Aktuella pressmeddelanden

Oktober

  • I dag klockan 13 håller Stockholms tingsrätt häktningsförhandling mot en idrottsprofil som är misstänkt för våldtäkt. Åklagaren är tillgänglig för media.

    Kammaråklagare Daniel Suneson är tillgänglig på 010-562 55 93 klockan 14-15 i dag tisdag den 16 oktober. Innan dess kan han inte lämna några kommentarer. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B13985-18.

    Läs mer
  • En man i 25-årsåldern begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för mord på ett 3-årigt barn och för grov misshandel av ett 1-årigt barn. Åklagaren är tillgänglig efter häktningsförhandlingen.

    På tisdagskvällen den 9 oktober inledde polisen en förundersökning gällande försök till mord efter att ett barn i 3-årsåldern kommit in till Skaraborgs Sjukhus med allvarliga skador. Under onsdagskvällen dödförklarades barnet och utredningen rubricerades om till mord. En man i 25-årsåldern greps och anhölls senare på sannolika skäl misstänkt för mord. Denne person kommer under lördagen att begäras häktad för mord samt grov misshandel. I dagsläget har mannen även delgetts misstanke om grov misshandel mot ett 1-årigt barn i familjen. Under fredagseftermiddagen har ytterligare en person varit anhållen och hörd i ärendet. Denna person är i nuläget släppt. KontaktHäktningsförhandling kommer hållas i Skaraborgs tingsrätt lördag den 13 oktober kl 10. Efter häktningsförhandlingen kommer kammaråklagare Ylva Lundgren finnas på plats för media i tingsrätten. Innan dess har åklagaren inte någon möjlighet att kommentera ärendet. Tingsrättens målnummer: B 3875-18 Presstjänsten010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagaren överklagar dom om upprepade allvarliga sexualbrott mot barn

    Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom där det är fråga om ett mycket stort antal grova sexualbrott som begåtts under lång tid mot ett och samma barn. Enligt riksåklagarens uppfattning innebär den stora mängden allvarliga gärningar, liksom systematiken och andra försvårande omständigheter, att det maximala straffet – fängelse i 14 år – bör dömas ut.

    Läs mer

    Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom där det är fråga om ett mycket stort antal grova sexualbrott som begåtts under lång tid mot ett och samma barn. Enligt riksåklagarens uppfattning innebär den stora mängden allvarliga gärningar, liksom systematiken och andra försvårande omständigheter, att det maximala straffet – fängelse i 14 år – bör dömas ut.

    Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom där det är fråga om ett mycket stort antal grova sexualbrott som begåtts under lång tid mot ett och samma barn. Enligt riksåklagarens uppfattning innebär den stora mängden allvarliga gärningar, liksom systematiken och andra försvårande omständigheter, att det maximala straffet - fängelse i 14 år - bör dömas ut. En man dömdes av hovrätten till nio års fängelse för bland annat grov våldtäkt mot barn vid närmare 100 tillfällen under en period på cirka fem år samt grovt sexuellt övergrepp mot barn vid ett stort antal tillfällen. Samtliga gärningar var riktade mot samma barn. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen dömer mannen till 14 års fängelse. Maximistraffet för grov våldtäkt mot barn är fängelse i tio år. Vid upprepad brottslighet finns det dock möjlighet att gå utöver den vanliga straffskalan, som mest med fängelse i ytterligare fyra år. Ur överklagandet: "När det som i detta fall är fråga om synnerligen omfattande grov brottslighet där straffvärdet för vardera gärning överstiger minimistraffet måste enligt min uppfattning domstolen vid straffvärdebedömningen kunna komma fram till att brottslighetens svårhet sammantaget är sådan att den förtjänar det maximala straff som kan dömas ut." I överklagandet framhåller riksåklagaren att hovrätternas bedömning av straffvärdet vid flerfaldig brottslighet i ärenden om sexualbrott mot barn skiljer sig åt. De uttalanden som Högsta domstolen tidigare har gjort om hur man ska bedöma straffet vid flerfaldig brottslighet ger enligt riksåklagaren inte tillräcklig vägledning i sådana här ärenden. Därför vore det värdefullt med ett klargörande från Högsta domstolen hur påföljden ska bestämmas i ärenden av detta slag. Överklagandet Kontakt Byråchef My Hedström 010-562 50 27 Presstjänsten010-562 50 20

    Läs mer
  • Förundersökning om skjutning i Norrköping i juli nedlagd

    I samband med ett polisingripande i Norrköping i juli i år avled en person till följd av skottlossning. Särskilda åklagarkammaren inledde en förundersökning i ärendet i syfte att utreda om tjänstefel begåtts. Denna förundersökning är nu nedlagd efter beslut av åklagare.

    Läs mer

    I samband med ett polisingripande i Norrköping i juli i år avled en person till följd av skottlossning. Särskilda åklagarkammaren inledde en förundersökning i ärendet i syfte att utreda om tjänstefel begåtts. Denna förundersökning är nu nedlagd efter beslut av åklagare.

    -Ett antal utredningsåtgärder har vidtagits i ärendet, bland annat har teknisk undersökning genomförts av platsen för händelsen. Vidare har rättsläkarutlåtande inhämtats och flera förhör hållits. - Utredningen har visat att polisen befunnit sig i en nödvärnssituation och att det inte varit uppenbart oförsvarligt att skjuta verkanseld. Jag har därför beslutat att förundersökningen ska läggas ner, säger chefsåklagare Martin Tidén vid Särskilda åklagarkammaren. KontaktChefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på 010-562 54 13 mellan klockan 10.30 och 11 i dag torsdag. Länk till beslutet Se även tidigare pressmeddelande i ärendet (från 20 juli) Presstjänsten010-562 50 20 FaktaRättslig reglering vid polisens användning av skjutvapenSkjutvapen får användas för att gripa en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett i skjutkungörelsen 2 § 1 p. uppräknat brott t ex mordbrand. I skjutkungörelsen 2 § 3 p. regleras att skjutvapen också får användas i tre olika fall av omhändertaganden: (1) när vederbörande lider av en allvarlig psykisk störning, (2) när vederbörande innehar vapen som kan befaras bli missbrukat, eller (3) när vederbörande av annan inledning uppenbarligen är farlig för annans liv eller hälsa. En huvudförutsättning för att använda skjutvapen är att den, mot vilken åtgärder ska vidtas, vid det aktuella tillfället är farlig för annans liv eller hälsa. Föreligger rätt till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken, får polisman använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot polismannen själv eller annan eller hot som innebär trängande fara för sådant våld. Om Särskilda åklagarkammarenVid Särskilda åklagarkammaren handläggs främst misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare.

    Läs mer
  • Status i ärende om skolbrand i Uppsala

    Natten till måndagen den 8 oktober 2018, omkring 03.00, kallades polisen till Gottsundaskolan i Uppsala med anledning av ett befarat inbrott på skolan. När polisen kom till platsen såg de hur två personer lämnade skolan. Dessa två personer greps på platsen. I samband med gripandet upptäckte polisen att det brann i skolan. Polisen tog sig in i skolan och försökte utan framgång bekämpa branden.

    Läs mer

    Natten till måndagen den 8 oktober 2018, omkring 03.00, kallades polisen till Gottsundaskolan i Uppsala med anledning av ett befarat inbrott på skolan. När polisen kom till platsen såg de hur två personer lämnade skolan. Dessa två personer greps på platsen. I samband med gripandet upptäckte polisen att det brann i skolan. Polisen tog sig in i skolan och försökte utan framgång bekämpa branden.

    På grund av de misstänktas låga ålder, båda var under 15 år, hävdes gripandet av polisen och de skjutsades hem till vårdnadshavarna. Senare under måndagen hördes de båda i närvaro av sina juridiska ombud. - Utredningsläget ser alltjämt bra ut. Viktig teknisk bevisning har säkrats och den tekniska undersökningen på brandplatsen har avslutats. Utredningen pekar starkt mot att denna händelse inte har någon koppling till tidigare händelser, konflikter eller rivaliteter. Allt talar för att detta är en isolerad händelse, säger förundersökningsledaren, kammaråklagare Arash Zavosh vid Åklagarkammaren i Uppsala. Ytterligare kommentarer om ärendet kan inte lämnas för närvarande. När polis och åklagare bedömer att mer information kan lämnas utan att skada utredningen så kommer det att ske i ett pressmeddelande. Presstjänsten010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagaren yrkar utvisning

    Riksåklagaren överklagar en dom till Högsta domstolen och yrkar att en man som dömts till två års fängelse för en attack mot Judiska församlingen i Göteborg också ska utvisas med förbud att återvända före 2028.

    Läs mer

    Riksåklagaren överklagar en dom till Högsta domstolen och yrkar att en man som dömts till två års fängelse för en attack mot Judiska församlingen i Göteborg också ska utvisas med förbud att återvända före 2028.

    En man dömdes av tingsrätten för grovt olaga hot och grov skadegörelse till två års fängelse för att han, tillsammans med flera andra personer, anlagt bränder i närheten av Judiska församlingens lokaler i Göteborg. Tingsrätten beslutade också att han skulle utvisas till Palestina, där han är medborgare. Mannen överklagade domen till hovrätten. Liksom tingsrätten fann hovrätten att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom attacken. Hovrätten fastställde fängelsestraffet men upphävde beslutet om utvisning, med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken och till den osäkra situation som råder vid gränsen mellan Palestina och Israel. Man menade att mannens mänskliga rättigheter därför inte kan garanteras om han utvisas. Riksåklagaren anser att det, på det faktaunderlag som finns tillgängligt, inte finns skäl att anta att mannen skulle utsättas för dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling vid återkomsten till Palestina. Riksåklagaren ansluter sig därmed till Migrationsverkets bedömning av både förhållandena i Palestina i allmänhet och om det aktuella fallet. I sitt överklagande konstaterar riksåklagaren att Högsta domstolen inte tidigare har lämnat uttalanden om hur "skälig anledning att anta" att en utlänning skulle utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling ska tolkas. Riksåklagaren hänvisar också till ett annat hovrättsavgörande där domstolen kommit fram till att fem personer ska utvisas till Afghanistan efter avtjänat straff, och att två hovrätter alltså på senare tid kommit till två olika slutsatser om hur individuella skyddsskäl ska bedömas vid utvisning på grund av brott. Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27. Länk till överklagandet.

    Läs mer
  • Torsdag 4 oktober väcker åklagaren åtal mot 17 personer misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp i Göteborg. Samma dag hålls en pressträff där åklagare och polis berättar om ärendet.

    Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. En grupp personer med koppling till Nordiska motståndsrörelsen var kvar på platsen efter demonstrationen och är nu misstänkta för brott. Åtta personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp. - Utredningsarbetet har framförallt handlat om granskning av ett mycket omfattande material och analys av detsamma. I det ligger identifiering av personer och hur dessa har agerat, säger kammaråklagare, förundersökningsledare Jonas Martinsson. Tid, plats och anmälan Pressträffen äger rum i polishuset, Ernst Fontells plats 15, Göteborg torsdagen den 4 oktober klockan 13. Samling sker i entrén klockan 12.30. Anmäl dig senast onsdag 3 oktober klockan 15 till [email protected] Ange namn och redaktion. Ta med presslegitimation eller liknande handling. Medverkar gör kammaråklagare Jonas Martinsson, kammaråklagare Hediye Kurt och polisassistent Stefan Claesson. Målnummer i Göteborgs tingsrätt B 3046-18 Ärendet innehåller filmmaterial som omfattas av sekretess och därför inte lämnas ut. Däremot delas utskrivna stämningsansökningar ut vid pressträffen. Åklagaren har inga möjligheter att kommentera ärendet närmare före pressträffen. Kontakt: Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20 Polisens kommunikationsavdelning Göteborg 010-565 29 28

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >