Åklagarmyndighetens

Förundersökningen i Assangeärendet återupptas

2019-05-13
Vice överåklagare Eva-Marie Persson har i dag beslutat att återuppta den nedlagda förundersökningen om Assangeärendet.

Åklagaren kommer inom kort att begära Julian Assange häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för en våldtäkt som begicks i augusti 2010. För att kunna verkställa häktningsbeslutet kommer åklagaren att utfärda en så kallad europeisk arresteringsorder. Häktningsframställan kommer att lämnas in till Uppsala tingsrätt, eftersom det misstänkta brottet ägde rum i Enköpings kommun.

– I och med att han lämnat Ecuadors ambassad har förhållandena förändrats i ärendet och jag bedömer att det åter finns förutsättningar att driva ärendet framåt. Julian Assange har dömts för brott i Storbritannien och kommer att avtjäna 25 veckor av straffet innan han kan friges, enligt uppgifter som vi har fått från brittiska myndigheter. Jag är väl medveten om att det pågår en utlämningsprocess i Storbritannien, där han kan komma att utlämnas till USA. Vid en konkurrenssituation mellan en svensk europeisk arresteringsorder och en amerikansk utlämningsbegäran, är det brittiska myndigheter som beslutar om prioriteringsordningen. Utgången av den processen går inte att förutse och jag bedömer att en svensk förundersökning kan bedrivas parallellt med den brittiska handläggningen, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson.

Inom ramen för den återupptagna förundersökningen kommer ett antal utredningsåtgärder att genomföras.

– Min uppfattning är att det behövs ett nytt förhör med den misstänkte. Det kan bli aktuellt att med hjälp av en europeisk utredningsorder begära att få hålla förhör med Julian Assange i Storbritannien. Ett sådant förhör kräver emellertid att Julian Assange samtycker till att det hålls, säger Eva-Marie Persson.



Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 12885-10.

Beslutet (PDF)

 

 

 

 

 

Presstjänsten
010-562 50 20

Aktuella pressmeddelanden

  • Rättegång om polisskott avslutas

    Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

    Läs mer

    Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

    Målnummer i Stockholm tingsrätt: B 10655-18. Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Åklagare har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för inblandning i mordet på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

    Rubriceringarna är medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord samt grovt vapenbrott. Förundersökningsledare är chefsåklagare Pär Andersson. Uppdatering: Häktningsförhandlingen startar kl 13.30 i Rättscentrum, Malmö. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 8001-19. Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Tisdag den 24 september inleds huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt där 16 personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åklagaren är tillgänglig efter förhandlingens första och sista dag.

    Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. En grupp personer med koppling till nordiska motståndsrörelsen var kvar på platsen efter demonstrationen och är nu misstänkta för brott. Sju personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt B 3046-18 Förhandlingsdagar: 24-27/9, 30/9, 1/10, 7-9/10. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke är tillgängliga för media på plats i tingsrätten efter att första och sista förhandlingsdag är avslutade. Innan dess är åklagarna inte tillgängliga för media.               Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • På åklagares begäran har Gällivare tingsrätt i dag beslutat om förlängd åtalstid för de tre personer som är häktade i ärendet.

    - De tre personer som tidigare häktats misstänkta för mord och brott mot griftefriden är fortfarande på sannolika skäl misstänkta för dessa brott. Åtalsfristen avseende samtliga misstänkta har förlängts till den 26 september klockan 11. Anledningen till förlängningen är att utredningen inte hinner slutföras innan den tidigare utsatta åtalstiden löper ut, berättar kammaråklagare Henrik Wallin vid Åklagarkammaren i Luleå. Målnummer vid Gällivare tingsrätt: B 607–19 Åklagaren har i nuläget ingen ytterligare information att lämna och har inte heller någon möjlighet att lämna kommentarer på telefon. När ny information finns i ärendet kommer denna att lämnas i nytt pressmeddelande.   Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagare Petra Lundh har tillsammans med rikspolischef Anders Thornberg vid dagens partiöverläggningar fört fram vad åklagare och polis ytterligare behöver för att bekämpa skjutningar och annat grovt våld, särskilt i gängmiljöer.

    Bland åtgärderna finns förslag på skärpt lagstiftning för att bryta tystnadskulturen, kunna ta del av krypterad information hos misstänkta och väsentligt skärpta straff för personer som utnyttjar unga att begå allvarliga brott. - Det här är stora och svåra frågor och det finns ingen enkel lösning, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi måste bryta tystnadskulturen. Vi ser att vittnen i vissa miljöer inte vågar medverka när det handlar om skjutningar. Det finns ett förslag om att misstänkta som bidrar till brottsutredningen ska kunna få lägre straff. Det tycker vi är viktigt, liksom att utreda frågan om kronvittnen. Vi vill också satsa på utökat vittnesskydd på flera plan. Vi kanske också måste utreda frågan om anonyma vittnen. Ett annat område där ny lagstiftning behövs är inom hemliga tvångsmedel. - Vi behöver hemlig dataavläsning för att kunna komma åt krypterade kanaler. Kriminella pratar med varandra genom krypterade appar och det här är ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar. Även andra hemliga tvångsmedel behöver ses över. Riksåklagaren framförde dessutom behov av andra tvångsmedel såsom beslag och husrannsakan i it-miljöer i högre utsträckning. En annan stor fråga är straffen för ungdomar. - Straffrabatten för personer 18-21 år som begår grova brott behöver tas bort. Vi vill också att de som använder barn och ungdomar för att begå de här grova brotten ska få väsentligt skärpta straff. Ett ytterligare område som Petra Lundh gick in på under mötet var hur myndigheterna ska kunna ta tillbaka de pengar som brotten genererar. - Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, avslutar riksåklagare Petra Lundh.         Presstjänsten 010-562 50 20

    Läs mer
  • Fler pressmeddelanden