Kammaråklagare Anna Jakobsson har i dag beslutat att häva häktningen för en av de misstänkta för dubbelmordet i Norrköping i april tidigare i år.

- Personen som släpps ur häktet är fortfarande misstänkt för mord men det finns för närvarande inte tillräckliga skäl för häktning, säger Anna Jakobsson.Gällande den andre frihetsberövade ska åtal vara väckt senast den 3 juli 2014 klockan 11.00.I övrigt kan inga ytterligare kommentarer lämnas i ärendet.

Södertälje tingsrätt har i dag meddelat sin dom mot de 35 personer som sedan september förra året stått åtalade för omfattande bedrägerier mot Försäkringskassan. Tingsrätten dömer 34 av de 35 åtalade, en person frias.

Av de åtalade får 20 personer fängelse på mellan 1 år och 6 år. 13 får villkorlig dom med samhällstjänst och en får villkorlig dom och böter. Försäkringskassan får skadestånd med drygt 26 miljoner kronor. Stora delar av skadeståndet har redan säkrats. - Domen är mycket omfattande och även om jag inte hunnit analysera den i detalj framgår att tingsrätten i huvudsak delar min uppfattning att det varit fråga om grov organiserad brottslighet säger kammaråklagare Karin Sigstedt vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. - En förutsättning för att nå framgång i sådana här ärenden är ett välfungerande samarbete mellan olika myndigheter vilka i den här utredningen varit åklagare, polis, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Med gemensamma krafter har vi kunnat utreda den här svårupptäckta och organiserade brottsligheten, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. Brotten har handlat om ett omfattande bedrägeri med assistansersättningar, där ett assistansbolag under sex års tid begärt ut ersättningar från Försäkringskassan på närmare 30 miljoner kronor, för assistenter som inte har jobbat. På det viset har man också utnyttjat funktionshindrade som inte fått den assistansde haft rätt till. För att möjliggöra brottet har i flera fall de funktionshindrades anhöriga, gode män och förvaltare varit inblandade - De fingerade assistenterna har genom sin påstådda anställning i bolaget även lurat Försäkringskassan att betala ut sjukpenning, föräldrapenning och andra ekonomiska förmåner, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. - Den här typen av brott undergräver välfärdssystemet och bygger på ett systematiskt utnyttjande av några av samhällets svagaste. - Jag får nu analysera domen ytterligare för att ta ställning till om jag ska överklaga i påföljdsfrågan och de enstaka åtalspunkter som inte vunnit fullt bifall.

Måndag den 16 juni väcker kammaråklagare Malin Arentoft åtal mot fyra personer i ett ärende som bland annat gäller försök till grov utpressning mot en Stockholmskrögare och försök till grov mordbrand på restaurang Grill.

Åklagaren är tillgänglig att svara på frågor om åtalet vid en pressträff. Tid: måndag den 16 juni kl. 10.30-11.30 Plats: Polisen, Norra Agnegatan 33-37, Stockholm Medverkande: Kammaråklagare Malin Arentoft

I dag onsdag den 11 juni väcker kammaråklagare Linda Caneus åtal mot den 21-årige man som är misstänkt för bland annat flera grova våldtäkter mot barn, grova sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott.

Övergreppen har skett på en förskola i Högsby kommun där 21-åringen hade en praktikplats. Förundersökningen omfattas av stor sekretess med hänsyn till de utsatta barnen och deras familjer, men stämningsansökan kommer i och med att åtalet väcks att bli offentlig.

Två män åtalas i dag vid Gotlands tingsrätt för bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott. Åtalet omfattar 229 åtalspunkter.

Gärningarna har riktats mot nio flickor som var mellan 10 och 13 år när brotten begicks. Enligt åtalet har männen uppträtt som unga pojkar och sökt upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De har sedan flyttat över kommunikationen med flickorna till bland annat Facebook och Skype där det funnits möjligheter att använda webbkamera och/eller skicka bilder. Männen har i flera fall hållit kontakt med flickorna under långa tider och ibland uppträtt under flera identiteter mot samma flicka. De har även delat bilder och information om flickorna sinsemellan. - Vi har kunnat se hur männen utnyttjat flickorna känslomässigt och på så sätt förmått dem att posera i webbkameran, eller på bilder som de skickat till männen. Efter ett tag har flickorna blivit förälskade i männens falska identiteter och i flera fall har de blivit "tillsammans med" de här påhittade personerna. Det har varit fråga om ett utstuderat och hänsynslöst agerande från männens sida, säger kammaråklagare Charlotta Tanner som verkar som lokal åklagare i Visby. De båda männen frihetsberövades i november 2013 och är alltjämt häktade. Det pågår fortfarande utredning om brott mot ytterligare ett tjugotal flickor. Åklagare kommer löpande att ta ställning till om åtal ska väckas även i dessa fall.

Efter att ha kompletterat förundersökningen har chefsåklagare Robert Eriksson beslutat att inte överklaga tingsrättens dom.

Eftersom tingsrätten fann att den tilltalades "påstående om stöld är mycket osannolikt" har förundersökningen kompletterats efter rättens ogillade dom den 19 maj 2014. Bland annat har två utländska medborgare, som vid tiden fördet påstådda brottetarbetade åt den tilltalade, åter sökts av polisen. Men de har inte kunnathittas och enligt uppgift från de bolag som trafikerar Sverige och männens hemland har de inte rest in i Sverige under 2014. Vidare har förare av djurtransportfordon lämnat uppgift om att enstöld av 69 kreatur med stor sannolikhet inte skulle vara möjlig att genomföra. Efter den kompletterade förundersökningen har chefsåklagare Robert Eriksson dock beslutat att inte överklaga tingsrättens dom.

Det finns inte anledning att kritisera kammaråklagare Katarina Lindberg för handläggningen av det uppmärksammade ärendet i april då en man avled i samband med ett polisingripande i Uppsala. Det skriver vice riksåklagaren i ett särskilt tillsynsbeslut.

Mannen som avled hade tidigare samma dag gripits av polis för annat brott. Gripandet hävdes av jouråklagaren Katarina Lindberg. - Sammanfattningsvis har det vid min granskning inte framkommit något som gör att jag finner anledning att ifrågasätta de åtgärder som åklagaren vidtagit vid sin handläggning av ärendet under jourtid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Ett särskilt tillsynsärende inleddes vid tillsynsavdelningen på riksåklagarens kansli den 23 april. För granskningen har polisens och åklagarens akter varit tillgängliga. Åklagaren som handlagt ärendet har själv lämnat upplysningar och även kammarledningen har yttrat sig genom chefsåklagaren. - Jag är av den uppfattningen att åklagaren fick ett så utförligt beslutsunderlag vid polisens föredragning att det inte kan sägas ha framkommit skäl för henne att ställa ytterligare kontrollfrågor eller vidta någon annan åtgärd för att försöka skapa ett mer fylligt beslutsunderlag, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet. Jouråklagarens överväganden har i första hand gällt huruvida den aktuella brottsmisstanken varit häktningsgrundande eller ej. Grundförutsättningen för att ett brott ska vara häktningsgrundande och därmed anhållningsgrundande är enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB att det är fråga om ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Vidare krävs enligt huvudregeln att det föreligger sannolika skäl för misstanken. Åklagaren har upplyst att hon gjorde bedömningen att den gärning som mannen kunde misstänkas för skulle rubriceras som ringa misshandel, vilket inte utgör något häktningsgrundande brott enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB. Hon gjorde också övervägandet att bevisläget, även om misshandeln skulle anses vara av normalgraden, var sådant att mannen endast kunde bedömas vara skäligen misstänkt för brottet. - Även om det därigenom inte funnits anledning för henne att gå in i en bedömning av huruvida det har förelegat så kallade särskilda häktningsskäl, kan det för fullständighetens skull noteras att kammaråklagaren vid sin handläggning av ärendet gjort överväganden kring såväl den misstänktes agerande tidigare under dagen som hans sinnestillstånd vid gripandet, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet.

Det blir ingen justering av åtalet för den 31-årige man som i februari förra året sköt ett äldre par i Nässjö. Mannen dömdes nyligen till livstids fängelse för mord och mordförsök. Efter rättegången avled den äldre kvinnan och en utredning om justering av åtalet inleddes.

Den 3 februari 2013 skottskadades två personer, en man och en kvinna, i deras bostad i Nässjö. Mannen avled på plats. Kvinnan överlevde skottskadan, men fick men pga. skotten. Under rättegången i tingsrätten förhördes kvinnan, men endast några dagar efter detta avled hon. En utredning påbörjades i syfte att ta reda på om kvinnan dog till följd av skottskadan hon fått i februari 2013. I utredningen har åklagarna hämtat in ett rättsmedicinskt utlåtande, journalanteckningar samt uppgifter från personer i kvinnans närhet. Av det rättsmedicinska utlåtandet framgår att kvinnan avled av en hjärninfarkt föranledd av yttre trauma mot huvudet. Sannolikt drabbades kvinnan av traumat mot huvudet några dagar innan hon avled. Rättsläkaren har bedömt att dödsfallet kan ha uppkommit som en sen följd av skottskadan som kvinnan fick den 3 februari 2013. Men eftersom det kan finnas andra orsaker till att hon har utsatts för yttre trauma, exempelvis att hon har snubblat, går det inte att säga med tillräckligt stor säkerhet att skottskadan orsakade hennes död. Mot bakgrund av rättsläkarens slutsats har åklagarna därför bedömt att det inte är aktuellt att justera åtalet till att omfatta mord även gentemot kvinnan.

En person har i dag åtalats vid Stockholms tingsrätt för olovlig försäljning av alkohol, grovt brott. Åklagaren har även framställt ett yrkande om företagsbot eftersom brottet begåtts inom ramen för en näringsverksamhet.

Företaget misstänks ha bedrivit vinförsäljning via Internet med hemleverans. Enligt alkohollagen får försäljning av alkohol till konsumenter i Sverige endast ske av Systembolaget AB (detaljhandelsmonopolet). Distanshandel med alkohol från ett annat EU-land är under vissa förutsättningar tillåtet, bland annat att verksamheten bedrivs från det andra landet. - Jag gör bedömningen att det i det här ärendet är fråga om otillåten distanshandel. Brottsmisstanken avser försäljning i Sverige till svenska konsumenter. Det är alltså fråga om ett svenskt handelsbolag med verksamhet i Sverige,säger kammaråklagare Jonas Svanfeldt. - Brottet är att bedöma som grovt eftersom det avsett en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt, som del i en näringsverksamhet, säger Jonas Svanfeldt. Utredningen visar att företaget har betalat alkoholskatt och man har inte sålt vin till någon person som varit yngre än 20 år. Åklagaren har yrkat att företagsbot om 250000 kronor ska betalas.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen där en man dömts för dråp efter att ha dödat och styckat en kvinna och placerat ut hennes kroppsdelar på olika platser runt om Boden.

Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans. Detta innebär att frågor vars avgörande är beroende av hur man värderar bevisningen i ett enskilt fall sällan lämpar sig för en prövning där. Den dömdemannen har förnekat all inblandning i kvinnans försvinnande och död. Bevisningen mot mannen utgörs till stora delar av s.k. indicier. En prövning av brottets rubricering och vilken påföljd som ska dömas ut är då i sin tur beroende av hur Högsta domstolen skulle komma att värdera den bevisning åklagarna lagt fram. Mot denna bakgrund framstår förevarande mål som mindre väl lämpat för att ge generell vägledning om rubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande.