Aktuella pressmeddelanden

  • Åtal väckt i Malmö i stort ärende om sexövergrepp på nätet

    Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg har i dag måndag den 17 januari väckt åtal mot en man misstänkt för bl.a. grov våldtäkt mot barn, våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt barnpornografibrott. Åklagaren är tillgänglig för media.

    Läs mer

    Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg har i dag måndag den 17 januari väckt åtal mot en man misstänkt för bl.a. grov våldtäkt mot barn, våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt barnpornografibrott. Åklagaren är tillgänglig för media.

    Den tilltalade mannen häktades den 6 december 2019 för bland annat våldtäkt mot barn och har varit häktad sedan dess. Åtalet som väcks i dag rör målsäganden utanför Sverige, och omfattar 41 målsäganden, nästan alla barn, varav 24 av dem har kunnat identifieras under förundersökningen. Mannen har nyligen dömts i hovrätten i ett tidigare åtal avseende nio målsäganden i Sverige för sammanlagt 125 brott, bland annat för grov våldtäkt mot barn, fyra fall av grovt barnpornografibrott och fem fall av våldtäkt mot barn. Bakgrund I slutet av 2018 och under 2019 fick svensk polis in anmälningar från tre flickor i Sverige och en flicka i USA om att de hade blivit utsatta för hot och tvång på internet. Alla uppgav att de utsatts för ungefär samma sak: En person hade förmått dem att skicka lättklädda bilder på sig själva till personen och att denne sedan hade hotat med att sprida bilderna om flickorna inte deltog i ytterligare sexuella poseringar och utförde sexuella handlingar på sig själva. Uppgifter i anmälningarna gjorde att polisen under hösten 2019 kunde identifiera den misstänkta gärningsmannen som en då 26-årig man boende i Malmö. Ett tillslag mot mannens bostad med polisen insatsstyrka och it-forensiker genomfördes i början av december 2019 och i samband med detta togs mannens dator, mobiltelefon och annan teknisk utrustning i beslag. Han häktades vid samma tid. Utmaning att identifiera de drabbade När Malmöpolisens utredare gick igenom den misstänktes beslagtagna dator upptäckte de snart att den innehöll en stor mängd filmer och bilder på vad som verkade vara egenproducerat övergreppsmaterial med barn. Materialet har skapats genom att den misstänkte i realtid har sparat ned det som sker på hans datorskärm med hjälp av en särskild programvara som möjliggör detta utan att det syns hos den andra parten. Målsägandena har därmed inte känt till att de blivit filmade av den misstänkte. Den totala mängden misstänkt övergreppsmaterial uppgår till drygt 140 timmar och avser drygt 120 olika personer. Den stora majoriteten av de utsatta målsägandena verkar ha befunnit sig utanför Sverige och övergreppen har främst skett på populära kommunikationsplattformar som Discord, Omegle, Snapchat och Skype. – Den största utmaningen under förundersökningen har varit att identifiera målsägandena, särskilt de som befinner sig utanför Sverige. Dessvärre har den begärda internationella rättsliga hjälpen angående data från de olika internetplattformarna inte gett det resultat vi inledningsvis hoppades på, säger kammaråklagare Adrien Combier-Hogg vid Malmö åklagarkammare. Komplicerat utredningsläge Genom Malmöpolisens arbete tillsammans med rättslig hjälp från en mängd olika länder har till slut målsäganden – nästan bara barn – kunnat identifieras i Sverige, Danmark, Estland, England, Skottland, Irland, Tyskland, USA, Ryssland, Argentina, Australien och Belgien. De flesta av de identifierade målsägandena har sedan förhörts i sina respektive hemländer av lokala myndigheter efter svensk begäran om internationell rättslig hjälp. – Processerna utomlands har varit utdragna, särskilt i USA och inte minst pga. den rådande pandemin. Och den data vi fått från plattformarna har i slutänden varit väldigt knapphändig. Därför är det främst polisen i Malmö som på egen hand, genom noggrant utredningsarbete, har lyckats identifiera målsägandena. Utan detta arbete hade många av dem troligtvis aldrig fått någon rättslig upprättelse för de allvarliga brott de utsatts för, säger Adrien Combier-Hogg. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 11716-19. Huvudförhandlingen startar den 28 januari och väntas pågå i drygt tre månader. (Målnummer i Hovrätten över Skåne och Blekinge i det tidigare åtalet mot svenska målsäganden: B 2775-21.)  Kontakt Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg är tillgänglig för media på telefon 010-562 55 17 i dag måndag 17 januari kl.11–16.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Åklagare har i dag åtalat nio personer för bland annat synnerligen grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, brott mot läkemedelslagen, brott mot lagen om handel med läkemedel och grovt penningtvättsbrott. Åklagare och polis är tillgängliga för media.

    Sex av de åtalade personerna har i olika stor omfattning varit delaktiga i en eller flera verksamheter som sålt narkotika, dopningspreparat och läkemedel i Sverige. Försäljningen har skett genom internetsajter på det öppna internet samt även genom den krypterade marknadsplatsen Flugsvamp 3.0 på Darknet. Totalt berörs åtminstone fyra kända internetsajter. – Försäljningen av narkotika och dopningspreparat har varit mycket organiserad och omfattande samt genererat stora brottsvinster. Den har skett genom svårupptäckta, krypterade nätverk, men även till viss del på det öppna internet. Det har möjliggjort att narkotika, dopningspreparat och läkemedel enkelt kunnat spridas till ett mycket stort antal personer utan kontroll över vilka dessa personer är, deras hälsotillstånd eller deras ålder, säger kammaråklagare Petra Hallin vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Enligt åtalet uppgår försäljningen till drygt 1,7 miljoner narkotikaklassade tabletter, samt ett hundratusental narkotiska tabletter i beslag. Vad gäller dopningspreparaten har även beslagen där varit mycket omfattande och uppgår till överstigande 750 000 enheter dopningspreparat.  Polisen i Fyrbodal har bedrivit ett omfattande spaningsarbete mot de inblandade och samverkat med såväl regionala som nationella enheter. Totalt har utredningen kunnat identifiera närmare 5 000 köpare av narkotika, dopningspreparat och läkemedel. Arbetet med att utreda köparnas brottsliga gärning fortgår. – Utredningen har varit mycket omfattande och pågått under lång tid. Den visar att det inte är säkert att köpa narkotika på internet, vilket framgår gång på gång i polisens utredningar, säger poliskommissarie Per Björkman, spaningsledare i polisområde Fyrbodal. Två män, som enligt åtalet är huvudmän i målet, har varit frihetsberövade sedan februari 2021. I den brottsliga verksamheten misstänks dessa två ha rekryterat personer som hjälpt till med försäljningen. – Flera av de tilltalade har kopplingar till ett större svenskt företag, varav de två häktade har högre befattningar inom företaget. Dessa två har använt sig av sin arbetsgivare genom att bl.a. ha gjort beställningar och tagit emot försändelser i företagets namn samt haft fysiska möten och förvarat dopningspreparat i lokalerna, säger kammaråklagare Rebecca Budell vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Tre av de nio åtalade personerna är åtalade för grovt penningtvättbrott. Samtliga tilltalade har haft den brottsliga verksamheten geografiskt baserad runtom i Västsverige. Enligt åtalet finns det en större organisation bakom den nu aktuella gruppen av åtalade där ytterligare personer kan komma att misstänkas för inblandning. Ärendet har också utmynnat i ett antal separata förundersökningar vilket lett till att sex personer är lagförda för bl.a. grova narkotikabrott och grova dopningsbrott i olika tingsrätter i landet. Polis och åklagares arbete har resulterat i att flera av de berörda försäljningssajterna numera är nedstängda. – Att gärningsmännen har rekryterat personer till sin försäljning utifrån sin professionella yrkesroll samt att de inte haft någon kontroll på till vilka de säljer till gör det extra allvarligt. Många av de personer som är köpare av dopningsmedlen och narkotikan lever ett till synes vanligt liv. I några fall är narkotikan beställd i deras barns namn, säger poliskommissarie Per Björkman, spaningsledare i polisområde Fyrbodal. Samarbetet mellan polis och åklagare har fungerat bra och utrednings- och spaningsarbetet som polisen gjort i ärendet har varit avgörande för att få dessa personer lagförda. Förundersökningen är omfattande och har varit mycket resurskrävande. Polisen tror sig ha stoppat ett av de viktigaste nätverken som säljer narkotika och dopningspreparat på internet. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 2009-21. Åklagarna som är ansvariga för ärendet är tillgängliga för media på telefon i dag fredag den 14 januari kl. 13-14. Kammaråklagare Petra Hallin, 010-562 65 03 Kammaråklagare Rebecca Budell, 010-562 71 61 Kommissarie Per Björkman i polisområde Fyrbodal nås i dag kl. 11-16 på 010-56 52547. Fakta Darknet är ett paraplybegrepp som beskriver delar av Internet som inte är avsedda för offentlig visning. Darknet är ofta förknippat med den krypterade delen av webben, där ip-adresser anonymiseras och användares aktivitet är svår att spåra.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Kvinna åtalad för grov krigsförbrytelse

    Åklagaren har åtalat en 49-årig kvinna misstänkt för grov krigsförbrytelse och folkrättsbrott, grovt brott. Hon är häktad sedan den 23 september 2021 och misstänks för att tillsammans och i samförstånd med andra ha använt ett barn under 15 år som barnsoldat. Åklagarna är tillgängliga i eftermiddag.

    Läs mer

    Åklagaren har åtalat en 49-årig kvinna misstänkt för grov krigsförbrytelse och folkrättsbrott, grovt brott. Hon är häktad sedan den 23 september 2021 och misstänks för att tillsammans och i samförstånd med andra ha använt ett barn under 15 år som barnsoldat. Åklagarna är tillgängliga i eftermiddag.

    Kvinnan åtalas för att hon som vårdnadshavare och förälder fört sin son, född i maj 2001, till Syrien i april 2013. Hon är misstänkt för att ha tillsett att sonen under perioden den 1 augusti 2013 till den 27 maj 2016, då han fyllde 15 år, i Syrien rekryterats och kontinuerligt använts för att direkt delta i fientligheter som utförts av väpnade grupper, däribland terroristorganisationen IS. Kvinnan åtalas för att hon möjliggjort att han kunnat rekryteras och användas som barnsoldat från det att han var 12 år till dess att han fyllde 15 år. Detta är första gången åtal väcks i Sverige för brottet krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat. – Utredningen ger stöd för att sonen under tiden han bott hemma utbildats och tränats för att delta i fientligheterna, att han utrustats med militär utrustning samt militära vapen och att han använts i strid och för propagandasyfte samt för andra uppdrag som utgjort ett led i krigföringen, säger kammaråklagare Reena Devgun. Kvinnan anlände till Sverige i december 2020 och häktades initialt för misstanke om äktenskapstvång begånget i Syrien. Den förundersökningen är numera nedlagd. – Det finns ett absolut förbud mot att använda barn under 15 år för direkt deltagande i fientligheterna under en väpnad konflikt. Det straffbara området innefattar inte bara att använda barn i strid utan kan avse en rad olika förfaranden kopplade till krigföringen som att hålla utkik, spionera eller använda barn som lockbete, kurirer eller vakter, säger kammaråklagare Karolina Wieslander. Åklagarna har bedömt gärningen som grov bland annat med hänsyn till att kvinnan har haft ett särskilt ansvar för pojken, att han rekryterades och användes som barnsoldat av en terroristorganisation som tillämpat en krigföring som varit synnerligen hänsynslös och brutal, att pojken användes för stridsuppdrag och utrustades med militära vapen samt att han genom gärningen försatts i livsfara. Kvinnan förnekar alla anklagelser. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 20218-20. Kontakt Åklagarna är tillgängliga i dag tisdag den 4 januari kl. 14-15 för i första hand telefonintervjuer. Ett ytterst begränsat antal fysiska intervjuer kommer kunna genomföras. Alla intervjuer måste bokas på [email protected] senast kl. 12 i dag. Meddela då om du önskar telefonintervju eller fysisk intervju. Endast en intervju per mediehus. När redaktionen anmält intresse återkommer vi med exakt tidpunkt för när intervjun kan ske. Kammaråklagare Reena Devgun, förundersökningsledare Kammaråklagare Karolina Wieslander, biträdande förundersökningsledare. Om brottsrubriceringen: Misstanken avser en misstänkt gärning under en längre period mot en målsägande. Under den misstänkta brottsperioden gjordes lagändringar som gör att det är två brottsrubriceringar trots att det är en och samma gärning. Målsäganden avlider 2017, efter det att han fyllt 15 år, varför han inte anses vara barnsoldat i lagens mening då. Därför utreder Sverige krigsbrott som begås i andra länder     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • En man i 20-årsåldern är anhållen på skälig misstanke, den lägre misstankegraden, för mord efter att en person skjutits ihjäl i stadsdelen Skäggetorp i Linköping på onsdagseftermiddagen.

    Utredningen fortsätter med förhör och genomgång av polisens tekniska undersökning. Senast den 2 januari kl. 12 behöver åklagare ta ställning till att begära den misstänkte häktad. Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 5276-21. Det är mycket tidigt i utredningen och därför kan åklagaren inte uttala sig mer i nuläget. Åklagaren är inte tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Överklagande till HD om grovt bokföringsbrott

    Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen. Det är fråga om bokföringsbrott i samband med att tre personer tillhandahållit utrustning som gjort det möjligt att fuska på högskoleprovet.

    Läs mer

    Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen. Det är fråga om bokföringsbrott i samband med att tre personer tillhandahållit utrustning som gjort det möjligt att fuska på högskoleprovet.

    Tre personer bedrev under 2017–2018 tillsammans en verksamhet som gick ut på att, mot betalning, tillhandahålla utrustning som gjorde det möjligt för deltagare i högskoleprovet att fuska sig till ett visst resultat på provet. Verksamheten bedrevs yrkesmässigt, i stor omfattning och omsatte miljonbelopp. Verksamheten var inte registrerad i någon vanlig bolagsform och det fanns heller inte någon bokföring. De tre åtalades för grovt bokföringsbrott för att de bedrivit en bokföringspliktig verksamhet utan att ha någon bokföring. Enligt åtalet skulle brotten bedömas som grova bland annat eftersom det varit fråga mycket stora belopp och att gärningen varit av särskilt farlig art. Hovrätten fann att endast en av de åtalade kunde anses vara näringsidkare, men att han enbart skulle svara för en tredjedel av verksamheten. Han dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. De andra två frikändes eftersom hovrätten fann att de inte skulle anses som näringsidkare utan mer som anställda. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och yrkar att alla tre ska dömas för grovt bokföringsbrott. – Enligt min uppfattning är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur det straffrättsliga ansvaret för bokföringsskyldighet ska fastställas när det är flera personer som samverkar runt en bokföringspliktig näringsverksamhet, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. Överklagandet. Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Vice chefsåklagare Stefan Creutz har i dag den 28 december väckt åtal i ärendet där en man misstänks för att ha avlossat ett skott som träffat två små barn utomhus i Visättra i Huddinge den 17 juli 2021.

    Mannen, som är i 25-årsåldern, åtalas för grovt vapenbrott, vållande till kroppsskada grovt brott och grov misshandel. Ytterligare tre män åtalas för brott som skett i samband med att skottet som träffade barnen avlossades. Två av männen åtalas för grov misshandel och en av männen för grovt vapenbrott. – Två oskyldiga barn blir träffade av en kula när de är utomhus och leker i närheten av där de bor. Även om skottet enligt mig inte var avsett att träffa någon av dem så är det helt oacceptabelt att personer som inte ska bära vapen ändå gör det och därmed utsätter andra människor för livsfara i sin vardag. Det är därför tillfredsställande att jag nu kan åtala den här mannen, som enligt min mening har orsakat barnen och familjen stort lidande både fysiskt och psykiskt, säger vice chefsåklagare Stefan Creutz vid Södertörns åklagarkammare. – Polisen har satsat stora resurser för att lösa de här brotten. De har sedan dag ett bedrivit förundersökningen med full kraft med alla tänkbara utredningsmetoder. Åtalet i dag är resultatet av ett mycket gott samarbete mellan oss, säger Stefan Creutz. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12529-21.  Det är tingsrätten som bestämmer när rättegången börjar och det är i nuläget inte känt.   Kontakt Vice chefsåklagare Stefan Creutz, är tillgänglig i dag tisdag kl. 11-11.30 på 010-562 73 54.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Överklagande om storleken av dagsbot

    Riksåklagaren har överklagat ett beslut från hovrätten och yrkar att domstolen ska pröva storleken av dagsbotsbeloppet för två personer som uppgett lägre inkomster i tingsrätten än vad deras arbetsgivare rapporterat till Skatteverket.

    Läs mer

    Riksåklagaren har överklagat ett beslut från hovrätten och yrkar att domstolen ska pröva storleken av dagsbotsbeloppet för två personer som uppgett lägre inkomster i tingsrätten än vad deras arbetsgivare rapporterat till Skatteverket.

    Två personer dömdes för folkbokföringsbrott till 70 dagsböter vardera. Vid förhandlingen i tingsrätten uppgav de att de hade betydligt lägre inkomster än de uppgifter som framkommit i brottsutredningen. Tingsrätten bestämde därför dagsböterna till lägre belopp än vad de hade varit om de tidigare uppgifterna hade använts som grund för böterna. Innan tingsrättsdomen vunnit laga kraft kom det fram, genom inkomstuppgifter som åklagaren hämtat in från Skatteverket, att de dömda personerna haft avsevärt högre inkomster än vad de uppgett vid tingsrättsförhandlingen. Åklagaren överklagade därför dagsbotsbeloppens storlek, men hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Nu har riksåklagaren överklagat hovrättens beslut och yrkat att hovrätten ska pröva dagsbotsbeloppets storlek. – Det är angeläget att tilltron till dagsböter som påföljd kan vidmakthållas. I dag är det oklart vilka utredningsskyldigheter som domstolarna har, och det finns också en bristande enhetlighet i rättstillämpningen. Dessutom är det i dag relativt enkelt att kontrollera de åtalades egna uppgifter mot inkomstuppgifter som arbetsgivaren varje månad lämnar till Skatteverket. Därför vore det värdefullt med ett uttalande från Högsta domstolen, säger riksåklagare Petra Lundh. Ur överklagandet ”Det är inte en ovanlig situation att den tilltalade kommer med nya uppgifter om sina inkomstförhållanden och att dessa uppgifter lämnas först inför sittande rätt. För det fall att överrätten i nu aktuella fall inte ska vara skyldig att lämna prövningstillstånd torde det enda sättet för åklagaren att säkerställa att dagsboten beräknas till rätt belopp vara att i dessa situationer anföra hinder för att kontrollera eller låta kontrollera inkomstuppgifterna varefter målet på nytt kan tas till avgörande, vilket knappast kan vara ändamålsenligt.” Överklagandet (pdf) Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att en man döms för våldtäkt på en kvinna.

    – Det jag vill få klarlagt är under vilka omständigheter en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation på det sätt som avses i straffbestämmelsen om våldtäkt. Jag vill också få prövat vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om en tilltalad har otillbörligt utnyttjat en målsägandes särskilt utsatta situation, säger riksåklagare Petra Lundh. Målsäganden i det överklagade målet har en diagnostiserad psykisk störning. Hon har gått i särskola och har numera en förvaltare som ansvarar för hennes ekonomi och person. Den tilltalade mannen är 27 år äldre och har agerat som hennes extraförälder. Mannen har åtalats för fyra fall av våldtäkt mot kvinnan mellan 2015 och 2019 för att han har genomfört samlag genom att otillbörligt utnyttja att hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Han har förnekat brott och friats av både tingsrätt och hovrätt. Både tingsrätten och hovrätten har dock funnit det utrett att den tilltalade i och för sig har haft samlag med målsäganden vid de tillfällen och på de platser som åklagaren har påstått. En av de misstänkta våldtäkterna inträffade efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Det är denna del av domen som nu överklagas. Flera lagändringar genomfördes då samtidigt i syfte att åstadkomma en ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. I lagen står det att en person aldrig kan anses delta frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjat att personen på grund av psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation. – Det är min bedömning att målsäganden vid tidpunkten för det aktuella samlaget har befunnit sig i en särskilt utsatt situation som mannen otillbörligen har utnyttjat. Det finns, bedömer jag, ett orsakssamband mellan målsägandens särskilt utsatta situation och hennes deltagande i samlaget. Hennes deltagande har inte varit frivilligt och mannen har haft uppsåt till frånvaron av frivillighet, avslutar Petra Lundh.   Överklagandet     Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Dom meddelas i mål om försök till mord i Eslöv

    Onsdag den 22 december kl. 11 meddelar Lunds tingsrätt dom i ett mål där en 15-årig pojke åtalats för gärningar begångna på en skola i Eslöv den 19 augusti. Åtalet avser försök till mord på en lärare på skolan, grovt olaga hot mot elever och skolpersonal samt grovt hot mot tjänsteman i samband med gripandet av pojken. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

    Läs mer

    Onsdag den 22 december kl. 11 meddelar Lunds tingsrätt dom i ett mål där en 15-årig pojke åtalats för gärningar begångna på en skola i Eslöv den 19 augusti. Åtalet avser försök till mord på en lärare på skolan, grovt olaga hot mot elever och skolpersonal samt grovt hot mot tjänsteman i samband med gripandet av pojken. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

    Målnummer i Lunds tingsrätt: B 4482-21.   Kontakt Kammaråklagare Pernilla Nilsson på Södra Skånes åklagarkammare är tillgänglig för media i begränsad omfattning efter kl. 11.30 i morgon, onsdag på 010-562 61 57.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Vid en skjutövning på Ravlunda skjutfält på Österlen i Skåne den 16 september 2021 har fem anmälningar från militärpolisen om obehörigt tillträde till skyddsobjekt gått vidare till åklagare. I ett av fallen har åtal väckts.

    I tre av fallen har strafföreläggande utfärdats där de misstänkta har erkänt brott och i ett fall har åklagaren beslutat att inte väcka åtal. – Obehörigt tillträde till skyddsobjekt handlar normalt sett om vanliga, laglydiga personer som av okunskap eller nonchalans går in på skyddsobjekt, säger kammaråklagare Arvid Wachtmeister på Södra Skånes åklagarkammare som är handläggare för denna typ av ärenden i Skåne. – Ofta tänker de att det inte är så farligt eller att det inte är någon som märker något, men något så oskyldigt som att plocka svamp strax innanför gränsen till exempelvis ett skjutfält kan medföra att en skjutövning måste avbrytas vilket kan orsaka höga kostnader för Försvarsmakten, säger Arvid Wachtmeister. Förutom att det är en säkerhetsrisk för alla inblandade riskerar man som överträdare även böter eller åtal. Fasta militära anläggningar som utgör skyddsobjekt får man inte beträda eller avbilda olovligen. Det är även svårt för Försvarsmakten att inledningsvis avgöra vem som är en oskyldig turist, fotograf eller svampplockare mot en potentiell fiende som vill skada Sverige. – I och med att Försvarsmakten håller på att återgå till ett invasionsförsvar från det tidigare insatsförsvaret ökar aktiviteten ute på skjutövningar och försvarsanläggningar. Allmänhetens kunskap och respekt för militära skyddsobjekt har minskat när Försvarsmakten inte varit lika synlig och aktiv i samhället, säger Arvid Wachtmeister. – Med det har Försvarsmaktens förmåga att upprätthålla skyddsobjekt och anmäla överträdelser också ökat, därför ska man vara uppmärksam var man uppehåller sig, avslutar åklagaren. Åtalet är inlämnat till Ystads tingsrätt. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-144038-21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Sida
    1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 >