Aktuella pressmeddelanden

  • Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

    Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

    Läs mer
  • De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

    Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

    Läs mer
  • Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

    Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

    Läs mer
  • Intervju med nya riksåklagaren Anders Perklev

    En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

    Läs mer

    En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

    - Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

    Läs mer
  • Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

    Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

    Läs mer
  • Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

    Läs mer
  • Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

    SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

    Läs mer
  • Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

    Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

    Läs mer
  • Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

    En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

    Läs mer
  • Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

    På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

    Läs mer