Den 1 oktober blev Åklagarmyndigheten beredskapsmyndighet. Det innebär ett ökat ansvar att planera för att säkerställa myndighetens verksamhet under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig.
Med allt fler vattenskotrar i Sverige ökade också antalet olyckor och rapporter om körning på sätt som kunde utgöra fara för allmänheten. Den 1 maj 2022 infördes därför krav på förarbevis för vattenskoter. Hittills har nio åtal väckts för olovlig körning i Sverige. Nu pågår också en utredning som ska tydliggöra på vilka platser vattenskoter ska få köras.
När polis skjuter med sitt tjänstevapen vid ingripanden inleds en förundersökning av åklagare på Särskilda åklagarkammaren. Här utreds brottsmisstankar mot poliser och andra särskilda befattningshavare.
Sverige förstärker för första gången verksamheten vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag med flera åklagare.
500 juriststudenter sökte men bara 22 fick en eftertraktad plats som sommarnotarie på Åklagarmyndigheten. Sommarnotarierna är en administrativ hjälp på åklagarkamrarna, samtidigt som de får en inblick i hur både åklagare och handläggare arbetar i myndigheten. Studenten Armana Masfun fick en av de eftertraktade platserna och har i sommar varit på Norrorts åklagarkammare i Stockholm. Här berättar hon om hur tiden på Åklagarmyndigheten varit.
Riksåklagaren kommenterar det faktum att assistentåklagare ibland handlägger ärenden om grov kvinnofridskränkning.
Hur kan vi få fler att våga berätta vad de sett vid brott? Den frågan diskuterades på ett av Åklagarmyndighetens seminarier i Almedalen.
Det blir allt vanligare att hundar smugglas in i Sverige. För att underlätta handläggningen har Åklagarmyndigheten tagit fram en rättslig vägledning för åklagare som utreder dessa brott.
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
