Kammaråklagare Karin Sigstedt vid internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot 35 personer som misstänks vara delaktiga i omfattande bedrägerier mot Försäkringskassan. Stämningsansökan är ställd till Södertälje tingsrätt.

Bedrägerierna beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. - Åtalet rör ett omfattande fusk med assistansersättningar, där ett assistansbolag begärt ut ersättningar från Försäkringskassan för assistenter som inte har jobbat. På det viset har man också utnyttjat funktionshindrade som inte fått den assistansde haft rätt till, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. Med sin falska anställning som personlig assistent som grund misstänkts flera personer också ha lurat Försäkringskassan att utbetala sjukpenning och andra förmåner. Bedrägerierna har möjliggjorts genom att anordnaren av assistansen, förvaltare, gode män, anhöriga och de som påstått sig arbeta som assistenter - trots att de inte gjort det - har varit med på brottsupplägget. Utredningen i ärendet har skett i samarbete mellan åklagare, polis, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Rättegången startar den 17 september och kommer på grund av antalet misstänkta pågå i tre rättegångssalar samtidigt. Kammaråklagare Karin Sigstedt finns tillgänglig för kommentarer till media i dag den 10 september mellan klockan 13.00 och 15.00.

På webbplatsen kan du läsa om några olika yrken på Åklagarmyndigheten. Under fliken "Möt våra anställda" berättar bl.a. åklagaradministratören Thomas och kammarchefen Eva om sina jobb. Nu finns också ett nytt porträtt.

Det är en specialiståklagare på Internationella åklagarkammaren Göteborg som beskriver sin vardag. De flesta som arbetar på Åklagarmyndigheten är åklagare eller åklagaradministratörer.Påriksåklagarens kanslifinns även IT-specialister, ekonomer, statistiker, informatörer med flera.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt 18 tilltalade i det så kallade Södertäljenätverket. En tidigare tingsrättsdom meddelades redan den 1 augusti 2012, men på grund av ett rättegångsfel har rättegången tagits om.

Sammanlagt 17tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år.En ung tilltalad döms till sluten ungdomsvård i sju månader. Den nya domen skiljer sig på några punkter jämfört med domen från 2012. Bland annat frias nu tre personer från medhjälp till dubbelmord, men döms för andra brott. - Vi kan konstatera att tingsrätten liksom förra gången på många sätt har gått på vår linje, bland annat när det gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. När det gäller de personer som nu frias från misstankar om medhjälp till mord så delar vi inte tingsrättens uppfattning. Det är dock för tidigt att säga om vi ska överklaga domen i någon del, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. -Vi har redan sett effekter av satsningen mot grov organiserad brottslighet i Södertälje och vi betraktar domen som ett ännu viktigt steg på vägen i den insats som pågår, säger chefsåklagare Tora Holst. BakgrundInsatsen mot det kriminella nätverket i Södertälje påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. I november 2011 lämnades åtal in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer. Under tiden som den första rättegången pågick, våren 2012, åtalades ytterligare tre personer för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Den5 oktober 2012 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens dom på grund av att man ansett att en nämndeman varit jävig. Rättegången kom därför att tas om. Den nya tingsrättsförhandlingen började den 8 november 2012 och avslutades 19 juni 2013, efter sammanlagt72 förhandlingsdagar. Förundersökningen och rättegången har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Förundersökningsmaterialet består av 18 000 sidor. Cirka 1 300 förhör har hållits.

Förundersökningen angående misstanke om grov misshandel på Lundsberg fortsätter nu genom förhör med de inblandade personerna.

- Några ytterligare besked om vad som händer i förundersökningen kommer inte att kunna lämnas förrän tidigast i slutet av nästa vecka, säger kammaråklagare Niclas Wargren på Åklagarkammaren i Karlstad.

I dag meddelar tingsrätten i Södertälje dom i målet, som bland annat omfattar tre mord.

Kammaråklagare Björn Frithiof och chefsåklagare Tora Holstpå Internationella åklagarkammaren Stockholm kommer att vara tillgängliga för kommentarer om domen i dagden 29 augusti kl 15.00-17.00.

Idag väcker kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare åtal mot totalt fem personer för händelser som inträffade i anslutning till oroligheterna i Husby och Kista i maj i år.

-Totalt handlar det om fyra åtal mot fem personer kopplade till oroligheterna i Husby i våras som lämnats in idag till Solna tingsrätt, säger kammaråklagare Andreas Nyberg.Ett av åtalen riktas mot en ung man född 1994 och avser våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman den 21 maj på Bergengatan i Kista. Ytterligare ett åtal avser en annan händelse samma dag på Edvard Griegsgången i Kista. Åtalet i detta fall gäller en ung man född 1993 och avser våldsamt upplopp.Ytterligare ett åtal för en händelse på Ärvinge bollplan i Kista den 22 maj avser två personer, födda 1994 och 1993 och avser förberedelse till grov skadegörelse.Det sista åtalet som lämnas in idag med kopplingar till oroligheterna i maj riktas mot en man född 1994 och avser försök till skadegörelse på Glömminge gränd i Kista den 27 maj.

Med anledning av att riksåklagaren påbörjat arbetet med resningsärenden i de skattemål som handlar om dubbelbestraffning finns nu en sida med frågor och svar om vad som gäller i dessa ärenden.

Chefsåklagare Eva Finné vid Riksenheten för polismål har idag lagt ned förundersökningen om en polis som misstänkts för vållande till annans död.

- Förundersökningen läggs ned eftersom det inte längre finns anledning att anta att brott förövats. Det dödande skottet har avlossats i nödvärn, säger Eva Finné. Händelsen utspelade sig i Husby i nordvästra Stockholm i maj tidigare i år.

Ett trettiotal medarbetare från Åklagarmyndigheten samlades i lördags i Stockholm för att delta i Prideparaden som avrundar den årliga Pridefestivalen.

Flera av de medarbetare som gick med i tåget rapporterar om mycket god stämning, god uppslutning och stor entusiasm. Bland de som gick med och samlade sig under Åklagarmyndighetens banderoll representerades de flesta av yrkesroller inom myndigheten - chefsåklagare och kammarchefer, kammaråklagare, assistentåklagare och beredningsjurister samt administratörer. Riksåklagaren positiv- Vi är en myndighet som ser positivt på mångfald och har ett inkluderande synsätt och det är värden som jag anser Åklagarmyndigheten ska stå för, därför stöder jag de medarbetare som deltar under Pride i sin yrkesroll, säger riksåklagare Anders Perklev.

Chefsåklagare Håkan Nyman har i dag lagt ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ett ärende som gäller mord i Piteå 1976. Resningsförfarandet i de så kallade Quick-ärendena är nu avslutat för Åklagarmyndighetens del.

I anslutning till att Håkan Nyman lagt ned åtalet har riksåklagaren Anders Perklev i dag fattat ett beslut med en redogörelse för sina slutsatser från resningsprocessen m.m. - Att en person har kunnat dömas för åtta mord för att sedan frikännas är unikt i svensk rättshistoria. Att domarna visat sig inte vara hållbara måste betraktas som ett stort misslyckande för rättsväsendet. Självklart väcker detta frågor om hur rättsväsendet har hanterat ärendena, säger Anders Perklev. För Åklagarmyndighetens del kan främst två generella slutsatser dras. I stora och komplexa brottsutredningar bör normalt flera åklagare utses, för att på så sätt verka för en allsidig belysning av utredningsmaterialet.När den misstänkte själv inte verkar för sitt försvar bör åklagaren ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta under förundersökning och rättegång. Mycket har hunnit förändras och utvecklats inom Åklagarmyndigheten sedan utredningarna genomfördes. Med ett ökat fokus på teknisk bevisning har beviskraven i domstol också höjts. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de säregna förhållanden som präglat brottsutredningarna är det enligt riksåklagarens uppfattning mycket osannolikt att något liknande skulle kunna inträffa igen. Utöver det utvecklingsarbete som redan pågår finns dock anledning att vidta följande framåtblickande åtgärder för att öka kvaliteten i åklagarverksamheten och för att generellt minska risken för framtida resningsfall. En översyn ska genomföras av systemet när flera åklagare arbetar tillsammans med ett ärende (förstärkt åklagarfunktion). Det kan bland annat finnas anledning att pröva om en åklagare kan ha som särskild uppgift att vaka över svagheter i utredningen.En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgift att utifrån nuvarande förhållanden förutsättningslöst försöka identifiera eventuella brister och systemfel i åklagarverksamheten, både rättsliga och bevismässiga. I uppgiften ska ingå att förslå åtgärder som ytterligare kan bidra till att framtida utredningar och åtal leder till hållbara domar. Utöver åklagare bör representanter för andra delar av rättsväsendet medverka i arbetsgruppen.