Aktuella pressmeddelanden

  • Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

    En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

    Läs mer
  • Bättre stöd för barn vid misstanke om övergrepp

    Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

    Läs mer

    Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

    Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

    Läs mer
  • Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

    RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

    Läs mer
  • Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

    Läs mer
  • Åklagare riskerar bli propp i rättskedjan

    I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

    Läs mer

    I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

    I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

    Läs mer
  • När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

    Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

    Läs mer
  • Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

    Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

    Läs mer
  • Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

    Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

    Läs mer
  • Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

    HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

    Läs mer
  • En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

    Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

    Läs mer