Upprepade kränkningar i form av otillbörliga hot, otillbörligt tvång och otillbörlig övervakning kan numera utgöra brottet psykiskt våld, ett brott som sedan den 1 juli kan ge upp till fyra års fängelse och kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts.

Psykiskt våld kan handla om att någon upprepade gånger utsätter en annan person för beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteenden, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning.

Kränkningarna ska tillsammans vara ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Det behöver däremot inte bevisas att självkänslan faktiskt har skadats.

Inte begränsat till nära relationer

Psykiskt våld förknippas ofta med våld i nära relation, men det finns inget krav på att den utsatta och gärningspersonen ska vara närstående. Brottet kan även aktualiseras vid exempelvis mobbning eller kränkningar på nätet.

Ett otillbörligt hot behöver exempelvis inte vara ett hot om en brottslig gärning. Det kan handla om att hota någon med att göra personen hemlös eller kasta ut personen ur bostaden.

Otillbörligt tvång kan exempelvis vara krav på att bära religiös klädsel, omvändelseförsök, krav på att stanna kvar i en relation eller att belåna sig för att finansiera någon annans ekonomi.

Övervakning kan ske fysiskt genom att någon följer efter en person, men också genom att exempelvis ta del av någon annans sociala medier, lyssna på telefonsamtal eller använda tekniska hjälpmedel för övervakning.

Var går gränsen?

Alla konflikter, hårda ord eller dåliga beteenden är inte psykiskt våld.

– En relation måste ha en viss toleransnivå för dåligt beteende. Det är skillnad på att något händer någon gång och att kränkningarna upprepas, säger Sofia Bryngelsson på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum.

Det är alltså inte en enstaka händelse som står i centrum. För straffansvar krävs att kränkningarna upprepas och sammantaget är ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år.

Psykiskt våld behöver inte lämna synliga spår

Till skillnad från fysiskt våld behöver psykiskt våld inte lämna synliga skador. Exempel på bevisning som kan användas är meddelanden och ljudinspelningar.

Psykiskt våld kan också ingå som underbrott i grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck samt utgöra grundbrott för barnfridsbrott.

För Sofia Bryngelsson är den nya lagstiftningen en markering av hur allvarligt psykiskt våld kan vara.

– Lagstiftaren vill markera allvaret. Psykiskt våld kan göra allvarlig skada, säger hon.