Åklagarmyndigheten

Hoppa till innehållet
Logotyp

G

  • A

    • Absolut åtalsplikt

      Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år.
      Relaterade ord: Åtalsunderlåtelse
      Direktlänk Absolut åtalsplikt

    • Allmän domstol

      De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.
      Direktlänk Allmän domstol

    • Allmän åklagare

      Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK.

      Allmänna åklagare är: - riksåklagaren och vice riksåklagaren - överåklagare och vice överåklagare - chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.

      Direktlänk Allmän åklagare

    • Allmänt åtal

      Åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning.

      Relaterade ord: Enskilt åtal
      Direktlänk Allmänt åtal

    • Anhållande

      Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som gripits som misstänkt för ett brott. Anhållande beslutas av åklagare. Senast efter tre dagar ska åklagaren fatta beslut om häktning ska begäras i domstol. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

       

      Relaterade ord: Frihetsberövande Häktning
      Direktlänk Anhållande

    • Anmälningsplikt

      Heter också anmälningsskyldighet. Enligt Socialtjänstlagen har bland annat anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel.

      Direktlänk Anmälningsplikt

    • Anonymitetsskydd

      Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

       

      Relaterade ord: Meddelarfrihet
      Direktlänk Anonymitetsskydd

    • Anstiftan

      En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningsmannen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är straffbart vid vissa mycket grova brott, som t.ex. mord och grov misshandel.

      Direktlänk Anstiftan

  • B

    • Belastningsregister

      Rikspolisstyrelsens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott - genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.
      Direktlänk Belastningsregister

    • Bestrida

      Ha invändning mot.

      Direktlänk Bestrida

    • Besvär över domvilla

      Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.

       

      Relaterade ord: Domvilla

    • Bevisbörda

      En parts skyldighet att lägga fram bevis för sitt påstående. Inom straffrätten har åklagaren hela bevisbördan, dvs. det är åklagaren som ska bevisa att den misstänkte har begått det brott som åklagaren påstår. Till dess betraktas den misstänkte som oskyldig.

      Direktlänk Bevisbörda

    • Bevistalan

      Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser. Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd. Domstolens avgörande registreras inte i belastningsregistret.

      Direktlänk Bevistalan

    • Brott mot person

      Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

      Direktlänk Brott mot person

    • Brottmål

      Ett mål där en person ställs till ansvar för ett brott.

      Relaterade ord: Tvistemål
      Direktlänk Brottmål

    • Brottsbalken

      Brottsbalken (BrB) innehåller den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen, t.ex. våldsbrott, förmögenhetsbrott och sexualbrott. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.

       

      Direktlänk Brottsbalken

    • Brottsmisstanke

      Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott. Det genomsnittliga
      antalet brottsmisstankar per misstänkt person är 2,1 st.

      Direktlänk Brottsmisstanke

    • Butikstillgrepp

      Stöld eller snatteri ur butik.

      Direktlänk Butikstillgrepp

    • Böter

      Böter är det mildaste straffet och betalas i pengar.

      Det finns tre former av böter: dagsböter, penningböter och normerade böter. Penningböter är bestämda till ett visst engångsbelopp, t.ex. gäller det många trafikbrott.  Dagsböter bestäms till ett visst antal beroende på hur allvarligt brottet är och där storleken av varje dagsbot beror på hur den bötfälldes ekonomi ser ut. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan.

      Ordningsbot är en typ av penningbot som får utfärdas av polis eller tulltjänsteman i enklare fall, t.ex. vid trafikbrott.

      Direktlänk Böter

  • C

    • Civilrätt

      De regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden. Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.
      Direktlänk Civilrätt

  • D

    • Dagsböter

      Bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är. Storleken på varje dagsbot fastställs med hänsyn till den dömda personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott: högst 200 st). Minsta totala bötesbelopp är 750 kr.

      Direktlänk Dagsböter

    • Domstolar

       Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). Förvaltningsrätten handlägger bl.a. tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t.ex. skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Mark- och miljödomstolarna handlägger miljö-, plan- och bygg-ärenden. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

      Läs mer på Sveriges Domstolars hemsida. Klicka här.

      Direktlänk Domstolar

    • Domvilla

      Grovt rättegångsfel som kan ha påverkat domens utgång, t.ex. om domen drabbat någon som inte varit part i rättegången eller att rätten haft för få ledamöter.

      Direktlänk Domvilla

    • Dråp

      Ett brott som innebär ett avsiktligt dödande, men som med hänsyn till omständigheterna anses som mindre grovt (t.ex. om offret hotat eller misshandlat gärningsmannen) än mord.

      Direktlänk Dråp

    • Dubbel straffbarhet

      Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.

      Direktlänk Dubbel straffbarhet

  • E

    • EBM

      Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör och som finns i de tre storstäderna och några angränsande län. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Inom EBM finns cirka 80 åklagare samt bland annat poliser och ekonomer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.

      Direktlänk EBM

    • Ed

      En sanningsförsäkran som t.ex. ett vittne gör inför domstol. Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: "Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra". Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

      Misstänkta och målsägande samt vissa vittnen talar inte inför ed.

      Relaterade ord: Målsägande
      Direktlänk Ed

    • Egenmäktigt förfarande

      Om man olovligt tar eller använder något som tillhör någon annan men inte har för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande, t.ex. ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.

    • Ekonomisk brottslighet

      Brottslighet av ekonomisk karaktär, t.ex. skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott.

    • Enskilt åtal

      Åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare. Vissa brott, framförallt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.

      Relaterade ord: Allmänt åtal Målsägande
      Direktlänk Enskilt åtal

  • F

    • Falsk angivelse

      Om man anger en person för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att personen är oskyldig, kan man dömas för falsk angivelse.

      Direktlänk Falsk angivelse

    • Falsk tillvitelse

      Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet.

      Direktlänk Falsk tillvitelse

    • Falskt åtal

      Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att hen är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal.

      Direktlänk Falskt åtal

    • Folkmord

      Folkmord är vissa handlingar som begås i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp. Exempel på sådana handlingar är att döda medlemmar i gruppen eller att påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.

      Direktlänk Folkmord

    • Fri bevisprövning

      Den princip som gäller i svensk processrätt. Den innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). I vissa andra länder, framför allt Storbritannien och USA, finns regler om vilken bevisning som är tillåten respektive otillåten.

      Relaterade ord: Processrätt
      Direktlänk Fri bevisprövning

    • Frihetsberövande

      Att beröva någon friheten, t.ex. genom anhållande, häktning och fängelse.

      Den som utan lagstöd för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till olaga frihetsberövande.

      Direktlänk Frihetsberövande

    • FU-begränsning

      Förundersökningsbegränsning. Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

      Relaterade ord: Lagföra
      Direktlänk FU-begränsning

    • Fysisk person

      Privatperson. Motsats: juridisk person, dvs. företag, myndighet, förening eller liknande.

      Direktlänk Fysisk person

    • Fängelse

      Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till lägst 14 dagar och högst 18 år. Maximistraffet varierar beroende på hur allvarligt brottet är. Normalt friges den dömde efter det att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Fängelse kan också utdömas på livstid, men det gäller enbart de allra allvarligaste brotten, framförallt mord. När 18 år har avtjänats kan livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.

      Direktlänk Fängelse

    • Förberedelse till brott

      Förberedelser till vissa grova brott är straffbara. Exempel på förberedelser kan vara att skaffa ett vapen i syfte att begå brott.

    • Företagsbot

      Som komplement och alternativ till att en fysisk person inom ett företag ställs till ansvar för ett brott kan också företaget som juridisk person dömas att betala företagsbot.

      Direktlänk Företagsbot

    • Förgöring

      Förgöring är när någon sprider gift, sjukdom eller skadedjur med avsikt att skada växter eller djur.

      Direktlänk Förgöring

    • Förmildrande omständigheter

      Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hans eller hennes bristande utveckling. Förmildrande omständigheter kan leda till att den dömde får ett lindrigare straff, t.o.m. under det minimistraff som annars gäller enligt lag.

    • Förmögenhetsbrott

      Brott som innebär ekonomisk skada för någon, t.ex. stöld, bedrägeri och förskingring.

      Direktlänk Förmögenhetsbrott

    • Förolämpning

      En kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot en person.

      Direktlänk Förolämpning

    • Förseelse

      En förseelse är ett brott som enligt lagen har ett lindrigt straffvärde, dvs. i praktiken att lägsta straff är böter.

      Relaterade ord: Böter Straffskala Straffvärde
      Direktlänk Förseelse

    • Försvarare

      I regel en advokat, som har till uppgift att försvara den åtalade.

      Direktlänk Försvarare

    • Försvårande omständigheter

      Om en gärningsman t.ex. visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande anses det också vara försvårande omständigheter.

    • Försök till brott

      En handling som innebär att man påbörjat men inte fullbordat ett brott. Försök är ofta men inte alltid straffbart.

      Direktlänk Försök till brott

    • Förtal

      Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.

      Direktlänk Förtal

    • Förundersökning

      En utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen leds av en åklagare, utom vid vissa mindre allvarliga brott.

      Förundersökningsbegränsning innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

      Relaterade ord: Lagföra
      Direktlänk Förundersökning

    • Förundersökningsbegränsning

      Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

      Relaterade ord: Lagföra

    • Förvaltningsdomstol

      De allmänna förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. De handlägger mål som bland annat rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, som till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål, eller socialmål som t.ex. omhändertagande av unga eller missbrukare.

      Direktlänk Förvaltningsdomstol

    • Förverkande

      Omhändertagande av föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet. Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.

      Direktlänk Förverkande

  • G

    • Gripande

      Gripande innebär att en person som är misstänkt för brott omedelbart tas om hand, vilket görs av polisen. Det får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållande. Även en enskild person får gripa en person som är efterlyst, eller som har begått ett brott som kan ge fängelse och som påträffas på bar gärning eller flyende fot. Den gripna personen ska då snarast överlämnas till polisen.

      Direktlänk Gripande

    • Gärningsbeskrivning

      När åklagaren åtalar en person lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller en beskrivning, gärningsbeskrivning, av det brott som den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till.

      Relaterade ord: Stämningsansökan
      Direktlänk Gärningsbeskrivning

    • Gärningsman

      Den som har begått ett brott.

      Direktlänk Gärningsman

  • H

    • Hets mot folkgrupp

      Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

      Direktlänk Hets mot folkgrupp

    • Hovrätt

      Hovrätten fungerar som andra instans mellan tingsrätten och Högsta domstolen. Det gäller både brottmål och tvistemål som överklagats från tingsrätten. Om tingsrätten har dömt en person till böter eller frikänt personen för ett brott som kan ge högst sex månaders fängelse, krävs prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten.

      De sex hovrätterna är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

      Direktlänk Hovrätt

    • Husrannsakan

      En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

      Direktlänk Husrannsakan

    • Huvudförhandling

      Kallas ofta rättegång och är den muntliga förhandling i domstolen som hålls i brottmål och tvistemål, som innebär att målet avgörs. I brottmål föregås huvudförhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning. I mer omfattande mål kan också en förberedande förhandling förekomma. Huvudförhandlingen är uppdelad i tre moment: sakframställning, bevisning, där hela bevisningen ska läggas fram inför rätten, och slutanförande (också kallat plädering).

      Direktlänk Huvudförhandling

    • Häktning

      Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att han avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt får häktas om det är synnerligen viktigt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.

      Direktlänk Häktning

    • Häktningsframställan

      När någon gripits ska åklagaren göra en häktningsframställan, begäran om
      häktning, till domstolen senast tredje dagen efter anhållandet.

    • Häktningsförhandling

      En domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits.

    • Häleri

      Häleri är en sammanfattande benämning på olika slag av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott, t.ex. då man gömmer eller säljer stulet gods.

      Direktlänk Häleri

    • Hämtning

      Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, t.ex. till förhör och rättegångsförhandling.

      Direktlänk Hämtning

    • Högsta domstolen

      Högsta domstolen är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.

      Direktlänk Högsta domstolen

  • J

    • Juridisk person

      En sammanslutning av personer, t.ex. ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande.

      Direktlänk Juridisk person

    • Juridiskt biträde

      Kan vara en juristutbildad person, t.ex. en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor. Exempel på juridiska biträden är försvarsadvokaten till den åtalade och målsägandebiträdet som stödjer målsägande. Kravet på biträdet är att denne är lämplig som ombud.

       

      Relaterade ord: Målsägande
      Direktlänk Juridiskt biträde

    • Jurisdiktion

      Jurisdiktion är befogenheten att utöva rättskipning och att döma. Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område, t.ex. ett land, eller till vissa personer eller ett visst sakområde. Svensk jurisdiktion innebär att svenska domstolar dömer efter svensk lag och för brott som begåtts i Sverige.

      Relaterade ord: Universell jurisdiktion
      Direktlänk Jurisdiktion

    • Jäv

      Partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne. Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.

      Relaterade ord: Hovrätt
      Direktlänk Jäv

  • K

    • Klagan över domvilla

      Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.

      Relaterade ord: Domvilla
      Direktlänk Klagan över domvilla

    • Kollusionsfara

      Risk för att en misstänkt undanröjer bevis eller på annat sätt förstör en brottsutredning. Kollusionsfara är skäl för häktning.
      Relaterade ord: Häktning Recidivfara
      Direktlänk Kollusionsfara

    • Kontaktförbud

      Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få kontaktförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare.

      Direktlänk Kontaktförbud

    • Kontraktsvård

      En särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde, om brottsligheten kan relateras till missbruk, får behandling istället för fängelse. Den dömde skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen.

      Om den dömde avbryter behandlingen eller på annat sätt allvarligt missköter sig rapporteras det till åklagaren. Domen kan då ändras till fängelse i en ny rättegång.

      Relaterade ord: Skyddstillsyn
      Direktlänk Kontraktsvård

    • Kriminalvården

      Den myndighet som ansvarar för att straff i fängelse och frivård verkställs samt för verksamheten vid landets häkten.

      Läs mer på Kriminalvårdens hemsida. Klicka här.

      Direktlänk Kriminalvården

    • Kroppsvisitation

      Undersökning av en misstänkt persons kläder och av vad han har på sig eller med sig. Kroppsvisitation får utföras av polisen eller tullen vid misstanke om brott som kan leda till fängelse.

      Direktlänk Kroppsvisitation

    • Kränkning

      Allvarlig kränkning (lidande) genom angrepp mot person, frihet, frid eller ära, t.ex. vid misshandel, rån och sexualbrott.

      Relaterade ord: Sveda och värk
      Direktlänk Kränkning

    • Kärande

      Den person i ett tvistemål som framställer krav mot en annan (=svarande).

      Relaterade ord: Tvistemål
      Direktlänk Kärande

  • L

    • Laga förfall

      Laga förfall betyder att den som t.ex. har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom (läkarintyg krävs).

      Direktlänk Laga förfall

    • Laga kraft

      När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft. Därefter kan domen verkställas.

      Direktlänk Laga kraft

    • Lagföra

      Att ställa någon till ansvar för ett brott.

      Direktlänk Lagföra

    • Lagman

      Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt. En hovrättslagman är en chef för en avdelning i hovrätten.

      Direktlänk Lagman

    • Legalitetsprincipen

      En rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen. För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet. Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.

      Relaterade ord: Rättssäkerhet
      Direktlänk Legalitetsprincipen

    • Livstidsstraff

      Ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott. I praktiken används det enbart vid mord.

      Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan från och med den 1 november 2006 ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.

      Relaterade ord: Nåd
      Direktlänk Livstidsstraff

    • LOB

      Lagen om omhändertagande av berusade personer.

      En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.

      Direktlänk LOB

    • LUL

      Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

      Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.

      Relaterade ord: Frihetsberövande
      Direktlänk LUL

    • LVM

      Lag om vård av missbrukare i vissa fall.

      Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare.

      Direktlänk LVM

    • LVU

      Lag om vård av unga.

      Lagen gäller ungdomar under 21 år. LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, dvs. utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar.

      Direktlänk LVU

    • Lyckta dörrar

      Detsamma som stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan till exempel fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.

      Direktlänk Lyckta dörrar

  • M

    • Meddelarfrihet

      Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Meddelarfrihet

    • Meddelarskydd

      Detsamma som anonymitetsskydd, dvs. ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

      Direktlänk Meddelarskydd

    • Medgivande

      Att hålla med eller erkänna.

      Direktlänk Medgivande

    • Medhjälp

      Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg.

      Direktlänk Medhjälp

    • Mened

      Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

      Direktlänk Mened

    • Minderårig

      Minderårig är den som är under 18 år. 

      Se även straffbarhetsålder.

      Direktlänk Minderårig

    • Misshandel

      Ett brott som innebär att någon avsiktligt tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta. Som misshandel räknas också att försätta någon i vanmakt eller liknande tillstånd.

      Direktlänk Misshandel

    • Misstankeregister

      Polisens register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott.

      Relaterade ord: Skälig misstanke
      Direktlänk Misstankeregister

    • Misstänkt person

      När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses vara skäligen misstänkt och där brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

      Direktlänk Misstänkt person

    • Mord

      Ett brott som innebär att någon avsiktligt berövar en annan person livet.

      Direktlänk Mord

    • Mordbrand

      Ett brott som innebär att någon avsiktligt anlägger brand som innebär fara för någon annans liv eller hälsa, eller fara för omfattande förstörelse av någon annans egendom.

      Direktlänk Mordbrand

    • Muntlighetsprincipen

      En av huvudprinciperna inom processrätten som innebär att allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol.

      Direktlänk Muntlighetsprincipen

    • Mål

      Benämning på det åtal eller den tvist som är föremål för rättegång vid en domstol.

      Direktlänk Mål

    • Målsägande

      Den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott.

      Direktlänk Målsägande

    • Målsägandebiträde

      Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att yrka om ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde förordnas av domstol vid vissa grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt starkt behov av biträde.

      Direktlänk Målsägandebiträde

    • Människorov

      Ett brott som innebär att någon bortför eller spärrar in en annan person med avsikt att skada personen, utöva utpressning eller liknande.

      Direktlänk Människorov

  • N

    • Normerade böter

      Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund, t.ex. vid olovligt fiske efter fartygets motorstyrka. Normerade böter är numera mycket ovanligt.

      Direktlänk Normerade böter

    • Notarie

      Titel på en jurist som under (normalt) två år efter avslutad examen tjänstgör på en tingsrätt eller länsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli åklagare, domare eller kronofogde.

      Direktlänk Notarie

    • Nåd

      Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd.

      Direktlänk Nåd

    • Nämndeman

      Nämndemän är vanliga medborgare som nomineras av de politiska partierna och som tillsammans med den juridiskt utbildade domaren dömer, framförallt i brottmål men också i vissa familjemål.

      Direktlänk Nämndeman

    • Nödvärn

      En nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna, t.ex. att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan, eller hålla fast en tjuv till dess att polisen kommer.

      Direktlänk Nödvärn

    • Nöjdförklaring

      Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att den dömde förklarar att han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Nöjdförklaring

  • O

    • Oaktsamhet

      Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan man inte dömas att betala skadestånd.

      Relaterade ord: Uppsåt
      Direktlänk Oaktsamhet

    • Objektivitetsplikt

      Åklagaren är skyldig att vara objektiv. Det innebär att åklagaren måste vara helt neutral i bedömningen av vad som har inträffat och om det kan bevisas i domstol. Kravet på objektivitet medför att åklagaren har ansvar för att utreda och undersöka även sådant som talar till den misstänktes förmån.

      Direktlänk Objektivitetsplikt

    • Offentlig försvarare

      En advokat som utses av rätten och som försvarar en person som är misstänkt för brott.

      Direktlänk Offentlig försvarare

    • Offentlig plats

      Väg- och gatumark, parker, torg, parkeringsplatser etc. dit allmänheten har fritt tillträde.

      Direktlänk Offentlig plats

    • Offentlig rätt

      Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.

      Direktlänk Offentlig rätt

    • Ofredande

      Den som exempelvis antastar eller kastar sten på någon, eller på annat sätt beter sig hänsynslöst, gör sig skyldig till ofredande. Som ofredande räknas också t.ex. telefonterror och mobbning.

      Direktlänk Ofredande

    • Ogillat åtal

      Ett ogillat åtal innebär att frågan prövats av en domstol som funnit att bevisningen inte varit tillräcklig för fällande dom eller att den handling som åtalet gäller inte är brottslig.

      Direktlänk Ogillat åtal

    • Olaga diskriminering

      Om en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra kallas det olaga diskriminering.

      Direktlänk Olaga diskriminering

    • Olaga frihetsberövande

      Ett brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten.

      Relaterade ord: Människorov

    • Olaga hot

      Ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet.

      Direktlänk Olaga hot

    • Olaga tvång

      Ett brott som innebär att någon genom misshandel eller hot tvingar en person att handla på visst sätt (eller låta bli att handla). Olaga tvång kan också vara hot om att, utan egentlig grund, åtala eller att anmäla någon för ett brott.

      Direktlänk Olaga tvång

    • Olovligt brukande

      Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom vilket medför skada eller olägenhet för den personen, t.ex. om man lånat någon annans bil och istället för att lämna tillbaks den på utlovad tid använder den ytterligare en vecka.

      Direktlänk Olovligt brukande

    • Olovligt förfogande

      Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom som man har hand om, t.ex. säljer något man köpt på avbetalning som man ännu inte har betalat färdigt.

      Direktlänk Olovligt förfogande

    • Ordningsbot

      Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt av bl.a. polis och tulltjänstemän. Om den som fått boten godkänner den så motsvarar det en dom som vunnit laga kraft. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot. Riksåklagaren bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Beloppen är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller gemensamt för flera brott högst 10 000 kronor.

      Direktlänk Ordningsbot

    • Orubblighet

      Huvudregeln enligt svensk lag är att en dom som vunnit laga kraft inte kan tas upp på nytt - orubblighetsprincipen. Varken den dömde eller målsäganden, brottsoffret, ska behöva leva under hot att en dom ska kunna ändras. Några undantag finns dock, nämligen resning, återställande av försutten tid samt klagan över domvilla.

      Direktlänk Orubblighet

    • Osann försäkran

      Ett brott som innebär att någon i skriftliga uppgifter som ska ges under ed eller på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och att det innebär risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt.

      Relaterade ord: Ed Mened
      Direktlänk Osann försäkran

    • Osant intygande

      Ett brott som innebär att någon i ett intyg eller något annat dokument skriftligt lämnar en osann uppgift om sin egen identitet eller om någon annan.  Som osant intygande räknas också att någon upprättar ett falskt dokument om avtal eller liknande.

      Relaterade ord: Mened
      Direktlänk Osant intygande

    • Oskuldspresumtion

      Den grundläggande rättsprincip som innebär att den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig till dess att motsatsen har bevisats.

      Relaterade ord: Bevisbörda
      Direktlänk Oskuldspresumtion

  • P

    • Part

      Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, dvs. åtalad, i tvistemål kärande respektive svarande.

      Direktlänk Part

    • Penningböter

      Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000  kronor.

      Direktlänk Penningböter

    • Plädering

      En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.

      Relaterade ord: Försvarare
      Direktlänk Plädering

    • Praxis

      Sedvänja.

      Relaterade ord: Rättspraxis
      Direktlänk Praxis

    • Prejudikat

      Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

      Relaterade ord: Prövningstillstånd
      Direktlänk Prejudikat

    • Preskription

      När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid.

      Direktlänk Preskription

    • Privat försvarare

      Ett juridiskt biträde, vanligen en advokat, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen.

      Direktlänk Privat försvarare

    • Processrätt

      Processrätten behandlar huvudsakligen hur en rättegång i en domstol går till. Rättegångsbalken innehåller huvuddragen i processrätten för rättegångar i de allmänna domstolarna.

      Direktlänk Processrätt

    • Proportionalitetsprincipen

      En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas.

      Proportionalitetsprincipen finns i svensk lag i bland annat 8 § polislagen och 24 kap. 1 § rättegångsbalken.

    • Prövningstillstånd

      Ett beslut i Högsta domstolen eller Regeringsrätten att pröva ett ärende som har överklagats från en underinstans. Prövning i högsta instans medges i allmänhet bara i prejudikatfall, dvs. när bedömningen har betydelse för rättstillämpningen i liknande fall. Även för vissa mål i hov- och kammarrätter krävs prövningstillstånd.

       

      Relaterade ord: Prejudikat
      Direktlänk Prövningstillstånd

    • Påföljd

      En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.

      Direktlänk Påföljd

    • Påföljdseftergift

      Domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom. Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, t.ex. att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.

      Relaterade ord: Tilltalad
      Direktlänk Påföljdseftergift

  • R

    • Rapporteftergift

      Polisens beslut att inte rapportera ett brott när en erinran, tillsägelse, kan anses tillräcklig. Kan bara meddelas för bötesbrott.

      Direktlänk Rapporteftergift

    • Rattfylleri

      Den som kör ett motorfordon och har mer än 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till rattfylleri. Om alkoholhalten i blodet överstiger 1,0 promille (eller 0,5 mg/liter i utandningsluften) betecknas brottet som grovt rattfylleri.

      Direktlänk Rattfylleri

    • RB

      Rättegångsbalken, dvs. den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till.

      Direktlänk RB

    • Recidivfara

      Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.

      Relaterade ord: Häktning
      Direktlänk Recidivfara

    • Rekvisit

      Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.

      Direktlänk Rekvisit

    • Resning

      Ett särskilt rättsmedel som innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft. Resning söks vid instansen över den som dömt i målet, dvs. Högsta domstolen när det gäller hovrättsdomar och hovrätten om det gäller en tingsrättsdom. Högsta domstolen beviljar i genomsnitt resning i ett par fall om året.

      Direktlänk Resning

    • Restriktioner

      Beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är anhållen eller häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakt med yttervärlden (telefon och/eller brev).

      Relaterade ord: Anhållande Häktning
      Direktlänk Restriktioner

    • Riksåklagaren

      Riksåklagaren är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Riksåklagaren är också chef för Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige med undantag för dem som är anställda på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Riksåklagaren är dock högsta åklagare även för Ekobrottsmyndighetens åklagare.

      Relaterade ord: Allmän åklagare EBM
      Direktlänk Riksåklagaren

    • Rådman

      Ordinarie domare i tingsrätt.

      Direktlänk Rådman

    • Rättegång

      Process eller förhandling i en domstol.

       

      Relaterade ord: Brottmål Tvistemål
      Direktlänk Rättegång

    • Rättegångsbalken

      Rättegångsbalken är den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till.

      Se också brottmål och tvistemål.

      Direktlänk Rättegångsbalken

    • Rättegångsfel

      Handläggning vid en domstol som strider mot reglerna i rättegångsbalken.

      Direktlänk Rättegångsfel

    • Rättegångshinder

      När ett mål inte kan prövas i sak utan ska avvisas, t.ex. därför att det inte tagits upp i rätt domstol.

      Direktlänk Rättegångshinder

    • Rättegångsombud

      En person, vanligen advokat, som har till uppgift att biträda en part i en rättegång.

      Relaterade ord: Part
      Direktlänk Rättegångsombud

    • Rättsfall

      Exempel på en domstols avgörande av en rättslig fråga.

      Direktlänk Rättsfall

    • Rättsföljd

      Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex. det straff som ska dömas ut om ett visst brott har begåtts.

      Direktlänk Rättsföljd

    • Rättshjälp

      Ett bidrag av allmänna medel för att täcka privatpersoners eller dödsbons
      kostnader för att tillvarata sina rättsliga intressen.

      Direktlänk Rättshjälp

    • Rättskraft

      Innebär att en sak har fått sin slutgiltiga prövning och inte kan tas upp på nytt.

      Direktlänk Rättskraft

    • Rättskälla

      Rättskällor utgörs främst av lagar med förarbeten (t.ex. propositioner), men också av rättspraxis.

       

      Relaterade ord: Rättspraxis
      Direktlänk Rättskälla

    • Rättsmedel

      Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Särskilda rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

      Direktlänk Rättsmedel

    • Rättsordning

      Ett lands alla rättsregler, dvs. lagar och andra bestämmelser som alla måste följa.

      Direktlänk Rättsordning

    • Rättspraxis

      Hur domstolarna tillämpar en lag i praktiken genom olika rättsfall.

      Relaterade ord: Prejudikat Rättsfall
      Direktlänk Rättspraxis

    • Rättspsykiatrisk undersökning

      En psykiatrisk bedömning för att få underlag för om den misstänkte ska dömas till psykiatrisk vård istället för fängelse. Beslut om rättspsykiatrisk undersökning fattas av domstolen.  En sådan får bara genomföras om den misstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande.

    • Rättspsykiatrisk vård

      En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå.

      En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Länsrätten beslutar om utskrivning.

    • Rättssäkerhet

      Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.

      Direktlänk Rättssäkerhet

  • S

    • Sakframställning

      Den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet.

      Relaterade ord: Part Yrkande
      Direktlänk Sakframställning

    • Samhällstjänst

      Innebär att den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete.

      Relaterade ord: Skyddstillsyn Villkorlig dom
      Direktlänk Samhällstjänst

    • Sannolika skäl

      Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas.

      Relaterade ord: Skälig misstanke
      Direktlänk Sannolika skäl

    • Sexualbrott

      Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.

      Direktlänk Sexualbrott

    • Skadegörelse

      Ett brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.

      Direktlänk Skadegörelse

    • Skattebrott

      Ett brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg.

      Direktlänk Skattebrott

    • Skyddstillsyn

      En påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att den dömde under en viss prövotid är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Skyddstillsyn

    • Skälig misstanke

      Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke.

      Relaterade ord: Sannolika skäl
      Direktlänk Skälig misstanke

    • Slutanförande

      En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.

      Relaterade ord: Försvarare Part
      Direktlänk Slutanförande

    • Slutdelgivning

      När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt för brott information om detta, vilket kallas slutdelgivning. Han eller hon får då möjlighet att gå igenom materialet i förundersökningen och eventuellt begära ytterligare utredning.

      Relaterade ord: Förundersökning
      Direktlänk Slutdelgivning

    • Smitning

      En vanlig benämning på det brott som en vägtrafikant gör sig skyldig till om han, med eller utan skuld, varit med om en trafikolycka och därefter t.ex. avlägsnar sig från olycksplatsen utan att stanna eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen.

      Direktlänk Smitning

    • Specialdomstol

      Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

      Direktlänk Specialdomstol

    • Specialstraffrätt

      Strafflagar utanför brottsbalken, t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.

      Relaterade ord: Brottsbalken
      Direktlänk Specialstraffrätt

    • Straffbarhetsålder

      Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Straffbarhetsålder

    • Strafflatitud

      Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också straffskala.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Strafflatitud

    • Straffmätning

      Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningsmannens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.

      Direktlänk Straffmätning

    • Straffrätt

      Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff.

      Direktlänk Straffrätt

    • Straffskala

      Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också strafflatitud.

      Relaterade ord: Påföljd
      Direktlänk Straffskala

    • Straffvärde

      Hur allvarligt ett brott är i relation till andra brott. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan för brottet och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Snatteri har ett lägre straffvärde än stöld.

      Relaterade ord: Straffskala
      Direktlänk Straffvärde

    • Strafföreläggande

      Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet.

      Relaterade ord: Böter Villkorlig dom
      Direktlänk Strafföreläggande

    • Stämningsansökan

      När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.

      Relaterade ord: Åtal
      Direktlänk Stämningsansökan

    • Stämpling

      En form av förberedelse till brott som innebär att man i samråd beslutar att begå ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, t.ex. mord och grov misshandel.

      Direktlänk Stämpling

    • Svarande

      Den person i en tvistemålsrättegång som det ställs krav mot.

      Relaterade ord: Kärande Tvistemål
      Direktlänk Svarande

    • Sveda och värk

      Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet.

      Direktlänk Sveda och värk

    • Syn

      Ett bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen.

      Direktlänk Syn

    • Särskild företrädare för barn

      Då en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.

      Relaterade ord: Förundersökning Rättegång

    • Särskild rättsverkan

      Någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, t.ex. företagsbot eller förverkande.

    • Särskild utskrivningsprövning

      Om en person döms till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Sådan ges om den psykiska störningen hos den skyldige anses ge risk för återfall i brott. Länsrätten bestämmer om utskrivning.

      Relaterade ord: Rättspsykiatrisk vård

    • Särskild åklagare

      Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

      Direktlänk Särskild åklagare

    • Särskilda rättsmedel

      Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

  • T

    • Talan

      Talan är det yrkande som den tilltalade eller dennes motpart framställer i en rättegång.

      Relaterade ord: Part Tilltalad
      Direktlänk Talan

    • Teleavlyssning

      Ett tvångsmedel som innebär att en persons telefonsamtal får avlyssnas om han är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och om det är av synnerlig vikt för utredningen. Beslut fattas av domstolen.

      Direktlänk Teleavlyssning

    • Territorialitet

      Territorialitetsprincipen är en princip som innebär att en stat bestraffar alla brott som begås på den statens territorium, oberoende av gärningsmannens nationalitet.

      Direktlänk Territorialitet

    • Tillbakaträdande

      Innebär att någon frivilligt avbryter en brottslig handling eller på annat sätt ser till att brottet inte fullbordas. Frivilligt tillbakaträdande innebär att försöket eller förberedelsen inte bestraffas.

      Direktlänk Tillbakaträdande

    • Tillfälligt omhändertagande

      Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som stör den allmänna ordningen, utgör omedelbar fara för den allmänna ordningen, eller av en person under 15 år och som påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär omedelbar och allvarlig risk för honom. Tillfälligt omhändertagande utförs av polisen.

      Relaterade ord: Frihetsberövande

    • Tillgreppsbrott

      Ett gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan t.ex. stöld och rån.

      Direktlänk Tillgreppsbrott

    • Tilltalad

      Den person som åklagaren har väckt åtal mot.

      Direktlänk Tilltalad

    • Tingsnotarie

      Titel på en person som under (normalt) två år efter avslutad jurist- eller jur kand-examen tjänstgör på en tingsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.

      Direktlänk Tingsnotarie

    • Tingsrätt

      Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar brottmål och tvistemål. Tingsrättens geografiska område kallas domsaga. Chefen för en tingsrätt kallas lagman.

      Relaterade ord: Brottmål Tvistemål
      Direktlänk Tingsrätt

    • Trolöshet mot huvudman

      Ett brott som innebär att en person som fått förtroendet att sköta ekonomiska eller rättsliga angelägenheter åt en annan person eller ett företag (huvudman) missbrukar sin ställning så att det är till skada för huvudmannen.

    • Tvistemål

      Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

      Direktlänk Tvistemål

    • Tvångsmedel

      Tvångsmedel är åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. De innehåller av någon form av tvång mot antingen person eller att man tar egendom i beslag, t.ex. i bevissyfte. Gripande, anhållande och häktning är exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan, kroppsvisitation och beslag. Även hemlig teleavlyssning och liknande räknas som tvångsmedel.

      Direktlänk Tvångsmedel

  • U

    • Underlåtenhetsbrott

      Ett brott som innebär att en person låter bli, dvs. underlåter, att handla i situationer när han kunnat vara aktiv. Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag, t.ex. deklarationsplikten. Det kan också vara så att en person på grund av sin position eller funktion måste vara aktiv; en arbetsgivare måste t.ex. se till att medarbetarnas arbetsmiljö är säker.

      Direktlänk Underlåtenhetsbrott

    • Underrätt

      En domstol i första instans, dvs. tingsrätt och länsrätt.

      Relaterade ord: Överrätt
      Direktlänk Underrätt

    • Universalitet

      Universalitetsprincipen är en princip som innebär att en stat även bestraffar brott som begåtts i andra länder, t.ex. folkrättsbrott.

      Direktlänk Universalitet

    • Universell jurisdiktion

      Universell jurisdiktion innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningspersonen eller målsäganden har. Det handlar främst om brott som begås i krig, t.ex. tortyr, folkmord eller krigsförbrytelser.

      Relaterade ord: Folkmord

    • Uppsåt

      Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningsmannen inser att det han gör kommer att vara en brottslig handling men att insikten inte hindrar honom från att genomföra brottet.

      Direktlänk Uppsåt

    • Utlämning

      En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett land kan utlämnas från ett annat land för rättegång eller för att avtjäna straff. Svenska åklagare kan också begära att personer utlämnas till Sverige från länder utanför EU. Inom EU finns ett förenklat utlämningsförfarande, överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern.

      Relaterade ord: Överlämnande
      Direktlänk Utlämning

    • Utpekad person

      Är den person som en brottsutredning avser. Beslut om skälig misstanke har inte fattats.

      Relaterade ord: Skälig misstanke
      Direktlänk Utpekad person

    • Utvecklingscentrum

      Åklagarmyndigheten har tre utvecklingscentrum. Deras uppgift är metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och att svara för den samlade kunskapen inom sina ansvarsområden. Rättslig uppföljning och tillsyn. t.ex. överprövningar, bedrivs också här.

      Relaterade ord: Överprövning
      Direktlänk Utvecklingscentrum

  • V

    • Viktimologi

      Läran om brottsoffer. Det är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap.

      Relaterade ord: Straffrätt
      Direktlänk Viktimologi

    • Vilandeförklaring

      Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas.

      Direktlänk Vilandeförklaring

    • Villkorlig dom

      En påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst.

      Relaterade ord: Dagsböter Påföljd
      Direktlänk Villkorlig dom

    • Villkorlig frigivning

      Frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.

      Direktlänk Villkorlig frigivning

    • Vitsorda

      Erkänna, medge riktigheten av ett visst sakförhållande eller medge skäligheten av en yrkad ersättning.

      Direktlänk Vitsorda

    • Vittnesed

      Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

      Direktlänk Vittnesed

    • Våda

      Olyckshändelse.

      Direktlänk Våda

    • Våldsbrott

      Brott som innebär våld mot en annan person, t.ex. mord och misshandel, men även våldtäkt.

      Direktlänk Våldsbrott

    • Våldtäkt

      Ett brott som innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utnyttjar att den andra t.ex. på grund av kraftig berusning inte kan värja sig.

      Relaterade ord: Våldtäkt mot barn
      Direktlänk Våldtäkt

    • Våldtäkt mot barn

      Den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld förekommit eller ej. Anses brottet mindre allvarligt, med hänsyn till omständigheterna, rubriceras det som sexuellt utnyttjande av barn, vilket har en lägre straffskala. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.

      Direktlänk Våldtäkt mot barn

    • Vållande

      Oaktsamhet.

      Direktlänk Vållande

    • Vållande till annans död

      Ett brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet.

      Relaterade ord: Dråp Mord Oaktsamhet

  • Y

    • Yppandeförbud

      Yppandeförbud är ett förbud för den som har deltagit vid en domstolsförhandling eller har medverkat vid ett polisförhör att berätta för andra vad som sagts vid förhandlingen eller förhöret.

      Det är domstolen (förhandling) eller åklagaren (förhör) som kan besluta om yppandeförbud.

      Direktlänk Yppandeförbud

    • Yrkande

      Begäran. Åklagaren kan till exempel yrka, dvs. begära, att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst fängelsestraff.

      Relaterade ord: Tilltalad
      Direktlänk Yrkande

  • Å

    • Åklagarkammare

      Det operativa åklagararbetet sköts från landets cirka 40 åklagarkammare. Det finns allmänna åklagarkammare som handlägger i stort sett samtliga brott inom sitt geografiska område, internationella åklagarkammare som handlägger grövre brott med internationell anknytning och nationella åklagarkammare som handlägger samtliga brott inom ett visst specialområde.

      Direktlänk Åklagarkammare

    • Åklagarmyndighetens huvudkontor

      Åklagarmyndighetens huvudkontor har ansvar för bland annat rättslig utveckling, verksamheten i Högsta domstolen och administrativa uppgifter

      Länk till instruktion för Åklagarmyndigheten, SFS 2007:971

    • Åtal

      Om åklagaren anser att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått det så åtalas den misstänkta personen. I Sverige är åklagaren i princip skyldig att åtala om dessa villkor är uppfyllda. Det sker genom att en stämningsansökan lämnas till tingsrätten.

       

      Direktlänk Åtal

    • Åtalseftergift

      Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalsunderlåtelse.

      Direktlänk Åtalseftergift

    • Åtalspreskription

      När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har hittat den skyldige, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken.

      Relaterade ord: Preskription
      Direktlänk Åtalspreskription

    • Åtalsunderlåtelse

      I vissa fall, exempelvis vid brott som begås av ungdomar under 18 år, kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalseftergift.

      Relaterade ord: Absolut åtalsplikt
      Direktlänk Åtalsunderlåtelse

    • Återförvisning

      När en högre instans, t.ex. en hovrätt, beslutar att skicka tillbaka ett mål till den lägre instansen, tingsrätten, för ny prövning, ofta på grund av att tingsrätten inte prövat någon omständighet som hovrätten anser vara av betydelse.

      Direktlänk Återförvisning

    • Återställande av försutten tid

      Om en part i ett mål inte har överklagat i rätt tid men har laga förfall kan Högsta domstolen eller Regeringsrätten bevilja återställande av försutten tid, vilket innebär att en ny tidsfrist börjar löpa.

      Relaterade ord: Laga förfall Part

  • Ä

    • Ärekränkning

      Gemensam benämning på förtal och förolämpning. Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan särskild grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Förolämpning är en kränkning som riktas direkt mot en person, genom nedsättande omdömen eller liknande.

      Direktlänk Ärekränkning

  • Ö

    • Övergrepp i rättssak

      Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att han anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.

    • Överklagande

      En begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut. En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten, vars dom kan överklagas till Högsta domstolen. Överklagande måste ske skriftligt inom fastställd tid, vanligen två till tre veckor.

      Direktlänk Överklagande

    • Överläggning

      När ett mål ska avslutas och pläderingarna är gjorda samlas domaren och nämndemännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig.

      Relaterade ord: Plädering Nämndeman
      Direktlänk Överläggning

    • Överlämnande

      En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett EU-land kan i vissa fall överlämnas till det landet. Svenska åklagare kan också skicka arresteringsorder till EU-länder för att få personer överlämnade till Sverige. För länder utanför EU kallas förfarandet utlämning.

      Relaterade ord: Utlämning
      Direktlänk Överlämnande

    • Överlämnande till särskild vård

      Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om man är under 21 år, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om rättspsykiatrisk vård.

      Om någon begått brott innan han fyllt 18 år kan han dömas till sluten ungdomsvård under viss tid i stället för fängelse.

    • Överprövning

      Innebär att en högre instans prövar ett avgörande från lägre instans.

      Direktlänk Överprövning

    • Överrätt

      En domstol som är överordnad en annan domstol, t.ex. hovrätt i förhållande till tingsrätt.

      Direktlänk Överrätt

    • Övervakare

      En person som har i uppdrag att ha tillsyn över och ge hjälp åt personer som dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna.

      Direktlänk Övervakare
;