Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

April

  • Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff.

    En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

    Läs mer
  • En spansk medborgare har gripits av spansk polis på Teneriffa misstänkt för stölder av medeltida kulturföremål från svenska kyrkor.

    NOA, Nationella operativa avdelningen, före detta Rikskriminalpolisen har i samarbete med Internationella åklagarkammaren i Stockholm gjort framsteg i utredning av stölder av medeltida kulturföremål. Utredningen avser framförallt träskulpturer, såsom madonnor och apostlar från 1200-1600-talet, som stulits från kyrkor i Sverige. Det gäller stölder från Österheds kyrka år 2010, Tidersrums kyrka år 2010, Trankils kyrka år 2012, Evertsbergs kapell år 2013 och Rönö kyrka år 2014. Den spanske medborgaren har tidigare dömts till sex års fängelse för liknande stölder från 19 kyrkor i Norrland. - Personen häktades i sin frånvaro av Norrköpings tingsrätt den 20 april misstänkt för grov stöld i fem fall från kyrkor och dessutom för stöld i ytterligare fem fall från hembygdsgårdar. Flertalet stulna föremål från kyrkorna har kunnat spåras utomlands och en del har tagits i beslag, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström som leder förundersökningen. Samarbete har ägt rum med Svenska kyrkan, försäkringsbolag, Riksantikvarieämbetet, polis och åklagare i flera olika länder såsom Tyskland, Belgien, Danmark och Spanien, där husrannsakan också gjorts. Eurojust i Haag har samordnat i ärendet. Den spanske medborgaren greps i förra veckan på Teneriffa i Spanien och är för närvarande häktad på begäran av svensk åklagare som har begärt honom överlämnad till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av utredningsskäl så kommer polis och åklagare för närvarande inte att kunna lämna mer detaljerade upplysningar om vad som framkommit i utredningen. Norrköpings tingsrättMålnummer: B 1017-15

    Läs mer
  • Domen handlar om att en person överlämnat sin legitimationshandling till en annan person i syfte att den ene skulle genomföra den praktiska delen av förarprov för körkort i den andres ställe. I sammanhanget anser RÅ att brottet bör bedömas som grovt.

    Enligt riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt med hänsyn främst till den försvårande omständigheten att identitetshandlingen överlämnats i syfte att den ena av de tilltalade skulle få körkort utan att ha genomgått den från trafiksäkerhetssynpunkt mycket viktiga prövningen vid uppkörningen. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkar att de båda tilltalade ska dömas för missbruk av urkund, grovt brott. Hovrätten dömde två personer för missbruk av urkund av normalgraden. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av HD vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. HD har tidigare i ett fall uttalat sig om gränsdragningen mellan missbruk av urkund av normalgraden och det grova brottet. Det målet gällde missbruk av en passhandling vid resa mellan länder. HD:s uttalanden i det målet ger enligt riksåklagarens mening inte tillräcklig vägledning för bedömningen av rubriceringsfrågan situationer som i det nu överklagade målet. Riksåklagaren anser därför att det finns behov av att HD preciserar rättsläget ytterligare.

    Läs mer
  • Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar när vållande till kroppskada ska bedömas som grovt.

    Ett kosmetiskt ingrepp på en ung man utfördes på en mottagning utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Läkaren som genomförde ingreppet använde en metod som inte är vedertagen och som visade sig vara riskfylld. Mannen blev kliniskt impotent på grund av ingreppet. Läkaren åtalades för vållande till kroppskada, grovt brott. Enligt tings- och hovrättens domar var det inte visat att läkaren hade gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Läkaren kunde dock klandras för att han inte hade tagit reda på hur han skulle utföra ingreppet på ett säkert sätt och han hade därför varit omedvetet oaktsam. Tings- och hovrätten kom fram till att läkaren gjort sig skyldig till vållande till kroppskada av normalgraden. På grund av preskription kunde han dock inte dömas för detta brott. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren bör läkaren dömas för vållande till kroppskada, grovt brott, vilket inte är preskriberat. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig om under vilka förutsättningar man kan döma för grovt brott vid omedveten oaktsamhet. Det är också av intresse att få belyst vilken grad av risktagande som är acceptabel vid kosmetiska ingrepp utanför den etablerade hälso- och sjukvården.

    Läs mer
  • Inför hovrättens dom om Hagebymorden i Norrköping

    I dag onsdag den 22 april 2015 meddelar Göta hovrätt dom i målet där två personer åtalats för mord, försök till mord och grov misshandel i samband med en konflikt mellan olika familjer och släkter den 21 april 2014 i Norrköping.

    Läs mer

    I dag onsdag den 22 april 2015 meddelar Göta hovrätt dom i målet där två personer åtalats för mord, försök till mord och grov misshandel i samband med en konflikt mellan olika familjer och släkter den 21 april 2014 i Norrköping.

    Domen meddelas kl 11.00. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer till media idag klockan 12.00-13.30. Norrköpings tingsrätt dömde en av de åtalade för dråp, försök till dråp i två fall och grov misshandel till fängelse i 12 år. Åtalet ogillades beträffande den andre åtalade.

    Läs mer
  • Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar vilket straff som ska följa på ett grovt vapenbrott.

    En man har dömts för grovt vapenbrott för innehav av en pistol på allmän plats. Pistolen var av halvautomatisk typ och skarpladdad med åtta patroner. Mannen var dessutom narkotikapåverkad vid tillfället. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova vapenbrottet skulle vara fängelse i ett år. Med hänsyn till mannens personliga förhållanden bestämde hovrätten påföljden till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till fängelse. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva dels vilket straffvärde det aktuella grova vapenbrottet bör motsvara, dels om skyddstillsyn med fängelse, med hänsyn till brottets art, är en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall.Enligt riksåklagaren bör fängelsestraffet överstiga fängelse i ett år. Riksåklagaren menar bland annat att det bör beaktas att vapnet var skarpladdat och att den tilltalade var narkotikapåverkad vid tillfället. Omständigheterna innebär en stor fara för att vapnet hade kunnat komma till brottslig användning och att människor då kunnat komma till skada. Riksåklagaren menar vidare att grovt vapenbrott är ett så allvarligt brott att fängelse alltid bör vara utgångspunkten, om inte alldeles speciella omständigheter talar för en annan påföljd. Sådana omständigheter är, enligt riksåklagaren, inte aktuella i detta mål.Enligt riksåklagaren är det angeläget för en nyanserad och enhetlig rättstillämpning att Högsta domstolen ger vägledning om hur straffvärdet ska bedömas och vilken påföljd som ska kunna aktualiseras för det grova vapenbrottet. En prövning av överklagandet skulle därmed vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

    Läs mer
  • Åklagarna begär klargörande från Assange

    Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

    Läs mer

    Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

    - Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

    Läs mer
  • Inbjudan till pressträff i Stockholm

    I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

    Läs mer

    I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

    Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

    Läs mer
  • De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

    Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

    Läs mer
  • Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

    Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >