Fenomenet crime as a service är när grova brott beställs via sociala medier och genomförs av unga utförare utan koppling till offret. Brottsfenomenet har vuxit snabbt de senaste åren och ställer nya krav på rättsväsendet. För Åklagarmyndigheten innebär det både ett förändrat utredningsarbete och ett allt närmare internationellt samarbete.
Enligt polisens definition är crime as a service ett brottsfenomen som handlar om att olika typer av grova våldsbrott annonseras och koordineras av kriminella i en rad olika digitala tjänster och sociala medier. Det handlar om anstiftare som beställer brott, rekryterare och utförare.
Åklagarmyndigheten har sett tydliga tecken på crime as a service i Sverige under de senaste åren. Det som utmärker utvecklingen är att gärningsmannen och offret ofta saknar relation till varandra och att rekryteringen sker brett, snarare än inom etablerade kriminella nätverk.
De brott som organiseras genom beställning är i regel grova våldsbrott: skjutningar, mordförsök, sprängningar och allmänfarlig ödeläggelse. Men det kan också handla om transporter av vapen, narkotika eller pengar, eller om att hyra lägenheter som används inom brottsupplägget.
– Att man via sociala medier aktivt söker utförare till olika brott är något som vuxit fram de senaste åren. Det handlar ofta om våldsdåd, i Sverige eller utomlands, och bakom finns en tydlig struktur med anstiftare och rekryterare. De vänder sig ofta till unga och tusentals ungdomar visar intresse. Ofta får den unga personen inte hela bilden från början, utan kontakten flyttas snabbt vidare till krypterade chattar och utföraren vet inte vem som står bakom uppdraget eller vad konsekvenserna kan bli, berättar vice chefsåklagare Hanna Lemoine.
Utförarna – längst ut i kedjan
På de allmänna kamrarna möter åklagarna framför allt utförarleden, de som genomför den brottsliga handlingen.
– I princip alla ärenden om grov organiserad brottslighet i dag har ett beställarupplägg. Ovanligheten är om det inte är så, säger vice chefsåklagare Anna Svedin. Utförarna är ofta unga, ibland minderåriga, och kan dras in snabbt. Rekryteringen sker via algoritmstyrda flöden i sociala medier och kan gå från första kontakt till genomfört brott på bara några dagar.
Anstiftarna sitter ofta utomlands
När utförarna lagförts återstår nästa fas: att komma åt anstiftarna bakom brotten. Här spelar Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO) en central roll.
– I många ärenden ser vi att anstiftaren befinner sig utomlands. Planering, beställning och utförande sker i olika länder, säger chefsåklagare Hanna Lemoine, som arbetar på RIO.
– De som anstiftar har sällan direktkontakt med utföraren. Organisationen bakom sker i flera led och det finns inget intresse att skydda den som ska utföra brottet. Det är en oerhört hänsynslös verksamhet. När man väl tackat ja och skickat id-uppgifter har man hamnat i deras nät som är svårt att ta sig ur, berättar Hanna Lemoine.
Den gränsöverskridande brottsligheten kräver omfattande internationellt rättsligt samarbete. Svenska åklagare samverkar med myndigheter i bl.a. Europa, Mellanöstern och Nordafrika, både för att utlämna misstänkta eller för att möjliggöra lagföring i det land där personen befinner sig.
Arbetet har gett resultat. Antalet internationellt efterlysta personer som gripits har ökat kraftigt de senaste åren, vilket också bedöms ha bidragit till minskat grovt våld i Sverige.