I år är det 25 år sedan Åklagarmyndigheten utsåg de första särskilda miljöåklagarna. Här berättar några av myndighetens mest erfarna miljöåklagare om hur det gick till när de kom in på banan och hur arbetet med utredningarna och miljöbrotten utvecklats genom åren.

De seniora åklagarna Christer Jarlås och Lars Magnusson, samt den tillförordnade kammarchefen Jörgen Lindberg har varit med från starten. Alla tre arbetar i dag på det som numera heter Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, en enhet som arbetar med både miljöbrott och arbetsmiljöbrott i Åklagarmyndigheten.

Åklagarmyndigheten har under 25 år ägnat sig åt specialiserad miljöbrottsbekämpning. Miljöbalken kom 1999 och året efter det tillsatte riksåklagaren tolv specialiserade miljöåklagare.

– Vi var en grupp åklagare där de allra flesta vid den tiden hade en ganska begränsad erfarenhet av miljöfrågor, säger Jörgen Lindberg.

Åklagarna Christer Jarlås och Lars Magnusson har dock arbetat delvis med miljöbrott sedan 1996. Båda jobbade tidigare på allmän åklagarkammare och fick frågan av sina respektive chefer.

De nya miljöåklagarna fick gå en särskild miljöbalksutbildning men trots den tilltänkta inriktningen fick de inledningsvis inte alltid fokusera på just miljöbrotten. 

– Vi fick inte alltid jobba med detta utan mord gick alltid före och då fick man lägga miljöbrotten åt sidan. Men det blev ändring när Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inrättades 2009, då blev man fredad, förklarar Christer.

Tre milstolpar

Vice chefsåklagare Jörgen Lindberg, som numera är tillförordnad kammarchef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, var också en av de första att utses till miljöåklagare. Han beskriver att området fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas, men nämner tre milstolpar inom miljöbrottsområdet.

– De första två kom 2006 till 2007 och det var rättsliga reformer. Man skalade till exempel bort en hel del småbrott från brottskatalogen. De första åren skickades vi ut på många mindre brott men 2007 plockades de bort och då kunde vi fokusera på de mer allvarliga miljöbrotten. Vid den tiden fick vi miljöåklagare också ansvaret för arbetsmiljöbrotten.

– I samma veva kom en reform med företagsböter som sanktion. Vi fick hyfsade påföljder för rejäla brott. Innan var det mest nedskräpningar men i och med företagsboten tog vi ett rejält kliv och vi drar i dag in 50–60 miljoner per år.

"Den enda åklagarkammaren som tillkommit på initiativ underifrån"

Så blir året 2009 och vi kommer in på den tredje, och största, milstolpen – Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

– Det här är den enda åklagarkammaren som tillkommit på initiativ underifrån. Det var vi miljöåklagare själva som uppvaktade riksåklagaren med frågan. Efter det fick vi mycket bättre förutsättningar att utföra vårt arbete. Vi tog initiativet själva, vi fick vår kammare och kunde fokusera på arbetet. Den känslan finns kvar!

En annan medarbetare som varit med nästan från början är handläggaren Birgit Palensky. Hon summerar åren på riksenheten med värme.

–  Det har varit väldiga roliga år och man har haft tid att göra det man ska. Vi har en bra gemenskap. Vi som arbetar här är intresserade av vad vi gör och man kan alltid vända sig till sina kollegor.

Förändringar i brottstyper

Genom åren har det hunnit hända en hel del på miljöbrottsområdet. Veteranerna på riksenheten berättar om de största förändringarna.

– Vi har sett förändringar i brottstyper. En brottstyp som vi inte såg för sex år sen var avfallsbrottslighet, vilket är en stor del av vårt arbete nu. Think Pink är nytt för oss i storleken av mål. Vi ser även mer organiserad brottslighet inom miljöområdet. Vi tar också hand om brottsvinster och gör finansiella utredningar, vi har nu en egen revisor, berättar Jörgen.

Birgit instämmer:

– Vi har definitivt sett en ändring till det grövre. Väldigt mycket olovlig avfallstransport och brott mot kemikalielagstiftningen.

– Det är mycket kring avfallshanteringen, det är ett krångligt regelverk. Vi ser också en ökning inom artskyddsbrott, det dyker upp hela tiden. Det är folk som tror de gjort rätt men i och med att de inte har inte tillräcklig kunskap har de gjort fel, säger Christer. 

Tre snabba frågor om miljöbrottsområdet

Vilket är det konstigaste ärendet du haft? 

– Vi fick rapporteringar om mystiska ljud i ett garage. Det visade sig att det fanns 500 fåglar i garaget som en man hade fångat illegalt. Hans liv handlade om fåglarna, han köpte fågelmat för 20 000 i månaden, mer än vad han la på sina barn. Mannen dömdes för grovt artskyddsbrott. Vi har också ärenden där folk samlat på fågelfjädrar, fågelägg och björnklor, berättar Christer.

Vilka typer av miljöbrott är i din mening vanligast i Sverige idag?

– Bland annat utsläpp och eldning av avfall, säger Christer.

– Otillåten miljöverksamhet, man saknar tillstånd att starta miljöfarlig verksamhet, säger Lars.

Hur skiljer sig ett miljöbrott från andra typer av brott i rättsprocessen?

–  Man behöver ingen effekt i miljöbrott, utan det räcker med att man har handlat fel. I andra länder ställs det krav på att det ska ha orsakat skador men i Sverige räcker det att det kan orsaka, säger Lars.

Statistik från de senaste tio åren (inkluderar även arbetsmiljöbrott)

• Antalet lagföringsbeslut har ökat från 400 till 850 
• Lagföringsandelen har ökat från 14 till 26 procent
• Beslutade företagsböter har ökat från cirka 25 miljoner till cirka 50 miljoner per år.