Från och med den 10 september gäller sänkt straffbarhetsålder från 15 till 14 år för allvarlig brottslighet. Det innebär bland annat att 14-åringar nu kommer att kunna straffas för vissa grova brott såsom mord och grov våldtäkt.

Barn som fyllt 14 år och begår brott kan med den nya lagstiftningen straffas för sådana brott som har minst fyra års fängelse i straffskalan, samt försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Som exempel kan nämnas mord, grov allmänfarlig ödeläggelse, grov mordbrand, grovt vapenbrott och grov våldtäkt. Beroende på brottets allvar i det enskilda fallet kan det bli aktuellt med fängelsestraff även för 14-åringar.
Senior åklagare Maria Franzén vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum svarar här på några frågor om de aktuella lagändringarna på ungdomsområdet.
Kan 14-åringar anhållas och häktas?
– Om en 14-åring misstänks för ett brott som omfattas av den sänkta straffbarhetsåldern är det nu möjligt att både anhålla och häkta den unge om förutsättningarna för frihetsberövande är uppfyllda. Det är åklagaren som fattar beslut om anhållande och domstolen som fattar beslut om häktning efter framställan från åklagaren.
Behöver åklagare tänka annorlunda nu?
– Åklagare behöver framförallt vara uppmärksamma på hur brottet ska rubriceras eftersom det kommer att styra vilket regelverk som ska tillämpas. 14-åringar som misstänkts för brott kan bli föremål både för en utredning enligt 31 § LUL (för icke straffbara) eller en förundersökning (om de bedöms vara straffbara).
Om rubriceringen ändras under utredningens gång kan utredningsformen behöva skifta.
Förväntar ni er att det blir många 14-åringar som kommer att frihetsberövas?
– På förhand är det svårt att bedöma hur många 14-åringar som kommer att frihetsberövas som en följd av den sänkta straffbarhetsåldern för allvarliga brott.
Jämfört med tidigare regelverk kommer dock 14-åringar i de allra flesta fall bli föremål för förundersökning istället för utredning enligt 31 § LUL om det är fråga om sådan brottslighet som tidigare lett till bevistalan. Det kommer göra det möjligt att anhålla och häkta 14-åringen.
På vilket sätt påverkar den nya lagstiftningen ungdomar mellan 15 och 17 år?
– Det har gjorts skärpningar både vad gäller straffmätningen och de olika påföljder som är aktuella för unga lagöverträdare. T.ex. skärps nu maxstraffet från 14 år till 18 års fängelse, det har även gjorts en skärpning av påföljden ungdomsövervakning och en minskning av den s.k. ungdomsreduktionen (i dagligt tal ofta kallat ungdomsrabatten).
På vilket sätt förändras ungdomsreduktionen?
– Både för brott före och efter den 10 september sker en sänkning av straffvärdet i förhållande till den unges ålder om det handlar om en misstänkt under 18 år.
Om en 16-åring begått ett brott som för en vuxen motsvarar ett straffvärde på 1 års fängelse blir straffmätningsvärdet enligt tidigare regelverk som utgångspunkt omkring 3 månaders fängelse för 16-åringen. Med den nya lagstiftningen ska straffmätningsvärdet för 16-åringen istället som utgångspunkt motsvara drygt 7 månaders fängelse. Vid mycket allvarlig brottslighet kan det bli fråga om en ännu mindre ungdomsreduktion.
Bevistalan finns ju kvar. Förändras den på något sätt nu från 10 september?
– Vissa förändringar har gjorts även när det gäller bevistalan. Tidigare var en åklagare i princip skyldig att väcka bevistalan för brott med minst fem års fängelse i straffskalan eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, förutsatt att bevisningen var tillräcklig (den s.k. presumtionsregeln).
Nu går gränsen för presumtionsregeln i stället vid brott med minimistraff fyra års fängelse eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott. Fler brottstyper omfattas därför av presumtionsregeln samtidigt som 14-åringarna istället bedöms som straffbara och kan bli föremål för åtal istället för bevistalan.
Vilka överväganden ska göras vid frihetsberövande av en 14-åring?
– Barnets ålder ska beaktas, vilket innebär att anhållande och häktning inte kan bli aktuellt i lika stor utsträckning när det är fråga om en person som är 14 år som när det gäller en person som är några år äldre. Ju yngre det misstänkta barnet är, desto mer kommer det att krävas i fråga om brottslighetens allvar och styrkan i de särskilda häktningsskälen (t.ex. återfallsrisk eller risk för att den misstänkte förstör bevisning) för att barnet ska kunna frihetsberövas.
Vid prövning av om häktning får ske ska det dessutom alltid göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Barn som är 14 år gamla bör därför enligt lagstiftaren kunna anhållas och häktas endast i absoluta undantagsfall och ett eventuellt frihetsberövande bör bestå under kortast möjliga tid.
Ytterst kommer det att bli en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Ordförklaringar av vissa begrepp i artikeln:
LUL (31 § LUL)
Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 18 år. För ungdomar finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.
Bevistalan
Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd, med undantag för de 14-åringar som begår brott som omfattas av den särskilda regleringen om sänkt straffbarhetsålder. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser.
Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd. Domstolens avgörande registreras från den 10 september i belastningsregistret.
Proportionalitetsbedömning/Proportionalitetsprincipen
En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas. Proportionalitetsprincipen finns i svensk lag i bland annat 8 § polislagen och 24 kap. 1 § rättegångsbalken.
Straffmätning
Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningspersonens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.
Ungdomsreduktion
För brott som någon begår före 18 års ålder finns en ”rabatt” av straffvärdet i förhållande till den unges ålder vid brottet. Om en 16-åring begått ett brott som för en vuxen motsvarar ett straffvärde på ett års fängelse blir straffmätningsvärdet istället som utgångspunkt drygt sju månaders fängelse (om brottet begås den 10 september 2026 eller senare). Vid mycket allvarlig brottslighet kan det bli en ännu mindre ungdomsreduktion.