Åklagarmyndighetens

Lägesrapport i Assangeärendet

2019-09-09
Under sommaren har totalt sju vittnesförhör i utredningen om Julian Assange hållits. Nu väntar analys av materialet. Därefter kommer åklagaren att fatta beslut om ärendets vidare handläggning. Assange är misstänkt för en våldtäkt 2010. Förundersökningen återupptogs den 13 maj 2019.

- I sommar har vi hållit förhör som har syftat till att kontrollera bevisningen nu när det gått nio år sedan händelsen. Vi har riktat in oss på att göra alla utredningsåtgärder vi kan göra här i Sverige. Nu skrivs förhören ut och analyseras. I huvudsak har vi hållit omförhör med personer som hördes 2010, men två av personerna vi har förhört nu har inte tidigare hörts, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson vid Utvecklingscentrum Göteborg.

Vad händer nu?

- När vi analyserat svaren kommer jag att fatta beslut om vidare handläggning av ärendet. Då kan ärendet läggas ned eller så beslutar jag om att vidta ytterligare utredningsåtgärder. Om jag då gör bedömningen att nästa steg är att höra Julian Assange så kommer jag att utfärda jag en europeisk utredningsorder. I så fall skriver jag till britterna och ansöker om att få hålla ett förhör, säger Eva-Marie Persson.

När åklagaren fattar sitt beslut kommer det att kommuniceras via pressmeddelande.

Ärendet preskriberas den 20 augusti 2020. Om ett åtal väcks före det datumet så förlängs preskriptionstiden under förutsättning att Assange hinner delges stämningen före den 20 augusti 2020.

Kontakt

Vice överåklagare Eva-Marie Persson är inte tillgänglig för media under dagen i dag, måndag.

 

 

 

 

 

Presstjänsten
010-562 50 20

Aktuella pressmeddelanden

  • Rättegång om polisskott avslutas

    Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

    Läs mer

    Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

    Målnummer i Stockholm tingsrätt: B 10655-18. Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Åklagare har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för inblandning i mordet på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

    Rubriceringarna är medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord samt grovt vapenbrott. Förundersökningsledare är chefsåklagare Pär Andersson. Uppdatering: Häktningsförhandlingen startar kl 13.30 i Rättscentrum, Malmö. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 8001-19. Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Tisdag den 24 september inleds huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt där 16 personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åklagaren är tillgänglig efter förhandlingens första och sista dag.

    Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. En grupp personer med koppling till nordiska motståndsrörelsen var kvar på platsen efter demonstrationen och är nu misstänkta för brott. Sju personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt B 3046-18 Förhandlingsdagar: 24-27/9, 30/9, 1/10, 7-9/10. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke är tillgängliga för media på plats i tingsrätten efter att första och sista förhandlingsdag är avslutade. Innan dess är åklagarna inte tillgängliga för media.               Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • På åklagares begäran har Gällivare tingsrätt i dag beslutat om förlängd åtalstid för de tre personer som är häktade i ärendet.

    - De tre personer som tidigare häktats misstänkta för mord och brott mot griftefriden är fortfarande på sannolika skäl misstänkta för dessa brott. Åtalsfristen avseende samtliga misstänkta har förlängts till den 26 september klockan 11. Anledningen till förlängningen är att utredningen inte hinner slutföras innan den tidigare utsatta åtalstiden löper ut, berättar kammaråklagare Henrik Wallin vid Åklagarkammaren i Luleå. Målnummer vid Gällivare tingsrätt: B 607–19 Åklagaren har i nuläget ingen ytterligare information att lämna och har inte heller någon möjlighet att lämna kommentarer på telefon. När ny information finns i ärendet kommer denna att lämnas i nytt pressmeddelande.   Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagare Petra Lundh har tillsammans med rikspolischef Anders Thornberg vid dagens partiöverläggningar fört fram vad åklagare och polis ytterligare behöver för att bekämpa skjutningar och annat grovt våld, särskilt i gängmiljöer.

    Bland åtgärderna finns förslag på skärpt lagstiftning för att bryta tystnadskulturen, kunna ta del av krypterad information hos misstänkta och väsentligt skärpta straff för personer som utnyttjar unga att begå allvarliga brott. - Det här är stora och svåra frågor och det finns ingen enkel lösning, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi måste bryta tystnadskulturen. Vi ser att vittnen i vissa miljöer inte vågar medverka när det handlar om skjutningar. Det finns ett förslag om att misstänkta som bidrar till brottsutredningen ska kunna få lägre straff. Det tycker vi är viktigt, liksom att utreda frågan om kronvittnen. Vi vill också satsa på utökat vittnesskydd på flera plan. Vi kanske också måste utreda frågan om anonyma vittnen. Ett annat område där ny lagstiftning behövs är inom hemliga tvångsmedel. - Vi behöver hemlig dataavläsning för att kunna komma åt krypterade kanaler. Kriminella pratar med varandra genom krypterade appar och det här är ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar. Även andra hemliga tvångsmedel behöver ses över. Riksåklagaren framförde dessutom behov av andra tvångsmedel såsom beslag och husrannsakan i it-miljöer i högre utsträckning. En annan stor fråga är straffen för ungdomar. - Straffrabatten för personer 18-21 år som begår grova brott behöver tas bort. Vi vill också att de som använder barn och ungdomar för att begå de här grova brotten ska få väsentligt skärpta straff. Ett ytterligare område som Petra Lundh gick in på under mötet var hur myndigheterna ska kunna ta tillbaka de pengar som brotten genererar. - Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, avslutar riksåklagare Petra Lundh.         Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Fler pressmeddelanden