Åklagarmyndighetens logotype

Aktuella pressmeddelanden

Juni

  • Almedalsveckan 2013

    Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier om aktuella ämnen som har koppling till rättsväsendet och brottsbekämpning - i ett flertal seminarier deltar även åklagare.

    Läs mer

    Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier om aktuella ämnen som har koppling till rättsväsendet och brottsbekämpning - i ett flertal seminarier deltar även åklagare.

    Får inte jag dig, så ska ingen annan ha dig - om dödligt våld Arrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige och RoksDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 10-12 Varje år dödas i genomsnitt mellan 13-20 kvinnor av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. Vad krävs för att statsmakternas prioriteringar av dessa frågor ska få genomslag i praktiken? Vilka hinder finns och vilka möjligheter finns för att förhindra dödligt våld i nära relationer? Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget Hur korrupt är Sverige? Och vad gör vi åt det?Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå) och PolisenDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 13:30-14:30 (seminarium och mingel) Hur korrupt är Sverige? Går det att köpa ett tillstånd av kommunen? Ett beslut av en statlig tjänsteman? Hur vita är näringslivets affärer? Brottsförebyggande rådet släpper en färsk korruptionsrapport och panelen diskuterar korruptionen i Sverige: Hur den tar sig uttryck och hur den kan bekämpas. Medverkar från Åklagarmyndigheten:Alf Johansson, chefsåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Kraftig straffsänkning för narkotikabrott - vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafettenArrangör:Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, Uppsala universitetDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 14-15 (seminarium) Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Är det dags att legalisera cannabis i Sverige?Arrangör: Uppsala universitetDag och tid: Torsdag 4 juli, kl 08:30-10 (frukostseminarium) Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt fler förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger forskningen om konsekvenserna av en legalisering? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Pinnjakten: Sant och falskt om polisens effektivitet och resultat?Arrangör: Folk och Försvar och PolisenDag och tid: Fredag, 5 juli, kl 10:30-12 (seminarium) Vad är en effektiv polis och vilka resultat kan vi kräva av Polisen? Hur mäter vi ett gott polisarbete och ger statistiken oss rätt bild av verkligheten? Statistiken blir genom dess utformning också ett styrmedel för verksamheten. Är det ett bra styrmedel? Medverkar från ÅklagarmyndighetenEva-Marie Persson, chefsåklagare, Åklagarkammaren i Helsingborg Länk till evenemanget Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år och har idag kommit att bli Sveriges största politiska mötesplats. Almedalsveckan äger rum mellan den 30 juni och den 7 juli.Alla arrangemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.Läs mer om evenemangen på Almedalsveckans hemsida.

    Läs mer
  • Nacka tingsrätt i Stockholm meddelar idag dom i ett uppmärksammat ärende där personer misstänks för dataintrång mot ett IT-företag som tillhandahållit personuppgifter.

    Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm finns tillgänglig för att kommentera domen under eftermiddagen.

    Läs mer
  • Idag väcker kammaråklagare Fredrik Karlsson åtal i ett ärende om misstänkt mord, människorov och grovt rån på Reimersholme i mars i år.

    I stämningsansökan till Stockholms tingsrätt åtalas två män födda 1988 respektive 1990 misstänkta för de begångna botten. De två, tillsammans med en tredje person tvingade sig in i en bostad där de hotade, band och utövade utpressning på ett äldre par i syfte att komma åt nycklar och information om en guldsmedsbutik på Rosenlundsgatan i Stockholm. - Tillgreppsgärningarna är att anse som grova då man varit synnerligen rå och hänsynslös mot målsägandena, säger kammaråklagare Fredrik Karlsson. Stämningsansökan och endigital version av förundersökningsprotokollet kan fås i samband med pressträffen kl 11:30 idag, Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten ser över sin organisation

    Riksåklagaren har fattat ett inriktningsbeslut om en organisationsförändring. Beslutet innebär att dagens 32 geografiskt indelade åklagarkammare förs samman till 7 större områden. Verksamheten kommer att finnas kvar på samma orter som tidigare.

    Läs mer

    Riksåklagaren har fattat ett inriktningsbeslut om en organisationsförändring. Beslutet innebär att dagens 32 geografiskt indelade åklagarkammare förs samman till 7 större områden. Verksamheten kommer att finnas kvar på samma orter som tidigare.

    Åklagarverksamhet finns över hela landet, vilket är nödvändigt bland annat med hänsyn till närheten till tingsrätterna och den lokala polisorganisationen. Ett skäl till att se över organisationen är den förändring som nu sker inom polisen. - Polisen är vår viktigaste samarbetspartner. Åklagare samarbetar dagligen med polisen, på både lokal och nationell nivå. Vi måste ha strukturer som liknar varandra så att vi gemensamt kan utreda brott, prioritera och besluta om utvecklingsområden på ett så rationellt sätt som möjligt, säger riksåklagare Anders Perklev. Inom kort beräknas beslut att fattas om regionindelningen i den nya nationella polismyndigheten. Åklagarmyndighetens inriktningsbeslut innebär att de nya åklagarområdena ska vara desamma som polismyndighetens regioner, med huvudorter på samma ställen som polisen. Ett annat skäl till att förändra organisationen är att många av dagens åklagarkammare är små, vilket innebär att verksamheten blir sårbar.Dagens åklagarkammare kommer att finnas kvar och bedriva samma verksamhet som tidigare, men i och med att de ingår i ett större område med en gemensam budget kommer det att bli enklare att avlasta varandra vid arbetstoppar. - Syftet är alltså inte att dra ner på den operativa verksamheten utan tvärtom på sikt förhoppningsvis kunna använda mer av våra resurser till operativt arbete och att använda resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Anders Perklev. Riksåklagarens beslut innebär början på en process där många detaljfrågor återstår att diskutera. Därför tillsätts också sju arbetsgrupper, med uppgift att se över struktur och ledningsorganisation, ansvarsfördelning med mera inom de nya åklagarområdena. Den förändrade organisationen är planerad att träda i kraft den 1 oktober 2014.

    Läs mer
  • En man ansökte om a-kassa och påstod i ansökan att han inte fått något avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare. Handläggaren kontrollerade avtalet med arbetsgivaren och upptäckte att det inte stämde överens med de verkliga förhållandena.

    Efter att handläggaren vid a-kassan frågat efter avtalet mellan honom och den tidigare arbetsgivaren, gav mannen in ett förvanskat samt ett förfalskat avtal vilket upptäcktes av a-kassan. Hovrätten, som ogillade åtalet för grovt bidragsbrott, tyckte att det inte var bevisat att handläggaren gått längre i sin kontroll än vad som följde av a-kassans interna rutiner. Enligt hovrätten var det därför inte visat att det funnits en konkret fara för att de oriktiga uppgifterna skulle ha lett till att mannen fick a-kassa felaktigt utbetald till sig. Riksåklagaren har idag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen (HD). - Handläggningen av förmåner inom välfärdssystemen bygger huvudsakligen på ansökningar där beslut om utbetalning grundas på uppgifter från enskilda personer, säger riksåklagare Anders Perklev. Det innebär att myndigheter och andra beslutsfattare som huvudregel måste kunna utgå ifrån att de uppgifter som lämnas är korrekta och sanningsenliga. I förarbetena uttalas att kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt ska ha betydelse för bedömningen om konkret fara funnits. En beslutsfattare ska dock knappast behöva utgå ifrån att handlingar som en enskild ger in kan vara förfalskade och därför rutinmässigt måste kontrolleras. - När det som i detta fall är fråga om ett kvalificerat vilseledande torde det inte ha varit lagstiftarens avsikt att på sätt som nu skett begränsa det straffbara området i förhållande till gärningar som tidigare hade bedömts som försök till bedrägeri - därför är det viktigt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar överklagandet, avslutar riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • I morgon torsdag, den 20 juni anordnas en pressträff med anledning av att åtal väcks om bl.a. misstänkt mord på Reimersholme i mars tidigare i år.

    Tid: 11:30 Plats: Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medverkar görkammaråklagare Fredrik Karlsson och Jonas Linnerstam från länskriminalpolisen iStockholm. Förutom vid pressträffen kommer åklagaren finnas tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen. Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.Frågor om pressträffen besvaras av Länskriminalpolisen.

    Läs mer
  • Riksåklagaren tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över om dels användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas, dels oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas.

    Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott. Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner. Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras. Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen.

    Myndigheten tillstyrker i remissvaret att brottmålsprocessen reformeras i enlighet med huvudlinjerna i Straffprocessutredningens förslag. Invändningar reses dock mot en del enskilda förslag, bland annat om hur allmänt åtal ska väckas, och en del påpekanden i övrigt görs. I betänkandet föreslås bland annat. att ansvarsfördelningen mellan domstol och åklagare utvecklas och tydliggörs, att åklagaren ska ange påföljdsyrkande i samtliga mål och att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som yrkats. Vidare föreslås att nya regler för väckande av allmänt åtal införs och att brottmålen ska handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd som yrkats. Om förslagen leder till lagstiftning blir i princip alla åklagare berörda i sin dagliga gärning.

    Läs mer
  • Idag väcks åtal vid Solna tingsrätt mot en man som sedan tidigare är häktad i samband med upploppen i Husby i slutet maj.

    -Åtalet avser grov skadegörelse genom anläggande av bilbrand i samband med upploppen i Husby i slutet maj, säger kammaråklagare Andreas Nyberg på Västerorts åklagarkammare. Den nu åtalade mannen har i förhör erkänt gärningen.

    Läs mer
  • Kvinna häktad för 25 år gammalt mord i Husby

    I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

    Läs mer

    I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

    - Den misstänkta har idag lämnat en annan berättelse än hon gjorde då hon förhördes av polisen år 1988. I ljuset av den berättelsengår utredningen nu vidare med inhämtande av såväl muntlig som teknisk bevisning, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare. Ett eventuellt åtal mot kvinnan ska vara väckt senast den 27 juni.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >