maj 2013. -Rättegången är unik eftersom delar av den kommer att äga rum i Rwanda, där några av bevispersonerna ska höras personligen inför den svenska domstolen, säger Elving. Det är också det första åtalet för folkmord i Sverige.Över 40 personer kommer att höras, bland annat genom videolänk.

    Läs mer
  • Riksåklagaren tillstyrker resning

    En man dömdes år 2005 i tingsrätt och hovrätt för grov misshandel och vållande till annans död genom våld mot huvudet, så kallat skakvåld. Mannen har nu på nytt ansökt om resning och åberopat ytterligare ny bevisning.

    Läs mer

    En man dömdes år 2005 i tingsrätt och hovrätt för grov misshandel och vållande till annans död genom våld mot huvudet, så kallat skakvåld. Mannen har nu på nytt ansökt om resning och åberopat ytterligare ny bevisning.

    I november 2007 ansökte mannen om resning i Högsta domstolen (HD) och hänvisade då bland annat till nya medicinska utlåtanden om orsaken till sin nyfödda dotters död. HD inhämtade 2008 ett yttrande från Socialstyrelsens Rättsliga rådet. I februari 2009 avslog HD resningsansökan, med hänvisning till att yttrandet från Rättsliga rådet inte innebar att mannen sannolikt skulle ha frikänts om den nya utredningen om dödsorsaken varit känd redan i hovrätten. Mannen har nu på nytt ansökt om resning och åberopat ytterligare ny bevisning i form av medicinska utlåtanden från olika experter. HD har begärt att riksåklagaren ska komma in med en förklaring. Riksåklagaren begärde i maj 2012 att Rättsliga rådet skulle yttra sig om de nya utlåtandena innebär någon annan bedömning än den som redovisades 2008. Rättsliga rådets nya yttrande innebär, kortfattat, att ny medicinsk forskning visar att de skador som flickan uppvisade i och för sig kan ha kommit från skakvåld men att det också kan finnas andra, helt naturliga, förklaringar. "De sakkunnigutlåtanden som nu åberopas i målet innebär inte, som jag ser det, att de tidigare vetenskapliga bedömningarna framstår som felaktiga, utan mer som om den vetenskapliga utvecklingen manat till större försiktighet vid bedömningen av skador av den art som är aktuella i målet", skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp. Riksåklagarens bedömning är att om det senaste yttrandet från Rättsliga rådet funnits tillgängligt vid tidigare prövningar hade utgången i målet sannolikt blivit en annan. Riksåklagaren motsätter sig därför inte resning.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >