Den 31-årige mannen häktades idag på sannolika skäl misstänkt för mordet på den 13-åriga flickan i Täby i helgen.

- Utredningen kommer nu att fortsätta och det går idag inte att säga mer än så här just nudå förundersökningen omfattas av förundersökningssekretessen, säger kammaråklagare Ewa Tvengström vid Norrorts åklagarkammare. Brodern till 31-åringen är sedan tidigare delgiven misstanke om skyddande av brottsling.

Förundersökningsledaren i Palmeutredningen, vice riksåklagare Kerstin Skarp, kan inte lämna några detaljer kring utredningsläget.

- Jag kan bekräfta att Eva Rausing kontaktade Palmeutredningen och attvi tagit emot uppgifter från brittiska myndigheter. Någon annan information om läget i utredningen kan jag inte lämna, säger Kerstin Skarp.

Åklagarmyndigheten har fått många frågor om varför åklagaren inte åker till Storbritannien och förhör Assange.

I ärenden där en misstänkt person befinner sig utomlands måste åklagaren överväga vilka förundersökningsåtgärder som är möjliga enligt svensk rätt och internationella instrument. Vidare måste åklagaren överväga vad som krävs i det enskilda fallet för att utredningen ska kunna genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt utan att kvaliteten åsidosätts. Åklagaren måste också överväga hur en eventuell rättegång ska kunna genomföras, om utredningen leder till att åklagaren väcker åtal, och hur ett eventuellt straff ska kunna verkställas. I detta ärende utmynnade åklagarens överväganden i att Julian Assange begärdes häktad för de brott han var misstänkt för. Med stöd av domstolens häktningsbeslut utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder. Åklagarens bedömning är att Julian Assange av utredningsskäl behöver vara tillgänglig i Sverige under förundersökningen. Det som kan nämnas, utan att gå in på utredningsarbetet i detalj, är att det finns behov av att vid förhör med Julian Assange kunna presentera och höra honom om den bevisning som kommit fram i utredningen samt att i den fortsatta utredningen vid behov kunna genomföra kompletterande förhör med Julian Assange och andra inblandade personer. Enligt svensk lagstiftning krävs att den åtalade är personligen närvarande vid rättegången när det gäller den här typen av brott. Om förundersökningen leder fram till att bevisningen bedöms räcka för åtal mot Julian Assange krävs hans personliga närvaro i Sverige för att en rättegång ska kunna genomföras och för att ett eventuellt straff ska kunna verkställas. Domstolens häktningsbeslut innebär att Julian Assange är häktad för att säkerställa detta.

I januari i år sköts en man ihjäl i sin bil i centrala Malmö.

Nu väcker åklagare åtal mot tre personer där en person är misstänkt för mord, en person misstänkt för anstiftan av mord och en person misstänks för skyddande av brottsling. - Bevisningen består av både teknisk och muntlig bevisning där den muntliga väger tungt. Jag anser att den är tillräcklig för att få en fällande dom, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Den information som kan lämnas i ärendet finns på Åklagarmyndighetens hemsida. Överåklagare Marianne Ny har inte någon ytterligare information att lämna om hur ärendet handläggs och ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs av brittiska myndigheter.

Det faktum att Julian Assange har beviljats asyl i Ecuador förändrar inte läget i den svenska förundersökningen. Assange befinner sig på Ecuadors ambassad i London, som ligger på brittisk mark. Ärendet är alltså fortfarande en fråga för Storbritannien.

En kvinna i Halmstad har häktats på sannolika skäl misstänkt för att ha mördat ett spädbarn.

- När det handlar om ett så allvarligt brott som misstanke om mord är min och även tingsrättens bedömning att kvinnan ska häktas. Jag har också som grund för min begäran om häktning bedömt att det funnits risk för att den misstänkte hade kunna försvåra den fortsatta utredningen om hon inte häktats, säger kammaråklagare Ann-Christin Claesson.

Polis och åklagare vill gärna komma i kontakt med personer som kan lämna ytterligare upplysningar.

Jourdomstolen i Flemingsberg häktade på söndagentvå personer, en man och en kvinna i 30-årsåldern, på sannolika skäl misstänkta för två fall av djurplågeri, ett fall av bedrägeri samt ett fall av grovt narkotikabrott. Gärningarna kan komma att leda till mångåriga fängelsestraff. Samtliga gärningar har utspelat sig i södra delarna av Stockholms län. Båda djurplågerifallen gäller hundar av rasen Amstaff. I det första djurplågerifallet har kroppen av den döda hunden anträffats i Skärholmen den 18 maj 2012 med mycket svåra skador. Det andra djurplågerifallet gäller en liten valp med ljusbrun päls med vita tecken. - Tack vare ytterligare förhörsuppgifter har vi nu kunnat fastställa att valpen misshandlats och slutligen styckats i mitten av juni 2012. Denna valp var omkring tio veckor gammal när den blev ihjälslagen, säger kammaråklagare Jakob Holmberg. Teknisk bevisning är säkrad i ärendet. Båda uppfödarna är nu identifierade och förhörda i utredningen. - Av utredningen framgår nu även att de två misstänkta personerna har försökt att införskaffa ytterligare hundar. Vi vill gärna komma i kontakt med de personer som har ytterligare upplysningar att lämna om detta. - Vi är övertygade om att det finns flera personer som har viktiga upplysningar att lämna i djurplågeriutredningarna och därför uppmanar vi nu de som vet något eller som har hört eller sett något att vända sig till antingen utredaren hos Söderortspolisen, polisassistent Elin Franzén, eller till förundersökningsledaren på Söderorts åklagarkammare, kammaråklagare Jakob Holmberg.

Det var efter en lyckad IP-spårning som polisen, efter beslut av åklagare, gjorde husrannsakan hemma hos mannen i en lägenhet i centrala Uppsala den 7 februari 2012.

26-årig man åtalas för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott I hans datorer och i hans mobiltelefon hittades en stor mängd barnpornografiska bilder och filmer samt bevisning om mycket omfattande kontakter med unga flickor, huvudsakligen i åldrarna 10 till 13 år. Mannen, som förnekar brott, har suttit häktad sedan den 10 februari. När kammaråklagarna Pontus Melander och Thomas Bälter Nordenman i dag, efter den drygt sex månader långa utredningen, väcker åtal skriver de i stämningsansökan att brottet ska anses som grovt. - Det rör sig om ett systematiskt och hänsynslöst utnyttjande av unga flickor och filmer där barn utsätts för särskild hänsynslös behandling, säger Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala. Flera av flickorna har mått mycket dåligt över att de på filmerna har trott sig bevittna övergrepp mot mannens egna barn. Brotten har skett i Uppsala under åren 2009-2012 mot ett sextiotal flickor bosatta runtom i landet. Rättegången, som beräknas pågå i 20 dagar, inleds i Uppsala tingsrätt torsdagen den 16 augusti.

En sammanfattande redogörelse av åklagarnas arbete med resningsärendena.

I en polisanmälan från 2008 gjorde två personer gällande att en åklagare och en kriminalinspektör hade gjort sig skyldiga till brott i tjänsten i samband med förundersökningarna och rättegångarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall. I det sammanhanget begärdes också att Åklagarmyndigheten skulle granska handläggningen av ärendena för att ta ställning till om det fanns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren överlämnade den 16 februari 2009 frågan om att initiera ett resningsförfarande till Riksenheten för polismål. Samtidigt beslutade riksåklagaren att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel eller annat brott, och konstaterade att någon särskild tillsyn inte var aktuell i ärendet. De närmare skälen för riksåklagarens ställningstaganden framgår av beslutet. Riksenheten för polismål har sedan dess handlagt de resningsansökningar, sammanlagt fyra stycken, som Sture Bergwall lämnat in. I samtliga dessa fyra fall har åklagarna tillstyrkt resning. I juni 2012 ansökte tf chefsåklagaren Bengt Landahl respektive chefsåklagaren Kristian Augustsson om resning till förmån för Sture Bergwall när det gäller en dom från Piteå tingsrätt i november 1994 samt en dom från Gällivare tingsrätt i januari 1996. Därmed hade samtliga domar mot Sture Bergwall för mord blivit föremål för begäran om resning. Dåvarande chefen för Riksenheten för polismål överåklagaren Björn Ericson redovisade den 14 maj 2012 till riksåklagaren sina synpunkter och iakttagelser med anledning av uppdraget. Riksåklagaren har ännu inte tagit ställning till om de iakttagelser som Björn Ericsson har redovisat eller om det som i övrigt har framkommit vid handläggningen av de aktuella ärendena bör föranleda någon ytterligare åtgärd.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt sexton tilltalade i det s.k. Södertäljenätverket till långa fängelsestraff.

Sexton tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år och sex månader. Två unga tilltalade döms till sluten ungdomsvård ett år och fyra månader respektive två år. Två tilltalade har frikänts. -Vi ser positivt på domen och tror att den delvis kommer att förhindra fortsatt utveckling av den grova organiserade brottsligheten i Södertälje, säger chefsåklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det är tillfredsställande att tingsrätten på många sätt har gått på vår linje bland annat vad gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. -Den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet har haft stor betydelse för att vi nu får se fällande domar, säger kammaråklagare Björn Frithiof. Detta är förstås ett viktigt steg på vägen i den insats som pågår i Södertälje. -Operativa rådet har inneburit att beslut om resurser och uthållighet i utredningsarbetet kunnat fattas gemensamt av flera myndigheter. Det är en stor fördel i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. BakgrundDet var i november 2011 som stämningsansökan lämnades in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer ingående i ett kriminellt nätverk. Under tiden som rättegången har pågått har ytterligaretre personer åtalats för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Insatsen mot det kriminella nätverket påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. Under förundersökningen har det hållits cirka 1 000 förhör, ett stort antal telefonavlyssningar har genomförts och utredningen i sin helhet upptar 54 A4-pärmar. Denna rättegång har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Huvudförhandlingen pågick under totalt 62 rättegångsdagar.