Hur går det till när en person begärs utlämnad till Sverige?

Bestämmelser om förfarandet vid utlämning till Sverige finns i förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott till Sverige (utlämningsförordningen).

Innan en åklagare begär en person utlämnad för brott bör åklagaren göra en proportionalitetsbedömning. Åklagaren bör också fundera över det förväntade straffets längd. Som huvudregel gäller att en begäran om utlämning bör kunna leda till en dom på fängelse i minst åtta månader. Svensk domstol måste också vara behörig att döma i målet.

Innan en åklagare begär en person utlämnad till Sverige för brott som begåtts här måste åklagaren först begära personen häktad i Sverige för det aktuella brottet och domstolen måste häkta personen. Först därefter kan åklagaren begära personen utlämnad.

Det vanliga förfarandet är att åklagaren efter att domstolen häktat personen begär att polisen ska göra en internationell efterlysning. Om personen grips i ett land utanför EU, Norden och Storbritannien ska åklagaren skriva en utlämningsframställning som sänds via Justitiedepartementet till den andra staten. Det är i slutänden den andra staten som beslutar om personen ska lämnas ut till Sverige eller inte.

När den häktade kommit till Sverige

När den eftersökta personen har utlämnats till Sverige ska åklagaren omedelbart anmäla det till den domstol som fattade häktningsbeslutet. Domstolen ska inom fyra dygn hålla en ny häktningsförhandling där den misstänkta personen närvarar. Under tiden fram till förhandlingen sitter personen frihetsberövad i Sverige.

När häktningsförhandlingen avslutats ska rätten, precis som i andra brottmålsrättegångar, omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan. Antingen hävs häktningen eller så beslutar rätten om häktning och bestämmer en tid när åtal senast ska vara väckt. Ett häktningsbeslut kan alltid överklagas.