Aktuella pressmeddelanden

  • Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel

    Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

    Läs mer

    Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

    Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har sedan 1997 varje år lämnat en redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Den senaste lydelsen av redovisningsuppdraget framgår av regeringens beslut den 12 februari 2015 (Ju2015/1607/Å). Nytt för årets redovisning är att användandet av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel finns med. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna, vilket också redovisas i rapporten. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235. För 2013 var antalet 1251 och för 2012 1268 personer. Användningen under 2014 innebar en fortsatt minskning men förändringarna är dock så små att någon slutsats av detta knappast kan dras. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var antalet 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar en minskning. Hemlig kameraövervakning Antalet personer som varit föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var antalet 86. Användningen under 2014 innebar en marginell ökning. Hemlig rumsavlyssning Någon statistik över användning av hemlig rumsavlyssning har tidigare inte lämnats. Antalet personer som varit föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16. Länk till rapporten: Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel år 2014 Kontakt: Överåklagare Göran Hellstrand, Utvecklingscentrum, Malmö Tel: 010-562 60 56 PresstjänstenTel: 010-562 50 20

    Läs mer
  • I morgon tisdag den 19 maj meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet som rör den 8-åriga flickan Yaras död i Karlskrona.

    Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer på telefon efteråt. Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon efter hovrättens presskonferens, cirka klockan 11.45.

    Läs mer
  • Åtal har i dag väckts vid Södertörns tingsrätt i ett bedrägeriärende där ett stort antal personer har fått sina identiteter kapade.

    Över 100 falska identitetskort och cirka 400 bankkort har bland annat använts till att ansöka om lån och krediter och i samband med att de misstänkta har skickat ut bluffakturor. I ärendet finns 13 misstänkta personer. Dessa misstänks ha skaffat sig uppgifter om ett stort antal personers identiteter, som bland annat har använts för att tillverka falska identitetshandlingar. De misstänkta har även ansökt om äkta identitetskort med fel foto i några av personernas namn. Med hjälp av de falska identiteterna har man ansökt om lån, krediter och handlat på kredit på olika nätbolag. Man har öppnat konton i olika banker i identiteternas namn dit lån har betalats ut. Pengarna från bankkontona har snabbt tagits ut, oftast i bankomater. En del av handlingarna från de finansiella instituten har skickats ut med rekommenderade brev till de kapade identiteternas folkbokföringsadress. Detta har inneburit att de misstänkta personerna har varit tvungna att skaffa sig kontroll över målsägandenas post. Identiteterna har även använts i samband med att bluffakturor har skickats ut till olika bolag. Utredningen har pågått sedan slutet av 2013 och omfattar cirka 12000sidor. Totalt väcks åtal för bedrägerier eller försök därtill avseende 66 kapade identiteter. 17 av dessa är fotbolls- eller ishockeyproffs som spelar eller har spelat på högsta nivå i Sverige (både svenska och utländska spelare). Övriga identiteter är allt från personer med kriminellt förflutet till personer som forskat eller haft annat slags korttidsarbete i Sverige. De misstänkta har använts sig av olika sätt för att få tag i de olika identiteterna. Exempelvis kan man hitta information på offentliga sidor på internet där det läggs ut personuppgifter. Åtalet omfattar totalt 158 fullbordade bedrägerier, med ett sammanlagt värde av cirka elva miljoner kronor, och 119 försök till bedrägeri, med ett sammanlagt värde av cirka 18 miljoner kronor. Rättegången planeras att inledas i slutet av augusti.

    Läs mer
  • Tisdag den 12 maj åtalades den 30-årige man som erkänt att han sin dödat hustru och deras nio månader gamla dotter.

    I början av december 2014 ringde en man till SOS och berättade att hans fru och dotter fallit ner för en klippa vid Dalby stenbrott utanför Lund. När räddningstjänst och polis kom till platsen fann man mamman och spädbarnet liggande på en klippavsats. Båda hade svåra skador och avled då de kommit fram till sjukhuset i Lund. Ganska snart stod det klart att den 30-årige mannens berättelse om vad som skett inte stämde. Fynd i parets gemensamma bostad vittnade om att övergreppet mot kvinnan hade börjat där. Senare erkände mannen i förhör att han slagit hustrun ett flertal gånger i huvudet med en hammare och därefter kört till stenbrottet och kastat henne utför ett stup. Därefter hade han kastat ner dottern på samma plats. Mannens psykiska hälsa har undersökts och i ett tidigt skede av utredningen konstaterades att hans psykiska tillstånd medförde att han vid fällande dom borde bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. I ett betydligt senare skede gjordes en förnyad undersökning som konstaterade att han inte agerat under inflytande av sjukdom och att fängelse kan bli påföljden vid fällande dom. Huvudförhandlingen inleds i Lunds tingsrätt måndag den 18 maj och beräknas pågå under två eller tre dagar.

    Läs mer
  • Den 13 mars 2015 begärde åklagarna att få förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London samt att få ta DNA-prov.

    Den 16 april gav Assange tillstånd med vissa villkor. Åklagarna har därefter bett att få bekräftat att man uppfattat förbehållen rätt. De har också bett att få uppgifter om vilka dagar som försvararna kan vara tillgängliga för att genomföra utredningsåtgärderna i London och vilka försvarare som Julian Assange begär att få ha närvarande vid förhören. Överåklagare Marianne Ny har inga ytterligare kommentarer för närvarande. Högsta domstolen beslutade den 11 maj 2015 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

    Läs mer
  • Med anledning av åtal i dubbelmordet i Dalby hålls en pressträff tisdag den 12 maj.

    Tisdag den 12 maj väcks åtal i det uppmärksammade dubbelmordet vid Dalby stenbrott den 9 december i fjol, då en kvinna och hennes niomånaders dotter hittades livlösa på en klippa. I samband med händelsen anhölls kvinnans man misstänkt för dådet, något som han också senare erkände. Stämningsansökan lämnas in vid Lunds Tingsrätt klockan 11:00 på tisdagen. Från klockan 11:00 finns förundersökningsmaterialet tillgängligt på USB-sticka för media efter förbeställning som ska vara gjord senast måndag den 11 maj klockan 10:00. Stickan kan avhämtas på Rättscentrum i Malmö mot kompletta faktureringsuppgifter. Priset är 120 kr per sticka. För den som föredrar att ta del av förundersökningen vid Lunds Tingsrätt gäller vanliga rutiner. Pressträff den 12 maj Klockan 11:30 hålls pressinformation på Rättscentrum i Malmö, där kammaråklagare Helena Lundström ger en sammanfattning av vad utredningen kommit fram till. På plats finns också polisinspektör Håkan Dahlberg, som samordnat utredningsarbetet vid lundapolisen.

    Läs mer
  • Det blev framgång i alla delar för åklagarna i hovrätten.

    - Jag tycker att domen skickar viktiga signaler ut i samhället att den här typen av verksamhet utgör grov och organiserad brottslighet, vilket leder till långa fängelsestraff. Det är också en upprättelse för alla de målsägande, som blivit lurade men inte fick skadestånd i tingsrätten, säger kammaråklagare Anna Palmqvist, vidMalmö åklagarkammare. - Samverkan över myndighetsgränserna är också en bidragande faktor till att vi lyckats här. Åklagarmyndigheten har arbetat nära åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. De tre huvudpersonerna stod åtalade för bland annat grovt bedrägeri genom att använda bluffakturor. De döms för sammanlagt 501 fall av fullbordade grova bedrägerier till ett värde av 4,3 miljoner kronor. Gärningarna har bestått i att de tilltalade ringt upp påhittade kunder och krävt dem på pengar för påstått ingångna avtal. Flertalet personer än de tre huvudtilltalade har varit med på brottsupplägget. I tingsrätten ogillades många åtalen mot säljarna. De säljare som åklagarna har överklagat har dömts i hovrätten och fått strängare straff. Hovrätten gör här bedömningen att säljarna agerat tillsammans och i samförstånd och därför kan dömas som medgärningsmän. Straffvärdet för huvudmännen är sex års fängelse. I dagens dom skriver hovrätten att verksamheten i bolaget "varit allt igenom oseriös och haft som syfte enbart att lura de kunder man kontaktade. Brottsligheten har utövats i en organiserad form, skett systematiskt och föregåtts av planering. Den har präglats av hänsynslöshet och förslagenhet". Hovrätten anser därför liksom tingsrätten att brotten varit av så farlig art att de ska bedömas som grova.

    Läs mer
  • Åklagare har i dag åtalat en man för synnerligen grov misshandel av sina tvillingar, födda i december 2014.

    Båda barnen, en flicka och en pojke, har svåra skador. Flickan kom in akut till Gävle sjukhus i januari 2015 med lårbensbrott och därefter även i februari med ytterligare svåra skador. Då konstaterades att också pojken var svårt skadad. Mannen har varit häktad sedan den 22 februari. Ansvariga åklagare är kammaråklagarna Carl-Johan Granlund och Elly-Anne Öholm vid Åklagarkammaren i Gävle. Förhandlingen äger rum i Gävle tingsrätt med start den 11 maj.

    Läs mer
  • Åklagare är underrättad men har inte inlett förundersökning.

    Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren kommer på måndag den 4 maj att gå igenom det material som finns och därefter ta ställning till om förundersökning ska inledas. Ingen information om ärendet kan därmed ges under helgen.

    Läs mer
  • Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff.

    En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

    Läs mer