En kort lägesrapport lämnas här med anledning av att det kommit många frågor om vad som händer i Assangeärendet.

Den 14 juni 2012 fattade brittiska Högsta domstolen, The Supreme Court, beslut om att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder. För att överlämningen till Sverige ska kunna verkställas krävs i praktiken att Julian Assange överlämnar sig till brittisk polis. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder är det den överlämnande staten (Storbritannien) som ska meddela den mottagande staten (Sverige) var och när personen kan hämtas. Detta förutsätter att den som ska överlämnas är tillgänglig för den överlämnande statens myndigheter. Julian Assange befinner sig inne på Ecuadors ambassad utom räckhåll för brittiska myndigheter. Ur den svenska åklagarens synvinkel har alltså ingenting hänt i ärendet sedan beslutet i The Supreme Court i juni förra året. Förutsättningarna för att avsluta ärendet Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning läggas ner när det inte längre finns anledning att slutföra den. Den ansvariga åklagaren ska fortlöpande göra sådana bedömningar. Ett skäl till att lägga ner en förundersökning kan vara att den misstänkta personen rymt eller på annat sätt försvunnit och att det inte finns skäl att anta att personen ska komma tillbaks. I det här fallet finns ett beslut om att Assange ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern. Han förväntas därför komma till Sverige. Varför kan inte Assange förhöras i Storbritannien? En fråga som ofta återkommer är varför åklagaren inte kan förhöra Assange i Storbritannien. Den frågan har besvarats tidigare, se länk i högerspalten.Ansvarig åklagare, överåklagare Marianne Ny, har tidigare meddelat att hon inte ger intervjuer så länge som ärendet pågår i Storbritannien. Eftersom processen i Storbritannien inte kunnat avslutas är det alltså inte möjligt att ge intervjuer.

Som stöd för åklagarnas handläggning redovisar riksåklagaren i en promemoria sin syn på effekterna av Högsta domstolens beslut den 11 juni 2013 och vilka konsekvenser det har för pågående och avslutade ärenden.

Promemorian behandlar följande områden:I vilka fall som förbudet mot dubbla förfaranden hindrar lagföringHandläggning av anmälningar som gjorts före Högsta domstolens beslutDomar som redan vunnit laga kraftStrafförelägganden

Med anledning av HD:s beslut om skattetillägg och skattebrott har företrädare för de tre myndigheterna i dag diskuterat den uppkomna situationen och kommer att ha en fortsatt dialog om detta.

Hur pågående ärenden inom rättsväsendet ska hanteras kommer att fortsätta diskuteras efter mötet. Avsikten är att i slutet av denna vecka tillhandahålla vägledning till åklagarna som underlag för beslut i respektive ärende. Det kan konstateras att HD:s beslut endast berör en mindre del av de åtalsanmälningar som Skatteverket gör. Verket kommer under en övergångsperiod, innan en ny lagstiftning är på plats, som huvudregel att fortsätta påföra skattetillägg. I dessa fall kommer det inte vara möjligt att göra en brottsanmälan. I de ärenden där allvarlig ekonomisk brottslighet kan misstänkas kommer dock Skatteverket att göra en brottsanmälan i stället för att påföra skattetillägg. Åklagarmyndigheten har i dag fått en begäran från Högsta domstolen om en skriftlig förklaring i ett ärende om resning, som gäller den aktuella frågan. - Det är utmärkt att frågan om resning kommer under HD:s prövning relativt snabbt eftersom denna fråga inte behandlades i gårdagens beslut. Normalt gäller att ny praxis från HD inte har retroaktiv verkan, säger riksåklagare Anders Perklev.

– Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev.

- Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev. - Högsta domstolen har kommit fram till att en person inte kan åtalas för skattebrott om personen också måste betala ett skattetillägg för samma felaktiga uppgift. Det kommer förstås att få konsekvenser, bland annat att lagstiftningen måste ändras, säger Anders Perklev. I normalfallet ska eventuella åtal avvisas om personen redan fått ett skattetillägg. Företrädare för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket kommer att träffas inom kort för att gemensamt diskutera effekterna av Högsta domstolens beslut och hur man ska hantera den situation som nu uppstått. Under den period som frågan har varit föremål för rättslig prövning har riksåklagaren utfärdat rekommendationer till åklagarna hur de ska handlägga sådana här ärenden. Dessa rekommendationer kommer att revideras så snart det är möjligt. I april 2013 rekommenderade riksåklagaren åklagare att ställa sig positiva till att huvudförhandlingar tillsvidare ställs in respektive att mål vilandeförklaras i avvaktan på HD:s beslut.

Efter en omhäktningsförhandling vid Attunda tingsrätt på förmiddagen sitter en man fortsatt häktad för bland annat sexuella övergrepp mot barn.

Misstankarna gäller övergrepp som begåtts på en vårdcentral i norra Stockholm och omfattar flera olika barn under 15 år. - Utredningen pågår bland annat med inhämtning av muntlig och teknisk bevisning. I övrigt kan jag inte ge några närmare kommentarer i ärendet, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Åtal ska vara väckt senast onsdag den 19 juni.

Idag meddelade Borås tingsrätt dom i ett mål där en flicka anklagats för att vara häxa och berättat att hon utsatts för misshandel och allvarliga kränkningar i sitt tidigare hem.

Tingsrätten anser att flickans berättelse har högt bevisvärde och dömer båda de tilltalade. Mannen, som visat sig vara flickans morbror, döms för grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt olaga hot till fängelse i 1 år och 10 månader. Mannens fru dömdes för grovt olaga hot till fängelse 8 månader och frikändes på andra punkter. Flickan tilldöms ett skadestånd på 60000 kr. - Jag är nöjd med att tingsrätten gått på flickans berättelse. Att frun inte dömdes lika hårt beror på att tingsrätten ansåg att man inte kunde lasta henne för medverkan förutom vid en av händelserna. Med hänsyn till att de nu dömda har förnekat och med eftertryck hävdat sin oskuld förväntar jag mig överklagande från deras sida. Själv måste jag läsa domen mer noggrant innan jag kan ge besked om jag tänker överklaga i de delar som åtalet ogillades samt beträffande straffens längd, säger kammaråklagare Daniel Larson

En ung man, som fyllde 17 år en vecka efter gärningstillfället, har dömts för ett mycket brutalt mord av sin syster. Enligt tings- och hovrätten hade straffet för en vuxen person bestämts till fängelse på livstid.

Med hänsyn till den dömdes låga ålder bestämde tingsrätten påföljden till fängelse i 8 år. Hovrätten ändrade dock påföljden till fyra års sluten ungdomsvård, vilket är den maximala tiden för sluten ungdomsvård. Huvudregeln är att ungdomar under 18 år inte ska dömas till fängelse, säger riksåklagare Anders Perklev. - När en person under 18 år begått ett så pass allvarligt brott att det finns synnerliga skäl att döma till fängelse, är principen den att den unge istället ska dömas till sluten ungdomsvård. Enligt riksåklagarens uppfattning finns i detta fall inte tillräckligt starka skäl att frångå denna princip. Riksåklagaren har därför valt att inte överklaga hovrättens dom.