Rättsmedicinalverket (RMV) har haft i uppdrag att sprida kunskap om strypvåld. I förlängningen ska våld i nära relation kunna förebyggas i högre utsträckning. På en stor konferens nyligen deltog Åklagarmyndigheten tillsammans med experter från rättsmedicin och internationella forskare. 

Senior åklagare Lena Jansson från Utvecklingscentrum var en av talarna och presenterade hur strypvåld bedöms enligt svensk lag. Hon förklarade bland annat att strypning kan omfattas av flera olika brottsrubriceringar, från ofredande och misshandel till mord eller vållande till annans död. 

– Juridiska utmaningar inkluderar svårigheter att bevisa uppsåt, att bedöma om gärningen varit livsfarlig, och att avgöra om samtycke till våld är giltigt. Medicinska fakta visar att medvetslöshet kan inträda snabbt vid strypning, och att avsaknad av synliga skador inte innebär att våldet saknas. Vid strypvåld är ofta de juridiska bedömningarna beroende av de medicinska kunskaper och slutsatser som ett rättsintyg förmedlar, säger Lena Jansson.

Strypvåld i samband med sex

Under sin presentation belyste Lena även juridiken kring strypvåld i samband med sex. 

– Strypvåld förekommer både i samband med frivilligt sex och i samband med våldtäkter. Strypvåldet kan göra att en våldtäkt blir grov. Vid frivilligt sex kan det finnas samtycke till strypvåld. Om våldet är alltför grovt eller farligt blir samtycket inte ansvarsbefriande. I sådana fall och när det inte finns något giltigt samtycke kan gärningspersonen dömas för misshandel eller grov misshandel, fortsätter Lena.

I rättspraxis har domstolarna godtagit samtycke till lindriga skador som svullnad och rodnad, men inte till mer allvarliga effekter som medvetslöshet, blödningar i ögonen eller bestående skador. 

Behov av en särskild straffbestämmelse

Med på konferensen var också vice överåklagare Eva Johnsson, som bemötte det mediala intresset.

I intervjuer med media lyftes frågan om behovet av en särskild straffbestämmelse för strypvåld, eftersom strypvåld är så svårt att bevisa då offret ofta saknar synliga skador. Eva tog bland annat upp att lagstiftaren bör utreda en särskild straffbestämmelse om strypvåld, likt den som finns ibland annat i Storbritannien.

– Efter att ha tagit del av det resultat som Rättsmedicinalverket nu har redovisat tycker jag att det kan finnas anledning för lagstiftaren att överväga om det inte kan behövas en särskild straffbestämmelse för strypvåld, säger Eva Johnsson. 

Idag kan strypvåld ingå i en rad olika straffbestämmelser som exempelvis våldtäkt, misshandel, mord och vållande till kroppsskada. Det vanligaste är misshandel eller i samband med sexuella övergrepp såsom våldtäkt. 

I svensk rätt kan brottsoffret samtycka till visst våld och gärningspersonen kan då i vissa situationer gå fri från ansvar. 

”Strypvåld hör inte hemma i ett modernt samhälle”

Vid konferensen framkom att strypvåld ökat framför allt i ungas relationer och i samband med sex och att det kan påverka hjärnan och ge skador på lång sikt, särskilt om det upprepas. För unga personer under 25 år är detta särskilt allvarligt, då hjärnan inte är fullt utvecklad.

–  Vi har inom Åklagarmyndigheten kunnat se en ökning de senaste åren av fall med strypning i samband med sexuella övergrepp och i brott i nära relation, särskilt i ungas relationer, säger Eva Johnsson.

Rättsmedicinalverket (RMV) berättade på konferensen att strypvåld är annorlunda jämfört med andra typer av våld då en person till och med kan avlida av strypvåld utan synliga skador. Det gör att brottet kan vara svårt att bevisa. 

– På samma sätt som Sverige 1979 tog ställning till att förbjuda barnaga skulle man kunna ta ställning till att strypvåld inte hör hemma i ett modernt samhälle, fortsätter Eva Johnsson.

Samtidigt betonar hon vikten av att både utveckla kunskapen och se över lagstiftningen för att möta problemets komplexitet.

– Vi kommer ha ett fortsatt samarbete med RMV och se över hur vi kan bli bättre och bygga vidare på kunskap. Men det kan också finnas anledning för lagstiftaren att se över lagen så att det finns en straffbestämmelse för strypvåld. Möjligheten till samtycke gör frågan komplex. Vi borde därför se över möjligheten till att samtycka till strypvåld i andra sammanhang än idrottsliga, säger Eva. 

I vissa idrotter i Sverige, såsom i vissa kampsporter, är visst strypvåld tillåten under strikt reglerade former.

Exempel på fall och domar

Lena Jansson tog upp följande exempel i sin presentation. Vissa domar har godtagit samtycke till lindrigt strypvåld, andra har dömt för misshandel eller våldtäkt när våldet varit för grovt eller farligt. I dödsfall är det svårt att bevisa uppsåt – då kan det bli vållande till annans död.

• Det är särskilt svårt att styrka uppsåt vid försök till mord eftersom man då ska bedöma om gärningspersonen har haft uppsåt till mer än vad som faktiskt hänt. Se t.ex. dom Svea Hovrätt den 17 september 2024 i mål B 3428-24 ”Det föreligger särskilda svårigheter att bedöma uppsåt vid försöksbrott eftersom det ska vara bevisat att uppsåtet har sträckt sig utöver det faktiska händelseförloppet.”
  
  
• I flera åtal som gäller försök till mord vid strypgrepp har man inte kunnat styrka uppsåt till dödlig utgång eftersom gärningspersonen har släppt sitt strypgrepp utan yttre påverkan innan målsäganden avlidit.  (Dom Göta hovrätt 2024-09-17 i mål B 3428-25)
  
  
• Ett exempel där uppsåt ansågs föreligga trots dessa omständigheter är ett fall där den misstänkte hade uttryckt att han ville döda sin mamma och sedan ströp han henne två gånger till medvetslöshet. Han släppte innan målsäganden avled. Gärningspersonen lämnade målsäganden medvetslös utan att hjälpa henne och uppgav att han trodde att hon då var död. (Dom Skellefteå tingsrätt 2024-07-09 i mål B 274-24, ej överklagad)
  
  
• Högsta domstolens mål B 4130-24 som handlar om vad som krävs för att strypvåld ska bli misshandel och inte bara ofredande. Riksåklagaren har bestritt ändring men tillstyrkt prövningstillstånd i HD. Prövningstillstånd har meddelats 2025-02-18 av HD. 
  
  
• En dom där man funnit en strypning vara hänsynslös är Svea Hovrätt dom 2024-09-13 i mål B 10827-24 som handlar om när strypvåld blir en grov misshandel och inte bara misshandel.

Läs mer

Regeringsuppdraget 

Studie från bl.a. Brita Zilg på RMV Fatal and non-fatal strangulation in Sweden:
A retrospective analysis of injury patterns and forensic implications