Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att 14 personer, som på den punkten friades av hovrätten, ska fällas för hets mot folkgrupp. Ärendet avser en demonstration i Göteborg i september 2017.

Efter en olaglig demonstration åtalades 14 personer för hets mot folkgrupp för att de spritt meddelande med nedsättande åsikter om andra folkgrupper än främst den nordiska med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det gjorde man genom att bland annat bära enhetlig uniformsliknande klädsel, bära plakat där namngivna personer av judisk härkomst utpekades som kriminella och i ett tal peka ut dessa personer som ansvariga för folkmord på det nordiska folket. Man bar också kläder, fanor och sköldar med symbolen tyrrunan. Tyrrunan är Nordiska motståndsrörelsens symbol. Personerna dömdes för andra brott, men friades alltså för hets mot folkgrupp. Symbolen tyrrunan Den fråga som riksåklagaren vill att högsta domstolen ska pröva är om det kan anses vara hets mot folkgrupp att bära symbolen tyrrunan på allmän plats under sådana omständigheter som rådde vid demonstrationen. Både tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet för hets mot folkgrupp, men man resonerade lite olika. Eftersom tyrrunan var tryckt på de olika föremålen ska föremålen likställas med tryckta skrifter, vilket innebär att tryckfrihetsförordningen ska tillämpas. Det är bara Justitiekanslern som kan åtala för brott mot tryckfrihetsförordningen. Tingsrätten menade att det ändå fanns ett litet utrymme att pröva användningen av tyrrunan i det aktuella brottmålet, medan hovrätten avvisade åtalet i de delarna. Båda domstolarna kom dock fram till att de omständigheter som åklagaren åberopat varken var för sig eller tillsammans kunde utgöra hets mot folkgrupp. – Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh. Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av de som överlevt Förintelsen och deras ättlingar. Det borde också ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap. Riksåklagarens bedömning – Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh. Överklagandet   Kontakt Byråchefen My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man i 25-årsåldern som tidigare varit häktad såsom misstänkt för mord i Gislaved den 14 december 2019 har nu avförts från utredningen.

– Vidtagna utredningsåtgärder har inte stärkt misstankarna mot mannen. Det går därför inte att bevisa att han varit delaktig i gärningen. I nuläget finns inga misstankar mot någon annan person. Polisen kommer nu att överta ledningen av förundersökningen, säger kammaråklagare Adam Rullman vid Åklagarkammaren i Jönköping. Eftersom förundersökningen alltjämt pågår kan åklagaren inte lämna några närmare kommentarer om utredningen. Målnummer i Jönköpings tingsrätt: B 5087-19.           Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 42-årig man från Västsverige åtalas i dag för att via internet ha utnyttjat unga flickor genom att förmå dem att fota och filma när de utför sexuella handlingar på sig själva. De har tvingats skicka materialet till mannen. Han har därefter hotat att sprida materialet och i vissa fall spridit det för att förmå flickorna att skicka ytterligare bilder eller filmer till honom.

42-åringen åtalas även för att ha tvingat flickorna att utföra sadistiska och förnedrande handlingar. Vidare åtalas han, tillsammans och i samförstånd med andra gärningsmän, för att ha utsatt två av målsägandena för grov våldtäkt respektive våldtäkt. Brottsrubriceringarna är bland annat grov våldtäkt, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt olaga tvång. Åtalet omfattar åtta målsäganden i åldrarna 11-17 år som finns i Västra Götaland, Skåne, Västmanland, Värmland och Gävleborgs län. – Vi åtalar mannen för att ha förgripit sig på flera barn och unga flickor som han sökt upp på nätet. Vi menar att han har tvingat barnen att utföra sexualbrott på sig själva samt andra förnedrande och sadistiska handlingar. Utredningen visar att han förnedrat flickorna och brotten är i flera fall grova, säger vice chefsåklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Utredningen inleddes i oktober 2019 då en av flickorna anmälde mannen efter att ha pratat med en kompis. Vid tillslaget i april 2020 greps 42-åringen och har sedan dess varit häktad. – Det finns fler flickor i det beslagtagna materialet som inte är identifierade. Vi har lagt mycket tid på identifieringen för att få flickornas berättelser. En av svårigheterna i den här typen av utredningar är att lyckas få fram vilka målsägandena är, säger Eva Johnsson. Åklagaren har begärt in sakkunnigutlåtande från Malin Joleby, doktorand vid Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Hon skriver att forskningen visar att övergrepp på internet, i likhet med övergrepp utanför internet, bör ses som potentiellt traumatiserande händelser med risk att skapa ett stort lidande för den drabbade. I utlåtandet står det: ”Att övergreppen sker över internet kan innebära att barnet ständigt är kontaktbar av förövaren, oavsett plats eller tid på dygnet. Den ständiga digitala uppkopplingen gör det svårt att stänga ner kontakten, särskilt för barn och ungdomar som inte gör någon tydlig distinktion mellan livet på och utanför internet. Detta innebär att övergreppen kan ske hemma i sovrummet, i badrummet, i skolan, på bussen – platser där barnet egentligen skall känna sig trygg.”. Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 1787-20. Kontakt Vice chefsåklagare Eva Johnsson är tillgänglig för media på telefon i dag fredag 15 januari kl. 11-12, 010-562 71 67. Eva Johnsson är också tillgänglig för fysiska intervjuer på eller i anslutning till Åklagarkammaren i Uddevalla senare i eftermiddag. Meddela i så fall ditt intresse senast kl. 12 till [email protected] för att boka tid.          Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På fredag den 15 januari inleds en rättegång i Nacka tingsrätt där två unga män är åtalade för mordbrand i Sölvesborg i Blekinge. Åklagaren är tillgänglig för media efter första rättegångsdagen.

Den 30 oktober 2019 utbröt en omfattande brand på en minkfarm i Sölvesborgs kommun. De åtalade männen har enligt åklagaren en koppling till våldsbejakande högerextremism och ekofascism. Brottsligheten har därmed ett ideologiskt motiv. Målnummer i Nacka tingsrätt: B 2758-20 Information från tingsrätten om huvudförhandlingen Kontakt Kammaråklagare Henrik Olin är tillgänglig på plats i domstolen efter att rättegångens första dag har avslutats. Nästa tillfälle som åklagaren är tillgänglig för media är efter att dom meddelats.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag har åklagaren beslutat att inte inleda förundersökning om brott mot målsäganden Dawit Isaak. Åklagaren bedömer att det inte går att utreda de misstänkta brotten på ett sådant sätt att åtal kan väckas, bl.a. eftersom det kräver att Eritrea biträder åklagaren i Sverige genom rättshjälp. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

Den 28 oktober 2020 gjordes en anmälan i Sverige mot flera personer tillhörande den politiska ledningen i Eritrea för brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr av den svenska medborgaren Dawit Isaak. Anmälan har nu prövats av kammaråklagare Karolina Wieslander som anser att det finns skäl att anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts. – Uppgifter i ärendet ger stöd för att Dawit Isaak har varit frihetsberövad i Eritrea sedan 2001 för att han uttryckt sina åsikter. Det finns också uppgifter som tyder på att det här är en del av regeringens systematiska övergrepp som riktas mot personer som nyttjar sin yttrandefrihet. Det finns därför anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande har begåtts mot Dawit Isaak, säger Karolina Wieslander på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. För att åklagaren ska inleda förundersökning måste det finnas en rimlig möjlighet att i Sverige utreda och lagföra ett misstänkt brott. – För att vi ska kunna utreda brottet och väcka åtal behöver vi bl.a. vidta utredningsåtgärder i Eritrea. Då krävs ett godkännande från den eritreanska staten. Eftersom de misstänkta tillhör den politiska ledningen i landet och på grund av det misstänkta brottets karaktär bedömer jag att förutsättningarna för att få rättshjälp från Eritrea är ytterst begränsade. Jag inleder därför inte någon förundersökning, avslutar Karolina Wieslander. Bilaga till beslutet i dag 2021-01-12 Tidigare pressmeddelande i ärendet, 2016-09-14 Kontakt Kammaråklagare Karolina Wieslander är tillgänglig för media i dag tisdag kl. 10-11.30, 010-562 54 53. När bör en förundersökning inledas? Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken följer att förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Om det är uppenbart att brottet inte går att utreda, behöver förundersökning däremot inte inledas. Detta undantag från förundersöknings- och åtalsplikten sammanhänger med att det kan finnas situationer där det i praktiken saknas möjligheter att utreda och lagföra ett misstänkt brott. Det kan t.ex. vara fallet när ett brott har begåtts utomlands och varken bevisning eller misstänkt finns tillgänglig här i Sverige och bedöms inte heller bli åtkomlig för svenska myndigheter genom rättslig hjälp samt utlämning eller överlämning (jfr prop. 1994/95:23 s. 95 f).     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2 000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Den 8 januari fattade riksdagen beslut om den tillfälliga covid-19-lagen, som ger regeringen och i vissa fall kommuner möjlighet att utfärda straffsanktionerade föreskrifter som riktar sig mot enskilda personer. Föreskrifterna kan röra förbud mot att vistas på vissa platser (parker, badplatser m.m.) och förbud mot att samlas i sällskap av en viss storlek. Personer som överträder föreskrifterna kan dömas till penningböter. Riksåklagaren föreslår att överträdelser av de föreskrifter som kan komma att utfärdas enligt covid-19-lagen ska innebära 2 000 kronor i böter vid ordningsbot, som är en bot som kan utfärdas av polisen direkt på plats. En godkänd ordningsbot är jämställd med en dom som vunnit laga kraft. Bötesbeloppet är valt så att det ska framstå som rimligt och adekvat och därmed få acceptans i samhället. – Beloppet bör vara tillräckligt högt för att signalera att överträdelsen är allvarlig. Samtidigt kommer straffansvaret att träffa ungdomar i åldrarna 15–18 år, som normalt har lägre påföljder än vuxna. Det är också så att en överträdelse både kan innebära risk för stor smittspridning och ingen risk för smittspridning alls. Vår samlade bedömning är att 2 000 kronor är en lämplig nivå. Vid allvarligare fall av smittspridning finns möjlighet att använda annan lagstiftning, som till exempel vållande till sjukdom enligt brottsbalkens tredje kapitel, säger riksåklagaren Petra Lundh. Förslaget ska nu remitteras till berörda myndigheter. Remisstiden blir kort, så att beslut preliminärt kan fattas redan den 18 januari och de nya bötesbeloppen träda i kraft den 27 januari 2021. Fakta om Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot Det är riksåklagaren som beslutar om vilka brott som ska ge ordningsbot och hur höga bötesbeloppen ska vara. Reglerna finns i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, den så kallade ordningsbotskatalogen. Remisshandling covid-19-lagen Förslag till ny bilaga i ordningsbotskatalogen   Kontakt Vice överåklagare Peter Lundkvist 010-562 54 02 (korrigerat telefonnummer) Kammaråklagare Isabelle Bjursten 010-562 55 45   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag kl. 11 meddelar Gävle tingsrätt dom i ett ärende där två personer i oktober åtalades för försök till mord respektive medhjälp till försök till mord. Åklagaren är tillgänglig i eftermiddag.

Mordförsöket ägde rum i Gävle i februari 2020 och misstänks ha kopplingar till regimen i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Åtal väcktes den 29 oktober.   Kontakt Chefsåklagare Per Lindqvist är tillgänglig på telefon för media i dag den 11 januari kl. 13-14, 010-562 53 85.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den kvinna som tidigare i dag begärdes häktad av åklagare misstänkt för mord på en man i Norrköping natten till i tisdags har nu häktats för dråp.

- Förundersökningen fortsätter nu med nya förhör med vittnen som bor i närområdet och fortsatt kriminalteknisk undersökning. Av stor betydelse för utredningen är också den obduktion av den avlidna som utförs av rättsläkare under nästa vecka. Tillsammans kommer dessa utredningsåtgärder att vara viktiga pusselbitar för oss i att få klarhet vad som hände och vad som orsakade att mannen avlidit, förklarar Torsten Angervåg, som leder förundersökningen vid Åklagarkammaren i Norrköping. Åtal ska vara väckt senast fredagen den 22 januari. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 20-21. Se tidigare pressmeddelande     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag fredag lämnat in häktningsframställan i Norrköpings tingsrätt mot en kvinna misstänkt för mord på en man i Norrköping natten till i tisdags den 5 januari.

Den som begärs häktad är den kvinna i 55-årsåldern som anhölls i ärendet i tisdags. Tid för häktningsförhandling är preliminärt utsatt till kl. 14 i dag fredag. Det är tingsrätten som beslutar om tidpunkt. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 20-21. Se tidigare pressmeddelande (5/1)   Kontakt Chefsåklagare Torsten Angervåg är tillgänglig för kommentarer på 010-562 58 71 efter att häktningsförhandlingen avslutats.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag torsdag den 7 januari kl. 11 meddelar Solna tingsrätt dom i målet där två män står åtalade för människorov, rån, misshandel och våldtäkt på en kyrkogård i Solna. Åklagaren är tillgänglig på telefon i eftermiddag.

Målnummer i Solna tingsrätt: B 7860-20.  Kontakt Kammaråklagare Anders Tordai är tillgänglig för media i dag kl. 13-14 på 010-562 57 56.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20