Under 2024 inrättades en organisation med särskilda områdesteam i Åklagarmyndigheten. Teamen ska verka för en effektivare hantering av allvarlig brottslighet och handlägger ärenden om grova brott som kräver särskild uthållighet. Hittills har man sett goda resultat i lagföring, men det finns också en del utmaningar i den geografiska spridningen.
Läs merBarn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 88 personer 2025.
Läs merLagstiftningen för gravfridsbrott skärptes 2022. En ny brottsrubricering för grovt brott infördes då och man ändrade namn från brott mot griftefrid till gravfridsbrott. Vi har frågat en ämnesansvarig på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum vad lagen nu innebär.
Läs merÅklagarmyndigheten bedömer att det kommer att ske en svag ökning av antal inkomna brottsmisstankar och antal brottsmisstankar med åtalsbeslut under perioden 2026–2029.
Läs merEU genomför regelbundet utvärderingar av hur medlemsländerna arbetar mot organiserad brottslighet. Utvärderingen genomförs av experter från andra EU-länder och har varje gång ett särskilt tema. I den senaste utvärderingen lyftes Sveriges arbete mot narkotikasmuggling fram som en framgångsfaktor, särskilt på grund av hur åklagarrevisorer kopplas in tidigt i utredningarna.
Läs mer