Riksenheten mot korruption har i samband med årets val i september handlagt ärenden om otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig förmån vid röstning.

Vad skulle brotten kunna handla om?

De ageranden som kan omfattas av bestämmelserna kan handla om ingrepp i själva valförrättningen eller påverkan på enskilda individer i samband med val.

Det skulle till exempel kunna handla om att man smugglar in eller förstör röstsedlar. Det kan också handla om att en valförrättare medvetet summerar fel eller på annat sätt missbrukar sin ställning.

– När det gäller påverkan på individer skulle ett otillbörligt agerande kunna handla om att hindra, tvinga, hota eller lämna en muta till en röstberättigad person för att han eller hon ska rösta på ett visst sätt, säger chefsåklagare Mats Jansson på Riksenheten mot korruption.

Det är även otillåtet att ta emot en muta för att rösta på ett visst sätt i ett allmänt val. Detta är straffbelagt som tagande av otillbörlig förmån vid röstning.

– Brott som avser tagande och givande av en förmån för att någon ska rösta på ett visst sätt påminner om brotten givande och tagande av muta, men skiljer sig från dem genom att mutbrotten kräver att mottagaren innehar en anställning eller ett uppdrag.

I brottsbalken finns även en straffbestämmelse som avser brott mot rösthemlighet. Utredningar om detta brott leds som utgångspunkt av åklagare vid allmänna åklagarkammare runt om i landet. 

När det gäller frågan om förkryssade valsedlar kan noteras att Valprövningsnämnden uttalat sig i frågan.

Valprövningsnämndens beslut 30-1998

Antal ärenden jämfört med tidigare

Ärenden om otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig förmån vid röstning som handlagts på Riksenheten mot korruption:

2026 – 35 ärenden (1/1–30/9)

2022 – 21 ärenden

2018 – 85 ärenden

– Av de ärenden som inkommit till oss på riksenheten i samband med årets val har redan en större del handlagts och fattats beslut i. Det kan beträffande dessa fall konstateras att åklagare i en betydande andel av dessa antingen inte inlett förundersökning eller lagt ned förundersökningen på den grunden att det saknas anledning att anta att brott begåtts. Det kan då handla om att det anmälda inte är brottsligt, säger chefsåklagare Mats Jansson.

I pågående förundersökningar kan inga uppgifter lämnas med hänsyn till sekretess.

Efter månadsskiftet oktober/november kan nya siffror om antalet ärenden presenteras.