Hets mot folkgrupp innebär att i ett meddelande sprida hot, uttrycka missaktning för eller uppmana till våld mot en folkgrupp eller en annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.
Det handlar i allmänhet om att kränka en grupp, men även enskilda individer kan utsättas för brottet. Förnekelse, ursäktande eller uppenbart förringande av vissa internationella brott, t.ex. Förintelsen, omfattas också av bestämmelsen.
För att ett meddelande ska anses spritt ska det ha kunnat uppfattas av fler än ett fåtal personer. Det är tillräckligt att meddelandet har kunnat uppfattas av gruppen på något sätt.
Eftersom bestämmelsen om hets mot folkgrupp utgör en begränsning av yttrandefriheten måste man ta hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och till de krav som följer av Europakonventionen när man bedömer om det kan vara fråga om hets mot folkgrupp.
Några exempel på fällande domar
Texten ”Förintelsen är en bluff” projicerades 2021 på ett antal byggnader i Malmö, däribland på en synagoga. Därefter publicerades flera artiklar med bilder och en video av projiceringen på synagogan på en webbplats med utgivningsbevis. Tingsrätten och hovrätten dömde webbplatsens ansvariga utgivare för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.
En man dömdes 2025 för hets mot folkgrupp efter ett nedsättande inlägg på ett Facebook-konto som tillhörde en dragshow-teatergrupp. Tingsrätten ansåg det var uppenbart att mannens kommentar syftade till att uttrycka missaktning för personer med könsöverskridande uttryck och att hans kommentar skulle kunna läsas av ett stort antal personer.
En man dömdes 2024 för att han publicerat ett flertal inlägg som innehöll rasistiska och hotfulla kommentarer riktade bland annat mot muslimer, romer, judar och personer med afrikanskt ursprung. Domstolen konstaterade att spridningen på nätet förstärkte allvaret av handlingarna.
Är koranbränningar hets mot folkgrupp?
Religionskritik är i sig inte straffbart, och många koranbränningar har inte bedömts som brott. Det finns dock exempel på att domstolar har dömt för hets mot folkgrupp på grund av koranbränningar. I dessa fall har det funnits andra inslag utöver själva koranbränningen.
Påföljder
För ringa brott är straffet böter, medan det för brott av normalgraden är fängelse i högst två år, och för grova brott fängelse i minst sex månader upp till fyra år.
Tryck- och yttrandefrihetsbrott
Hets mot folkgrupp kan även begås som tryck- eller yttrandefrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Tryckfrihetsförordningen omfattar tryckta skrifter, exempelvis texter, bilder och flaggor som framställts i tryckpressar, medan yttrandefrihetsgrundlagen omfattar uttalanden i bl.a. radio och TV. Ingripanden mot den som misstänks för brott mot tryckfrihetsförordningen- eller yttrandefrihetsgrundlagen får bara göras av Justitiekanslern. Det är alltså endast Justitiekanslern som kan åtala för sådana brott.
(Texten på denna sida uppdaterades senast i mars 2026)