Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

2013

  • I morgon torsdag, den 20 juni anordnas en pressträff med anledning av att åtal väcks om bl.a. misstänkt mord på Reimersholme i mars tidigare i år.

    Tid: 11:30 Plats: Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medverkar görkammaråklagare Fredrik Karlsson och Jonas Linnerstam från länskriminalpolisen iStockholm. Förutom vid pressträffen kommer åklagaren finnas tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen. Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.Frågor om pressträffen besvaras av Länskriminalpolisen.

    Läs mer
  • Riksåklagaren tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över om dels användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas, dels oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas.

    Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott. Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner. Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras. Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen.

    Myndigheten tillstyrker i remissvaret att brottmålsprocessen reformeras i enlighet med huvudlinjerna i Straffprocessutredningens förslag. Invändningar reses dock mot en del enskilda förslag, bland annat om hur allmänt åtal ska väckas, och en del påpekanden i övrigt görs. I betänkandet föreslås bland annat. att ansvarsfördelningen mellan domstol och åklagare utvecklas och tydliggörs, att åklagaren ska ange påföljdsyrkande i samtliga mål och att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som yrkats. Vidare föreslås att nya regler för väckande av allmänt åtal införs och att brottmålen ska handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd som yrkats. Om förslagen leder till lagstiftning blir i princip alla åklagare berörda i sin dagliga gärning.

    Läs mer
  • Idag väcks åtal vid Solna tingsrätt mot en man som sedan tidigare är häktad i samband med upploppen i Husby i slutet maj.

    -Åtalet avser grov skadegörelse genom anläggande av bilbrand i samband med upploppen i Husby i slutet maj, säger kammaråklagare Andreas Nyberg på Västerorts åklagarkammare. Den nu åtalade mannen har i förhör erkänt gärningen.

    Läs mer
  • Kvinna häktad för 25 år gammalt mord i Husby

    I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

    Läs mer

    I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

    - Den misstänkta har idag lämnat en annan berättelse än hon gjorde då hon förhördes av polisen år 1988. I ljuset av den berättelsengår utredningen nu vidare med inhämtande av såväl muntlig som teknisk bevisning, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare. Ett eventuellt åtal mot kvinnan ska vara väckt senast den 27 juni.

    Läs mer
  • En kort lägesrapport lämnas här med anledning av att det kommit många frågor om vad som händer i Assangeärendet.

    Den 14 juni 2012 fattade brittiska Högsta domstolen, The Supreme Court, beslut om att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder. För att överlämningen till Sverige ska kunna verkställas krävs i praktiken att Julian Assange överlämnar sig till brittisk polis. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder är det den överlämnande staten (Storbritannien) som ska meddela den mottagande staten (Sverige) var och när personen kan hämtas. Detta förutsätter att den som ska överlämnas är tillgänglig för den överlämnande statens myndigheter. Julian Assange befinner sig inne på Ecuadors ambassad utom räckhåll för brittiska myndigheter. Ur den svenska åklagarens synvinkel har alltså ingenting hänt i ärendet sedan beslutet i The Supreme Court i juni förra året. Förutsättningarna för att avsluta ärendet Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning läggas ner när det inte längre finns anledning att slutföra den. Den ansvariga åklagaren ska fortlöpande göra sådana bedömningar. Ett skäl till att lägga ner en förundersökning kan vara att den misstänkta personen rymt eller på annat sätt försvunnit och att det inte finns skäl att anta att personen ska komma tillbaks. I det här fallet finns ett beslut om att Assange ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern. Han förväntas därför komma till Sverige. Varför kan inte Assange förhöras i Storbritannien? En fråga som ofta återkommer är varför åklagaren inte kan förhöra Assange i Storbritannien. Den frågan har besvarats tidigare, se länk i högerspalten.Ansvarig åklagare, överåklagare Marianne Ny, har tidigare meddelat att hon inte ger intervjuer så länge som ärendet pågår i Storbritannien. Eftersom processen i Storbritannien inte kunnat avslutas är det alltså inte möjligt att ge intervjuer.

    Läs mer
  • Som stöd för åklagarnas handläggning redovisar riksåklagaren i en promemoria sin syn på effekterna av Högsta domstolens beslut den 11 juni 2013 och vilka konsekvenser det har för pågående och avslutade ärenden.

    Promemorian behandlar följande områden:I vilka fall som förbudet mot dubbla förfaranden hindrar lagföringHandläggning av anmälningar som gjorts före Högsta domstolens beslutDomar som redan vunnit laga kraftStrafförelägganden

    Läs mer
  • Med anledning av HD:s beslut om skattetillägg och skattebrott har företrädare för de tre myndigheterna i dag diskuterat den uppkomna situationen och kommer att ha en fortsatt dialog om detta.

    Hur pågående ärenden inom rättsväsendet ska hanteras kommer att fortsätta diskuteras efter mötet. Avsikten är att i slutet av denna vecka tillhandahålla vägledning till åklagarna som underlag för beslut i respektive ärende. Det kan konstateras att HD:s beslut endast berör en mindre del av de åtalsanmälningar som Skatteverket gör. Verket kommer under en övergångsperiod, innan en ny lagstiftning är på plats, som huvudregel att fortsätta påföra skattetillägg. I dessa fall kommer det inte vara möjligt att göra en brottsanmälan. I de ärenden där allvarlig ekonomisk brottslighet kan misstänkas kommer dock Skatteverket att göra en brottsanmälan i stället för att påföra skattetillägg. Åklagarmyndigheten har i dag fått en begäran från Högsta domstolen om en skriftlig förklaring i ett ärende om resning, som gäller den aktuella frågan. - Det är utmärkt att frågan om resning kommer under HD:s prövning relativt snabbt eftersom denna fråga inte behandlades i gårdagens beslut. Normalt gäller att ny praxis från HD inte har retroaktiv verkan, säger riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • – Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev.

    - Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev. - Högsta domstolen har kommit fram till att en person inte kan åtalas för skattebrott om personen också måste betala ett skattetillägg för samma felaktiga uppgift. Det kommer förstås att få konsekvenser, bland annat att lagstiftningen måste ändras, säger Anders Perklev. I normalfallet ska eventuella åtal avvisas om personen redan fått ett skattetillägg. Företrädare för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket kommer att träffas inom kort för att gemensamt diskutera effekterna av Högsta domstolens beslut och hur man ska hantera den situation som nu uppstått. Under den period som frågan har varit föremål för rättslig prövning har riksåklagaren utfärdat rekommendationer till åklagarna hur de ska handlägga sådana här ärenden. Dessa rekommendationer kommer att revideras så snart det är möjligt. I april 2013 rekommenderade riksåklagaren åklagare att ställa sig positiva till att huvudförhandlingar tillsvidare ställs in respektive att mål vilandeförklaras i avvaktan på HD:s beslut.

    Läs mer
  • Efter en omhäktningsförhandling vid Attunda tingsrätt på förmiddagen sitter en man fortsatt häktad för bland annat sexuella övergrepp mot barn.

    Misstankarna gäller övergrepp som begåtts på en vårdcentral i norra Stockholm och omfattar flera olika barn under 15 år. - Utredningen pågår bland annat med inhämtning av muntlig och teknisk bevisning. I övrigt kan jag inte ge några närmare kommentarer i ärendet, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Åtal ska vara väckt senast onsdag den 19 juni.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 >