Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

Juni

  • Åklagare medverkar under Almedalsveckan

    Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning – diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper.

    Läs mer

    Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning – diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper.

    Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning - diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper. Det började med olaga hot - om brott i nära relationer i verklighetenArrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige Dag och tid: Måndag den 30 juni, kl. 15.00-16.30Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)Steg för steg presenteras händelseutvecklingen i ett autentiskt fall om brott i nära relation. Såväl deltagarna som några sakkunniga får kommentera och föreslå lösningar för att därefter se hur olika aktörer i själva verket agerade.Medverkar från ÅklagarmyndighetenAnneli Hanström, vice chefsåklagare, City åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Brott och straff i samband med narkotika Arrangör: Uppsala universitet, U-FOLDDag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 15.00-16.00Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)För tre år sedan ändrade HD radikalt straffskalorna vid narkotikabrott. Regeringen tillsatte en utredning för att följa upp effekterna av dessa ändringar. Utredaren skulle föreslå möjligheten att ändra straffskalan och rubriceringarna. Kommer förslaget att förverkligas? Vad säger kritikerna?Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Dags att syna myglet i sömmarnaArrangör: FAR Dag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 14.00-14.45 Plats: Klosterbrunnsgatan 5, TrädgårdenMåste revisorn vara detektiv? Vilka är förväntningarna på revisorn? Hur långt sträcker sig revisorns ansvar för att upptäcka oegentligheter, korruption och organiserad brottslighet i bolag och offentliga verksamheter? Hur kan branschen bidra till att stävja korruption i näringsliv och samhälle?Medverkar från ÅklagarmyndighetenGunnar Stetler, överåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Näthat - ungas utsatthet på nätet Arrangör: ModeratkvinnornaDag och tid: Torsdag den 3 juli, kl 10.00-12.00Plats: Joda Bar och kök, Skeppsbron 24Internet är en snårskog med ett stundtals allt för kallt klimat där nättroll inte längre är det värsta man kan råka ut för. Grooming, spridning av bilder, förtal och mobbning ökar lavinartat och samhällets yngsta är extra utsatta. Vi tar ett brett grepp på ämnet "Näthat - ungas utsatthet på nätet."Medverkar från ÅklagarmyndighetenCharlotta Tanner, kammaråklagare, Västerorts åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Hur förbättrar vi samhällets skydd till barn som utsätts för våld?Arrangör: Bris - Barnens rätt i samhälletDag och tid: Torsdag den 3 juli kl. 13.00-14.00Plats: Tage Cervins gata 3CI år är det 35 år sedan våld mot barn blev straffbart. Trots det vet Bris att våld fortfarande är en del av många barns vardag. Nya siffror från Bris och Tryggare Sverige visar på regionala skillnader i uppklarningsprocent vad gäller fall av våld mot barn. Hur skyddar vi de här barnen bäst?Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget

    Läs mer
  • Penningtvätt nytt brott den 1 juli

    Den nya lagen gör det enklare att beslagta pengar och förverka tillgångar köpta för brottsvinster. Dessutom kan polisen på ett nytt sätt använda kontoutdrag och annan finansiell information för att hitta motivbilder vid grova brott.

    Läs mer

    Den nya lagen gör det enklare att beslagta pengar och förverka tillgångar köpta för brottsvinster. Dessutom kan polisen på ett nytt sätt använda kontoutdrag och annan finansiell information för att hitta motivbilder vid grova brott.

    Penningtvätt innebär att pengar omvandlas från brottslig verksamhet till tillgångar som kan redovisas öppet. Den organiserade brottsligheten ägnar sig allt mer åt penningtvätt och mycket svenska pengar beskattas aldrig. Penningtvätt är ett brott i många EU-länder. Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet. Det kan exempelvis handla om pengar från narkotikabrott, människosmuggling eller bedrägerier. - Den nya lagstiftningen är välkommen. Den ger oss inte bara bättre möjligheter att arbeta med kriminalitet som ger vinster i Sverige, utan ger också möjligheter att utveckla det internationella samarbetet, säger överåklagare Björn Blomqvist vid Åklagarmyndigheten. Till skillnad mot tidigare behöver inte pengarna knytas till ett specifikt brott för att kunna förverkas. Det räcker med att personen kan kopplas till brottslig verksamhet. I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster. - Lagen blir ett verktyg för poliser som kommer i kontakt med oförklarliga pengar eller kontotransaktioner. Det ger oss bättre förutsättningar att komma åt pengarna som är drivkraften i den organiserade brottsligheten, säger Per Wadhed, enhetschef på Rikskriminalpolisen.

    Läs mer
  • Inför hovrättens dom i det så kallade kokainmålet

    Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade ”kokainmålet”, som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag.

    Läs mer

    Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade ”kokainmålet”, som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag.

    Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade "kokainmålet", som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag. Domen kommer klockan 14.00. Åklagarna är tillgängliga på telefon klockan 15.00-16.00. Vänligen respektera tiden.

    Läs mer
  • Bordning av fartyg till Gaza utreds av åklagare

    Kammaråklagare Henrik Attorps har beslutat att inleda förundersökning om omständigheter när israeliska soldater bordade fartyg på väg till Gaza i maj 2010 respektive oktober 2012. På fartygen fanns vid bägge tillfällena elva svenska medborgare.

    Läs mer

    Kammaråklagare Henrik Attorps har beslutat att inleda förundersökning om omständigheter när israeliska soldater bordade fartyg på väg till Gaza i maj 2010 respektive oktober 2012. På fartygen fanns vid bägge tillfällena elva svenska medborgare.

    De brottsmisstankar som utredningen omfattar är grov misshandel, olaga hot (grovt brott), grov stöld samt folkrättsbrott, som främst handlar om brott mot fjärde Genèvekonventionen om att civila ska skyddas vid väpnade konflikter. Ingen enskild person kan än så länge identifieras som misstänkt för brotten. Utredningen omfattar inte brotten kapning och olaga frihetsberövande, som också omfattades av den polisanmälan som Ship to Gaza och 22 svenska medborgare gjorde i slutet av 2013. Skälet är att det inte finns anledning att anta att sådana brott har begåtts.

    Läs mer
  • Den man som varit häktad skäligen misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott, har i dag släppts på fri fot.

    Brottsmisstanken kvarstår, men misstankegraden har sjunkit. I övrigt har Åklagarmyndigheten i nuläget ingen ytterligareinformation att ge i ärendet.

    Läs mer
  • Riksåklagare Anders Perklev ger en kommentar till Högsta domstolens beslut.

    Högsta domstolen har i ett beslut i dag slagit fast att en åklagare som är tjänstledig från sin anställning i Åklagarmyndigheten ska anses jävig och därför inte kan vara domare i hovrätten vid handläggning av brottmål. Högsta domstolen skriver: "En tilltalads uppfattning att en tjänstledig åklagare som är ledamot av rätten företräder ett motstående myndighetsintresse /…/, eller en tilltalads misstanke att den adjungerade ledamoten hyser lojalitet mot sin ordinarie arbetsgivare och mot yrkesrollen som sådan - och därmed inte är helt fristående från det förhållandet att hon eller han ska återgå i tjänsten som åklagare - utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet. Det får således anses att - när fråga är om ett brottmål - en adjungerad ledamots anställning hos Åklagarmyndigheten som åklagare är en sådan särskild omständighet som objektivt sett är ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet." En ledamot i Högsta domstolen var skiljaktig och skriver: "…det finns en tydlig rollfördelning mellan domare och åklagare i en brottmålsrättegång, och det saknas anledning att utgå från annat än att det hos de nämnda aktörerna finns kunskap om och förståelse för de olika rollerna. Det är visserligen inte onaturligt att den tilltalades förtroende för en domare kan påverkas negativt av det faktum att domaren nyligen haft en tjänst som åklagare eller är tjänstledig från en sådan tjänst. Det saknas dock grund för antagandet att en person som - om än tillfälligt - lämnat åklagarrollen och anförtrotts uppdraget som domare inte skulle kunna leva upp till de krav på opartiskhet som följer av uppdraget." Riksåklagare Anders Perklev säger i en kommentar: Kvalificerade jurister från andra myndigheter har sedan lång tid tillbaka kunnat förordnas att för en tid tjänstgöra som domare i hovrätt. Systemet har fungerat väl och har bidragit både till kompetensutveckling inom rättsväsendet som helhet och till en allsidig rekrytering av domare. Högsta domstolens beslut innebär i praktiken att detta system måste upphöra. Jag delar inte Högsta domstolens uppfattning att detta är motiverat. I åklagarrollen ligger att förhålla sig professionellt till sin uppgift och att uppfylla de krav på saklighet och opartiskhet som enligt regeringsformen gäller för såväl domstolar som förvaltningsmyndigheter. Följaktligen har åklagare i lagstiftningen anförtrotts en rad uppgifter som innefattar självständigt beslutsfattande och där åklagare måste göra avvägningar mellan motstående intressen. Varken i yrkesrollen eller i kravet på lojalitet till arbetsgivaren finns något som innebär att en åklagare som anförtrotts en domarroll ska sätta den ena sidan framför den andra i brottmålsprocessen. Jag kan därför helt instämma i vad den skiljaktiga ledamoten anför.

    Läs mer
  • Åtal för arbetsmiljöbrott

    Tre anställda vid Kriminalvården åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, för händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

    Läs mer

    Tre anställda vid Kriminalvården åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, för händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

    De tre åtalade hade vid tiden för händelsen följande befattningar: kriminalvårdschef på Häktet Huddinge, chef för avdelningen bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion. - Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, säger kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Bakgrund Den 3 oktober 2011mördades en kriminalvårdare av en intagen på Häktet Huddinge. Kriminalvårdaren hade som uppgift att ledsaga de intagnas promenader. Hon kom att vara ensam med den intagne mannen, vilket var emot reglerna. Dessutom var hon tvungen att vända ryggen mot mannen för att öppna en dörr och hon blev då övermannad.

    Läs mer
  • Örebro-ärendet: anhållande hävt av åklagare

    Den 20-årige man som sedan helgen varit anhållen misstänkt för mord på en 18-årig kvinna i Örebro, släpptes i eftermiddags. Detta efter att rättsläkarens preliminära besked visat att kvinnans skador inte har tillfogats av någon annan person.

    Läs mer

    Den 20-årige man som sedan helgen varit anhållen misstänkt för mord på en 18-årig kvinna i Örebro, släpptes i eftermiddags. Detta efter att rättsläkarens preliminära besked visat att kvinnans skador inte har tillfogats av någon annan person.

    Obduktionen visar preliminärt att dödsorsaken varit naturlig, men i nuläget går det inte att säga exakt vad som har hänt. -Misstanken mot den 20-årige mannen kvarstår tills beskedet från rättsläkaren blir definitivt. Men som det ser ut nu pekar allt mot att misstanken kommer att läggas ner, säger kammaråklagare Anders Persson på åklagarkammaren i Örebro. Den 20-årige mannen har släppts på fri fot. Det finns ingen mer information att lämna i nuläget.

    Läs mer
  • Stockholms tingsrätt har häktat mannen för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

    Utredningen fortsätter. Åtal ska vara väckt senast den 8 juli.

    Läs mer
  • Häktningsförhandling hålls i dag söndag i Stockholms tingsrätt mot den man som misstänks för bland annat olaga hot i Stockholm i torsdags.

    Plats: Stockholms tingsrätts häktningssal, ingång från Polhemsgatan.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 3 >