Aktuella pressmeddelanden

  • Riksåklagarens uppfattning - redovisad i en svarsskrivelse till Högsta domstolen - är att det inte bör komma i fråga.

    Målet i HD gäller en turkisk medborgare, som är född, uppvuxen och bosatt i Danmark. Han begick rattfylleri vid ett tillfälligt besök i Sverige. Han dömdes till fängelse en månad i både tingsrätten och hovrätten. Minoriteten i hovrätten ville emellertid bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Den tilltalade överklagade till HD, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt RÅ att komma in med svarsskrivelse.

    Läs mer
  • Rättsliga utvecklingsstrategier 2007-2009

    Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

    Läs mer

    Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

    Strategierna bygger på de kriminalpolitiska intentioner och prioriteringar som uttalats av regering och riksdag. De kommer att uppdateras i takt med att kraven från omvärlden förändras.

    Läs mer
  • I en pågående brottsutredning i Argentina har misstanke uppkommit att anställda i Skanskas dotterbolag i Argentina betalat mutor till argentinska regeringsrepresentanter.

    Vid Riksenheten mot korruption undersöks för närvarande om det finns någon svensk anknytning som kan ge anledning till förundersökning även i Sverige. Skanskas koncernledning har aktivt bidragit med underlag för brottsutredningen i Argentina och även lämnat information till Riksenheten mot korruption om bolagets hantering av ärendet i Argentina.

    Läs mer
  • Remissvar på EBM-utredningen lämnat

    Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

    "Enligt min bedömning är Åklagarmyndigheten bäst skickad att lösa de nationella och lokala frågor som kan uppkomma såväl organisatoriskt som samordningsmässigt. Det gäller inte bara den renodlade ekobrottsbekämpningen utan även bekämpningen av de brott som ligger i gränssnittet mellan ekobrott och traditionella brott, exempelvis grova bedrägerier i näringsverksamhet. Även när det gäller blandbrottslighet, t.ex. narkotikabrott och människohandel med ekobrottsinslag, är det min uppfattning att Åklagarmyndigheten är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att lösa de frågor som kan uppkomma." Vidare konstateras att det bör vara en uppgift för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att i nära samverkan med andra berörda myndigheter lägga fast den närmare organisationen för ekobrottsbekämpningen.

    Läs mer
  • Kartläggning genomförd av påföljdspraxis för våldsbrott

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

    Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.- De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt. Några skillnader mellan 2000 och 2005 • Antalet domar om brotten som ingår i kartläggningen har ökat, utom för grovt rån. • Andelen personer som döms till fängelse har ökat för de flesta brottstyper. Däremot har den genomsnittliga strafftiden minskat något. Den enda brottstyp där strafftiden har ökat något är rån. • Antalet domar för förberedelse till grovt rån har ökat avsevärt. Samtidigt har fängelsestraffens längd för dessa brott minskat. Andra iakttagelser • Den helt övervägande delen av straffen ligger i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. För fängelsestraffen är, förutom vid rån, andelen brott i den lägsta fjärdedelen större år 2005 än år 2000. • Det finns resultat som talar för "kvinnorabatt", dvs. att kvinnor får lindrigare påföljder vid misshandelsbrott, grov fridskränkning och olaga hot. Även gärningsmän mellan 18 och 21 år får generellt lindrigare påföljder och kortare fängelsestraff. • Återfall i brott har betydelse vid val av påföljd, men förefaller ha begränsad betydelse för t.ex. längden på fängelsestraff. • Försvårande omständigheter används i huvudsak för att rubricera ett brott som grovt, vilket i sig innebär att straffen blir längre. I övrigt förekommer relativt sällan att försvårande omständigheter åberopas. Dessa och många andra slutsatser och fakta finns att läsa i rapporten som går att beställa från vaktmästeriet på riksåklagarens kansli, 08-453 66 00. Bakgrund Regeringen gav den 8 december 2005 och den 14 december 2006 Åklagarmyndigheten i uppdrag att kartlägga domstolarnas straffmätning och påföljdsval i mål om brotten misshandel, grov misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, grovt olaga hot samt rån och grovt rån. Uppdraget har handlagts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

    Läs mer
  • Överåklagare utsedd med ansvar för resningsärenden

    Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

    Läs mer

    Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

    Under de senaste åren har ett antal fall av resning i brottmål uppmärksammats i debatten. Bland annat har frågor om själva förfarandet i samband med resningsansökningar diskuterats. - Resningsfrågor är ofta av annorlunda slag än de inom åklagarverksamheten i övrigt. Det är också viktigt att den som ansöker om resning har fullt förtroende för att ansökan behandlas opartiskt. Därför har jag beslutat inrätta den nya fristående funktionen. Överåklagaren, eller någon annan åklagare som handlägger ett ärende vid den nya funktionen, får inte tidigare ha haft någon befattning med det mål som en resningsfråga avser, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Huvudregeln är att lagakraftvunna domar gäller Huvudregeln i svensk rätt är att domar som inte längre kan överklagas på vanligt sätt - så kallade lagakraftvunna domar - ska gälla. Resning är i stort sett det enda institut genom vilket en lagakraftvunnen dom kan brytas upp på grund av att den kan antas vara felaktig i sak. Resning beviljas endast i undantagsfall, i enlighet med huvudregeln. När det gäller lagakraftvunna hovrättsdomar är det Högsta domstolen som avgör resningsärenden. I de fallen är riksåklagaren den dömdes motpart. - Samhället har intresse av en stabil rättsordning som innebär att de som har varit inblandade i en rättegång ska kunna känna trygghet och slippa leva under hot om att en sak som har prövats av domstol ska kunna tas upp igen. Mot det intresset står ett annat intresse, nämligen att felaktiga domstolsavgöranden ska kunna korrigeras. Resningsreglernas syfte är att få en avvägning mellan dessa intressen, säger Fredrik Wersäll - Med den nyafunktionen och de nya rutinerna skapar vi en ökad tydlighet i hanteringen av resningsärenden. Jörgen Almblad har en lång och bred erfarenhet av brottmål från olika delar av rättsväsendet. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till den nya befattningen, säger Fredrik Wersäll.

    Läs mer
  • Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften föreslås bli straffbara

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

    Läs mer

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

    Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften. Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott. Regeringen gav i februari 2006 riksåklagaren Fredrik Wersäll i uppdrag att bland annat överväga om den gällande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn mot det som på engelska kallas grooming, det vill säga att vuxna, ofta via Internet, tar kontakt med barn i syfte att kunna utnyttja barnet sexuellt. Brottsförebyggande rådet (Brå) har samtidigt haft i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om företeelsens närmare karaktär och omfattning. Fredrik Wersäll har i dag lämnat över sin utredning till regeringen (Ds 2007:13, Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften). Brå har samtidigt redovisat sitt uppdrag (Brå-rapport 2007:11, Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet). Många unga utsätts för kontaktförsök via Internet Brå:s kartläggning visar att många barn utsätts för kontakter och kontaktförsök som barnen uppfattar har sexuella motiv. Kartläggningen visar vidare att det allra vanligaste är att de vuxna tar dessa kontakter via Internet. Hur många barn som utsätts är svårt att uppskatta, men i Brå:s kartläggning svarade närmare 40 procent av flickorna i årskurs 9 att de under det senaste året har via Internet fått sexuella förslag från för dem okända vuxna. Många av kontakterna leder också till att barnen utsätts för olika typer av sexualbrott, i första hand via Internet men ibland vid en fysisk träff med den vuxne förövaren. Ny bestämmelse i brottsbalken föreslås Fredrik Wersäll och Brå anser att olika förebyggande åtgärder kan bidra till att göra barn och unga mer riskmedvetna. Det bör också finnas möjligheter för Internetbranschen att genom tydligare användarregler och förbättrad övervakning minska utbredningen. I dag presenterar Brå också skolmaterialet Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott, som bland annat tar upp sexualbrott på Internet. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften är ett allvarligt samhällsproblem och därför föreslår Fredrik Wersäll att det i brottsbalken införs en ny bestämmelse om ansvar för kontakt med barn i sexuellt syfte. Det ska alltså vara straffbart att ha kontakt med barn under 15 år om syftet är att begå sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken mot barnet. Straffansvar ska enligt förslaget inträda oavsett hur kontakten tas (via Internet, telefon, i "verkliga livet" eller på annat sätt) och det ska inte krävas att det kan styrkas exakt vilken typ av sexualbrott som den vuxne förövaren har haft för avsikt att begå. I de lindrigare fallen bör påföljden kunna stanna vid böter, medan fängelse i upp till ett år bör kunna dömas ut i allvarligare fall. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

    Läs mer
  • Svarsskrivelserna behandlar frågan om den svenska lotterilagstiftningen är förenlig med EG-rätten.

    Två kvällstidningar hade infört spelannonser för utländska spelbolag. Chefredaktörerna dömdes för brott mot lotterilagen (främjandeförbudet i 38 och 54 §§) till dagsböter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Chefredaktörerna har överklagat respektive beslut till Högsta domstolen. De gör gällande att främjandeförbudet och den därtill kopplade kriminaliseringen strider mot diskrimineringsförbudet i artikel 12 i EG-fördraget och att den svenska spellagstiftningen i sin helhet inte uppfyller de krav EG-rätten ställer. RÅ delar inte denna uppfattning och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

    Läs mer
  • Industrihampa som odlas efter korrekt gjord ansökan är inte narkotika och det gäller även vid befattning som inte hör till själva odlingen.

    Målet gällde en person som stulit 1,6 kg torkad industrihampa från en åker där odling skedde för industriellt ändamål av godkänd hampasort och med nödvändiga tillstånd. Personen åtalades för narkotikabrott. Tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet med motiveringen att industrihampa inte är narkotika. RÅ överklagade och HD har nu fastställt hovrättens friande domslut. HD slår fast att industrihampa inte övergår till att klassificeras som narkotika om någon hanterar den utanför själva odlingen. Legalitetsprincipen innebär att innehavet objektivt sett inte är att bedöma som narkotikabrott.

    Läs mer
  • HD-dom angående tonårsregeln

    HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år.

    Läs mer

    HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år.

    HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år. HD uttalar bl.a. följande. Åldersskillnaden mellan parterna var ca. 2 ½ år. De var kamrater och hade umgåtts under längre tid, men det var inte fråga om en kärleksrelation. Annat var inte visat än att samlaget var frivilligt och ömsesidigt. Det torde ofta förhålla sig så att när det gäller tonåringar kring 15-årsgränsen så har flickor hunnit längre i sin utveckling och mognad än pojkar. Det torde inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall, varför en viss schablonisering får tillåtas. Det är därför rimligt att när den yngre är mycket nära 15-årsgränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år. Ålders- och utvecklingsskillnaden mellan parterna var därför inte så stor att ansvarsfrihetsregeln inte kan tillämpas. Ett vänskapsförhållande av sådant slag som i målet uppfyller förarbetenas krav på "en nära och god relation". Hinder föreligger därför inte att tillämpa ansvarsfrihetsregeln också när relationen, som i detta fall, är kamratlig. Förhållandet mellan parterna dagarna efter händelsen kan inte anses ha visat att målsäganden påverkades av gärningen, varför det förefaller som målsäganden inte omedelbart uppfattat gärningen som ett övergrepp. Vid en samlad bedömning får det anses vara uppenbart att samlaget inte har inneburit ett övergrepp och den tilltalade skall därför inte dömas till ansvar för gärningen.

    Läs mer
  • Sida
    321 322 323 324 325 326 >