Häktningsframställan för den kvinna i Bromölla som misstänks för olaga frihetsberövande av sina barn har idag lämnats in till Kristianstads tingsrätt.

Kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande. Häktningsförhandling i ärendet kommer att ske under eftermiddagen idag. Chefsåklagare Pär Andersson vid Åklagarkammaren i Kristianstad kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats direkt efter avslutad häktningsförhandling.

I dag har förundersökning inletts om misstänkt finansiering av terrorism. Riksenheten för säkerhetsmål håller i utredningen.

(Denna text är ursprungligen publicerad på sakerhetspolisen.se) Bakgrunden är ett tillslag som Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten gjorde den 17 februari, gällande svart arbetskraft och misstänkt penningtvätt. Säkerhetspolisen kände till ärendet sedan tidigare, och med anledning av tillslaget har chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål, fattat beslut om att inleda förundersökning om misstänkt finansiering av terrorism. Den utredningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen och Riksenheten för säkerhetsmål, med Agneta Hilding Qvarnström som förundersökningsledare. Ekobrottsmyndighetens utredning om misstänkt bokföringsbrott och grovt skattebrott löper på parallellt med Säkerhetspolisens utredning. Förundersökningssekretess råder i ärendet. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag väckt åtal mot en man för en överfallsvåldtäkt som ägde rum i Trollhättan i november 2012.

- Jag bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal. Brottet bedöms som grovt eftersom våldet och hotet varit mycket allvarligt och mannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Viktoria Karlsson har tyvärr inte möjlighet att ge några intervjuer idag fredag den 13 februari.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00. I målet åtalades en person för mord, en person åtalades för grovt övergrepp i rättssak samt grov misshandel och mot en person har man fört så kallad bevistalan om mord. Bevistalan betyder att en domstol under vissa omständigheter kan pröva om ett barn under 15 år som misstänkts för brott har begått en brottslig gärning.

Ett antal personer frihetsberövades under tisdagskvällen misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen. Ytterligare en person misstänks för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

Flera personer frihetsberövades på tisdagskvällen påolika platser i de södra delarna av Stockholms län. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har gjort husrannsakan både i de inblandade personernas hem och i olika kontorslokaler. Ett antal personer är misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen och en person för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det misstänkta bedrägeriet mot Arbetsförmedlingen består i att personer felaktigt påståtts arbeta åt föreningar, vilket både personerna och föreningarna fått bidrag för. - Utredningen tyder på att de inte arbetat åt föreningarna och att bidragen alltså betalats ut felaktigt. Jag menar att det misstänkta brottet är grovt eftersom man satt detta i system, säger kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Misstankarna om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott rör festverksamhet. - Verksamheten har varit av en sådan art och omfattning att den kan anses vara näringsverksamhet, vilket ställer krav på bokföring och skatteredovisning. Någon sådan redovisning har dock inte skett, säger kammaråklagare Per Kjellstrand på Ekobrottsmyndigheten. Tillslaget har samordnats mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som resulterat i flera olika utredningar, åtal och domar inom skilda områden. I satsningen ingår bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket, vilka också samarbetat i ärendet.

Åtal har idag väckts vid Södertörns tingsrätt mot en 28-årig man misstänkt för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel.

Enligt åtalet har brottet begåtts vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012 i Syrien. Mannen har vid tidpunkten deltagit i den väpnade konflikten på oppositionssidan - Fria Syriska Armén - och gärningen har riktats mot en företrädare för den syriska staten. Den åtalade gärningen består i att mannen tillsammans med ett flertal andra utsätter en person, vars identitet är okänd, för svår misshandel samtidigt som personen är frihetsberövad och fastbunden. Omständigheterna är sådana att misshandeln bedöms ha ägt rum i samband med eller som ett led i den väpnade konflikten. Anledningen till att brotten lagförs i Sverige är att den tilltalade efter brotten, i september 2013, har ansökt om och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

På tisdag den 3 februari meddelar Blekinge tingsrätt dom i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona. Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00. Tillfälle för enskilda intervjuer kan även erbjudas på plats i Åklagarmyndighetens lokaler i Malmö senare samma dag.

Riksåklagaren motsätter sig att ett beslag av minneskortet till en kamera hävs, men motsätter sig inte att HD prövar frågan.

Den 21 oktober 2014 iakttog militärpolisen en mindre båt innanför skyddsobjektsgränsen på vattenområdet vid AMF 1 Berga. Området är klassat som skyddsobjekt och det råder även fotograferingsförbud. En person som är fotograf på Dagens Nyheter befann sig ombord på båten. Personen iakttogs fotografera in mot skyddsobjektet. Militärpolisen bordade båten och tog minneskortet som fanns i personens kamera i beslag. Beslaget fastställdes av åklagare, som inledde förundersökning om brott mot skyddslagen. Totalt finns det 47 fotografier på minneskortet. Samtliga 47 fotografier är tagna mot skyddsobjektet. Den person som tog fotografierna och två andra personer som befann sig ombord på båten är misstänkta för brott mot skyddslagen. Tingsrätten hävde beslaget, men efter begäran av åklagaren ändrade hovrätten tingsrättens beslut och fastställde beslaget. DN begär till HD att beslaget ska hävas. Som skäl anger man bland annat att minneskortet tillhör DN och innehåller bilder som äravsedda för publicering i tryckt skrift och i andra mediebärare som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Hovrätten har felaktigt ansett att reglerna om beslag vid misstanke om brott mot skyddslagen är tillämpliga i detta fall.Både TFoch YGL utgör hinder mot ingripandet. Högsta domstolen bör klargöra betydelsen av grundlagarnas censurförbud samt innebörden av den grundlagsfästa så kallade anskaffarfriheten. Riksåklagaren motsätter sig en ändring av hovrättens beslut, men tillstyrker att HD meddelar prövningstillstånd.

Riksåklagaren har idag fattat beslut i ett omprövningsärende som rör ett pågående ärende hos Ekobrottsmyndigheten mot tidigare nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Det tidigare beslutet ändras inte.

I en skrivelse daterad den 4 november 2014 har en omprövning begärts av riksåklagarens beslut den 24 september 2014, i ett ärende om överprövning av beslut vid Utvecklings-centrum Malmö. Det tidigare beslutet ändras inte.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen klargör om häktning med restriktioner är en omständighet som ska leda till kortare fängelsestraff för den dömde.

Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms. -Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.