Åklagare vid Åklagarkammaren i Jönköping lämnade i går torsdag in häktningsframställningar vid Eksjö tingsrätt mot tre män. Brottsmisstankarna mot männen grundar sig i fynd som gjorts vid olika tillslag inom kommunerna Eksjö och Gnosjö. Åklagaren är tillgänglig på telefon efter sista häktningsförhandlingen i dag fredag.

Två av männen, födda 1978 och 1995, begärs häktade på sannolika skäl misstänkta för grova brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor medan den tredje, en man född 1980, förutom ovanstående brottsmisstanke dessutom begärs häktad för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och grovt vapenbrott.   Häktningsförhandlingarna sker i dag fredag i Eksjö tingsrätt med start klockan 10.30, 11.15 samt 13. Målnummer i Eksjö tingsrätt B 2048-20.   Kontakt Kammaråklagare Jessica Andersson är tillgänglig på 010-562 59 86 efter sista häktningsförhandlingen i dag.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag torsdag har kammaråklagare Lucas Eriksson vid City åklagarkammare väckt åtal vid Stockholms tingsrätt mot en kvinna för anstiftan av försök till mord på en man på Kungsholmen den 6 september 2019. Samtidigt åtalas även en man i 50-årsåldern för försök till mord i samma ärende. Sedan tidigare har en person åtalats och dömts för mordförsöket.

- Efter en omfattande utredning har jag i dag väckt åtal mot en kvinna i 50-årsåldern för anstiftan av försök till mord på en man den 6 september 2019 på Kungsholmen. Jag åtalar också en man i 50-årsåldern såsom medgärningsman till mordförsöket. Mannen som åtalas misstänks för att på anstiftarens uppdrag ha begått gärningen gemensamt och i samförstånd med den person som tidigare dömts för mordförsöket, säger kammaråklagare Lucas Eriksson. - I samma mål har den kvinna, som åtalats för anstiftan av försök till mord, även åtalats för förberedelse till mord och stämpling till mord begånget i augusti – september 2018. Den misstänkta brottsligheten var riktad mot samma målsägare som ovannämnda mordförsök och i den delen har även en kvinna i 30-årsåldern och två unga män födda 2001 åtalats för delaktighet, avslutar Lucas Eriksson. Det är Stockholms tingsrätt som beslutar om tid för huvudförhandling i målet. Huvudförhandlingen kan väntas ta något över tio förhandlingsdagar i anspråk. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 5822-19 Kammaråklagare Lucas Eriksson kommer inte lämna några kommentarer i ärendet förrän efter att målet prövats i tingsrätten.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Fredag den 9 oktober kommer dom i ärendet om upphovsrätten till verket ”En svensk tiger”. Åklagaren är tillgänglig för media.

Domen meddelas av Stockholms tingsrätt i morgon fredag den 9 oktober klockan 11.   Tingsrättens målnummer: B 7348-20.   Pressmeddelande vid åtal.     Kontakt Kammaråklagare David Ludvigsson är tillgänglig för kortare kommentarer på telefon klockan 12-13.30 fredag den 9 oktober, 010-562 60 82. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den 58-årige man som sedan tidigare varit häktad på den lägre misstankegraden, skäligen misstänkt, för mord den 27 september 2020 i Piteå kommun har i dag häktats vid Luleå tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för mord. Han förnekar alltjämt brott.

Vid den tekniska undersökningen av brottsplatsen har det gjorts fynd som stärker misstankarna. - Det preliminära rättsmedicinska obduktionsbeskedet har inkommit och ger vid handen att den avlidna dött av skallskador som orsakats av trubbigt våld. Skadorna är förenliga både med fall i trapp och med att ha uppkommit genom slag med tillhygge. Den avlidna påträffades i bostadens trappa, säger kammaråklagare Ulrika Schönbeck. Målnummer i Luleå tingsrätt: B 2819-20 Tidigare pressmeddelande i ärendet (28/9) Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

När riksåklagare Petra Lundh i dag den 6 oktober var inbjuden till justitieutskottet i riksdagen diskuterades Åklagarmyndighetens budget. Siffror från Domstolsverket och Åklagarmyndigheten visar att statens kostnader för offentliga försvarare ökat och nu ligger på en högre nivå än Åklagarmyndighetens totala kostnader. Stora satsningar görs på rättsväsendet men åklagarnas andel av budgeten minskar.

När riksåklagare Petra Lundh i dag var hos justitieutskottet i riksdagen diskuterades Åklagarmyndighetens budget. Siffror från Domstolsverket och Åklagarmyndigheten visar att statens kostnader för offentliga försvarare ökat och nu ligger på en högre nivå än Åklagarmyndighetens totala kostnader. Stora satsningar görs på rättsväsendet men åklagarnas andel av budgeten minskar. 2007 var Åklagarmyndighetens totala budget 32 procent högre än kostnaderna för offentliga försvarare. 2019 var för första gången läget det omvända där kostnaderna för offentliga försvarare var högre än Åklagarmyndighetens budget. Prognosen för i år baserat på utfallet fram till och med augusti visar att Åklagarmyndighetens hela budget kommer att vara drygt sju procent lägre än anslaget för offentliga försvarare. – De svårutredda grova brotten som skjutningar, sprängningar och våldtäkter har blivit allt fler, vilket också visar sig i att kostnaderna för offentliga försvarare ökat avsevärt medan Åklagarmyndigheten inte fått motsvarande ökningar. Bakom nästan varje beslut om offentlig försvarare finns en åklagarinsats. Dessutom handlägger åklagare ett stort antal andra ärenden där inte försvarare är inblandade, säger riksåklagare Petra Lundh. Åklagarmyndigheten har också under senare år fått en allt lägre andel av rättsväsendets totala budget, samtidigt som arbetsbelastningen ökat. – Det är inte rimligt. Åklagarna är hårt arbetsbelastade och vi har under flera år varit strukturellt underfinansierade. Vi är inte betjänta av en alltför stor budgetökning ett enskilt år, utan det vi behöver är en budget som är hållbar över tid. Det är ett långsiktigt arbete att rekrytera och utbilda åklagare, avslutar riksåklagare Petra Lundh.   Rättsväsendets totala anslag, miljoner kronor 2014 års anslag   Rättsväsendet  40 291 Åklagarmyndigheten 1 305 – 3,24% av rättsväsendets samlade anslag 2020 års förslag till anslag   Rättsväsendet  56 431, ökning med 40% sedan 2014 Åklagarmyndigheten 1 719 – 3,05% av rättsväsendet, ökning med 32% Kostnadsutvecklingen för offentliga försvarare jämfört med Åklagarmyndighetens anslag, miljoner kronor    2007 2019 Prognos 2020 Åklagarmyndigheten 944 1 610 1 698 Offentliga försvarare 717 1 619 1 830 Källa: Domstolsverket och Åklagarmyndigheten   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon tisdag den 6 oktober inleds rättegången där en 23-årig man är åtalad misstänkt för mord, försök till mord, grovt olaga hot och våldtäkter. Brotten begicks i en lägenhet i Härnösand den 10 maj i år. När huvudförhandlingen avslutas på fredag är åklagaren tillgänglig för media på plats utanför rättssalen.

Målnummer i Ångermanlands tingsrätt: B 1105-20. Rättegången hålls i säkerhetssalen i Sundsvalls tingsrätt. Förhandlingsplan och tider beslutas av Ångermanlands tingsrätt. Kontakt Efter att rättegångsdagen är avslutad på fredag den 9 oktober kommer kammaråklagare Stina Sjöqvist vara tillgänglig på plats i Sundsvalls tingsrätt. I ungefär en halvtimme finns hon då tillgänglig för media. Hon kommer inte att vara tillgänglig på telefon.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Överåklagare Lennart Guné har beslutat att inte ta upp beslutet i Olof Palmeärendet till ny prövning. De som har begärt överprövning har inte någon anknytning till den nedlagda förundersökningen och det föreligger inte sådana särskilda skäl som ändå motiverar att ärendet granskas. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

Enligt rättegångsbalken kan ett åklagarbeslut överprövas av en högre åklagare. Efter beslutet att lägga ned förundersökningen om mordet på Olof Palme har ett antal framställningar om överprövning kommit in till Åklagarmyndigheten. Det finns ingen generell rätt att få åklagarbeslut granskade av en högre åklagare. Normalt krävs det att den som begär överprövning har ett berättigat intresse av att få beslutet prövat. Om överprövning begärs av någon annan än den person som är misstänkt eller den som utsatts för brott eller deras närstående granskas ärendet endast om det finns särskilda skäl. – Ingen av de personer som har begärt överprövning har en sådan anknytning till den nedlagda förundersökningen att det motiverar en prövning i sak av åklagarens nedläggningsbeslut. Vid en samlad bedömning anser jag inte heller att det föreligger sådana särskilda skäl som motiverar att ärendet nu tas upp till granskning, säger överåklagare Lennart Guné.   Kontakt Överåklagare Lennart Guné är tillgänglig för media i dag onsdag den 30 september kl. 11-12, 010-562 50 53.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Överåklagare Mikael Björk har i dag väckt åtal för grov misshandel i ett ärende där tre personer fått syntetiska luftstrupar inopererade vid Karolinska universitetssjukhuset. Åklagaren är tillgänglig för kortare samtal på telefon.

Överåklagare Mikael Björk beslutade den 11 december 2018 att återuppta en tidigare nedlagd förundersökning om två fall av vållande till kroppsskada, grova brott. I båda fallen rör det sig om personer som har fått syntetiska luftstrupar inopererade. Under den fortsatta utredningen har förundersökningen om ytterligare ett fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, återupptagits. Det rör sig om en tredje person som har fått en syntetisk luftstrupe inopererad. - Under den fortsatta förundersökningen har det inhämtats ytterligare skriftlig bevisning och hållits fler förhör med personer i Sverige, Belgien, Storbritannien, USA och Spanien. Genom dessa förhör och genom den skriftliga bevisningen har det blivit tydligt för mig att ingreppen genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför inte utgjort led i någon laglig form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie, säger överåklagare Mikael Björk vid Utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten. - Ingreppen, som har orsakat de tre målsägandena allvarliga fysiska skador och stort lidande, har alltså genomförts helt utan lagstöd. Jag gör bedömningen att de tre ingreppen därför är att bedöma som grov misshandel snarare än vållande till kroppskada, grova brott, och att det är den tidigare kirurgen vid Karolinska universitetssjukhuset som ensam bör bära det straffrättsliga ansvaret. Han har vid ett förnyat förhör delgivits skälig misstanke om grov misshandel i tre fall. Dessa brottsmisstankar, liksom de ursprungliga misstankarna om vållande till kroppsskada, grova brott, förnekas helt av den misstänkte, säger Mikael Björk. Mikael Björk kommer i nuläget inte att närmare redogöra för varför han anser att ingreppen har skett helt utan lagstöd och därför är att bedöma som tre fall av grov misshandel. En sådan redogörelse kommer att lämnas först vid den kommande huvudförhandlingen. - Jag gör bedömningen att bevisläget är sådant att det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal för grov misshandel i tre fall och har därför tidigare i dag väckt ett sådant åtal vid Solna tingsrätt, säger Mikael Björk. Mikael Björk har under stora delar av den fortsatta förundersökningen biträtts av två kammaråklagare. - Vi har också fått en omfattande och mycket kompetent utredningshjälp av Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten, säger Mikael Björk. Solna tingsrätts målnummer: B 10553-18 Kontakt Överåklagare Mikael Björk är tillgänglig för kortare samtal med media på telefon i dag tisdag 29 september kl. 10-11.30. Tel. 010 562 71 02 Nästa gång åklagaren är tillgänglig för media blir efter rättegångens sista dag. Datum och tid meddelas då i ett nytt pressmeddelande. Det är Solna tingsrätt som beslutar om när huvudförhandlingen inleds. Det finns ännu ingen förhandlingsplan upprättad.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En person sitter anhållen på sannolika skäl för mord den 27 september 2020 i en by utanför Piteå.

Den misstänkte är 58 år och har en nära relation med den avlidna, kvinna 67 år. Utredningen är i ett inledningsskede varför någon ytterligare information i nuläget inte kan ges. - Vi avvaktar det rättsmedicinska obduktionsresultatet som är avgörande för ärendets fortsatta handläggning, säger kammaråklagare Ulrika Schönbeck som ansvarar för utredningen. Senast klockan 12 onsdag den 1 oktober ska åklagaren fatta beslut om mannen ska begäras häktad eller inte     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den 4 februari i år stals två militärfordon ur ett militärförråd. Åtal väcks i dag mot åtta personer i 20-årsåldern för bl.a. grov stöld, grovt häleri och obehörigt tillträde till skyddsobjekt.

Två personer åtalas för grov stöld och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Två andra personer åtalas för medhjälp till grov stöld då åklagaren menar att de har skjutsat gärningsmännen till brottsplatsen och hållit vakt under stölden. En person åtalas för grovt häleri då han har köpt ett av fordonen. Två personer åtalas för grovt olovligt brukande genom att de åkt med i fordonen, och slutligen åtalas en person för medhjälp till olovligt brukande då han har kört en följebil när fordonen användes. Jag bedömer stölden som grov med hänsyn till att det rör fordon av betydelse för försvar av rikets säkerhet och att de har ett högt värde, säger kammaråklagare Lena Jansson som ansvarar för utredningen. De tilltalade har delvis medgivit de faktiska omständigheterna men flertalet av dem bestrider att de gjort sig skyldiga till brott. De två som åtalats för obehörigt tillträde till skyddsobjekt erkänner brott i den delen och en av dem som åtalats för grov stöld erkänner att han varit med och stulit fordonen. Fordonen återfanns några dagar efter tillgreppet och har lämnats tillbaka till Försvarsmakten. De har inte utsatts för skada. Ingen av de tilltalade har någon koppling till Försvarsmakten såvitt har kommit fram. Drivkraften bakom gärningarna verkar primärt ha varit äventyrslystnad och ett gemensamt intresse för fordon. Jag menar att det även har funnits ett ekonomiskt motiv för stölden, säger Lena Jansson. Ingen av de åtalade är numera frihetsberövad. Militärfordonen är av modellen RG32, så kallade ”galtar”. Målnummer i tingsrätten: B1736-20.   Kontakt Kammaråklagare Lena Jansson är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 9-12, 010-562 67 82.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20