De erfarna åklagarna på Särskilda åklagarkammaren leder förundersökningar om brott där den misstänkta är till exempel polisanställd, domare, åklagare eller riksdagsledamot. Verksamheten bedrivs avskilt från vanlig polis- och åklagarverksamhet och de ärenden som hanteras kommer från avdelningen för särskilda utredningar, SU, en fristående och oberoende avdelning inom polisen. Här ger Särskilda åklagarkammaren och avdelningen för särskilda utredningar en inblick i den verksamhet de bedriver.
Överåklagare Anders Jakobsson leder arbetet på Särskilda åklagarkammaren. Han berättar:
– År 2019 inkom drygt 8 000 ärenden till oss. Prognosen för 2025 är 17 000 ärenden att jämföra med 2024 då vi fick in 14 000 ärenden.
Lagföringen för samtliga ärenden har normalt legat mellan 4 och 5 procent.
– År 2020 hade vi en topp då vi hade ett antal ärenden där nämndemän gjort sig skyldiga till bedrägeri genom att fuska med sina ersättningsanspråk. De hade begärt ersättning från både domstolsverket och sina arbetsgivare. Under verksamhetsåret 2023 har lagföringen legat på drygt 7 procent. Prognosen detta år är att lagföringen ökar något, säger Anders Jakobsson.
Tjänstefel vanligaste ärendet
Mikael Ekman, tillförordnad kanslichef på avdelningen för särskilda utredningar hos polisen:
– Den brottskategori som är vanligast vid anmälningar till oss är tjänstefel, där specifikt ingripandeärenden är de som oftast förekommer. De ärendena stod för 69 procent av alla anmälningar som vi fick in under perioden januari 2024-maj 2025.
De resterande procenten fördelas bland annat på våldsbrott, sexualbrott samt trafikbrott och rattfylleri.
Regler kring polisens rätt att använda våld
Chefsåklagare Per Nichols är en av de erfarna åklagare som arbetar på Särskilda åklagarkammaren.
– Polisen är en unik våldsutövare i samhället som ska använda våld för att lösa sina arbetsuppgifter, det är den lagstiftning vi har att förhålla oss till när vi avgör om polisen gjort fel. Men det vi undersöker är om våldet varit proportionerligt och om polisen anpassat sin metodik efter förutsättningarna, berättar Per.
Det är polislagen som reglerar vad som gäller.
– För att en polis ska få använda våld ska till exempel polisen själv mötas av våld, avvärja en straffbelagd handling eller om det är fara för liv. I en utredning tittar vi på om polisens våld var nödvändigt, säger Per Nichols.
Användningen av skjutvapen regleras särskilt
Om polisen ska använda skjutvapen finns en särskild reglering. Den är från 1960-talet, men en ny är på gång. Den nya lagen har ett modernare språk och ska tydliggöra när poliser kan använda skjutvapen, bland annat i situationer som kräver omedelbart ingripande eller när poliser måste hindra någon från att rymma.
– Med den nya lagstiftningen för polisens användande av skjutvapen blir det lättare för polisen att göra bedömningen om man får skjuta. Det är ofta omöjligt att i stunden avgöra om en person är misstänkt för ett allvarligt brott, som mord, vilket gör bedömningen svår, berättar Per Nichols.
Eftersom polisen har rätt att använda våld är nivån mycket högre för att ett visst handlande ska bli ett brott jämfört med en vanlig person. Samtidigt har det skett en förskjutning, då incidenter med polisvåld förr oftare avskrevs som nödvärn. Sedan finns också inbillad nödsituation att ta ställning till, så kallad putativ nöd, som är straffritt.
– Rutinen är att en polis som skjutit med sitt tjänstevapen alltid förhörs direkt på plats. Vapnet undersöks och polisen skriver skjutrapport. Precis som i alla fall kan platsen för händelsen spärras av om det behövs och vittnesutsagor tas upp, avslutar Anders Jakobsson.
(Uppgifterna i den här artikeln är hämtade från en presentation som gjordes under ett medieseminarium som Åklagarmyndigheten arrangerade våren 2025. Syftet med seminariet var att ge media en inblick i verksamheten som bedrivs på Särskilda åklagarkammaren.)