Ytterligare två häktade för människorov i Kiruna

2019-08-06
Gällivare tingsrätt har i dag häktat de två personer som suttit anhållna misstänka för delaktighet i människorov i Kiruna.

 - Totalt är nu tre personer häktade på sannolika skäl misstänkta för människorov, säger vice chefsåklagare och förundersökningsledare Anna Bergström vid åklagarkammaren i Luleå.

Den försvunne personen är ännu inte återfunnen.

Målnummer i Gällivare tingsrätt: B 607-19.

Då förundersökningen fortfarande är inne i ett tidigt skede kan inga fler kommentarer lämnas i nuläget.

 

Presstjänsten
010-562 50 20

Aktuella pressmeddelanden

  • I dag överlämnar Åklagarmyndigheten 2019 års årsredovisning till regeringen. I den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

    För att Åklagarmyndigheten ska ha en kompetensförsörjning och arbetsmiljö som är hållbar både på kort och lång sikt har myndigheten under 2019 genomfört en omfattande rekryteringssatsning. Omkring 100 nya åklagare har anställts. Myndigheten ser ett fortsatt behov av en hög rekryteringstakt av såväl åklagare som övrig personal för att kunna möta de utmaningar som den alltmer komplexa brottsligheten för med sig. - Åklagarmyndighetens rekryteringssatsning sträcker sig i vart fall fram till 2022 när vi ska vara 100 stycken fler åklagare. Vi har under året anställt 75 nya åklagaraspiranter. Utöver dessa har 27 stycken extra åklagare anställts. När vi räknar bort de som slutat på grund av pension, eller av andra skäl, hamnade vi på 44 åklagare fler än 2018. Det är ”all time high”, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi har getts möjlighet att långsiktigt bygga upp kompetensen och utöka antalet åklagare. Det ger goda förutsättningar för arbetsmiljön, vilket även påverkar myndighetens attraktivitet som arbetsgivare, säger riksåklagare Petra Lundh. Fler nyheter ur Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019 Jämfört med förra året har cirka 3 500 fler personer åtalats eller på annat sätt lagförts för brott. Antalet lagförda brottsmisstankar har ökat inom hälften av brottsgrupperna och främst i grupperna förmögenhetsbrott och narkotikabrott. Att antalet lagförda personer ökat innebär en positiv utveckling i förhållande till myndighetens uppgift att se till att personer som begår brott blir föremål för lagföring. Antalet ärenden där åklagare begärt att vinster av brott ska förverkas har ökat med 6 procent sedan föregående år. Ett av myndighetens uppdrag är att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. Åklagarmyndigheten har deltagit i en myndighetsgemensam arbetsgrupp som undersökt om det går att minska den akuta platsbristen på landets häkten. Tillsammans med Kriminalvården har myndigheten också diskuterat hur situationen för häktade kan förbättras genom att minska isoleringen. Här kan du ladda ner Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Åklagaren har begärt och fått förlängd åtalstid i utredningen om sprängningen på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i Stockholm. Ny åtalstid är bestämd till 6 mars 2020.

    – Utredningen fortsätter med bland annat fortsatta förhör, hantering av beslag och spår som undersökas samt fortsätta söka motivbild för brottet, säger kammaråklagare Frida Rylander. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 994-20.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Södertörns tingsrätt har beslutat att häkta nio personer misstänkta för grovt narkotikabrott. Det var den 17 februari som flera personer greps och anhölls misstänkta för grovt narkotikabrott i Vårberg samt närliggande områden.

    – Jag är nöjd med att tingsrätten har valt att häkta samtliga misstänkta personer i målet. Den misstänkta brottsligheten har begåtts inom ett kriminellt nätverk och det är av avgörande betydelse för den fortsatta utredningen att de inte får möjlighet att påverka bevisningen i ärendet, säger kammaråklagare Paulina Brandberg. – Jag tror också att risken är stor att de hade fortsatt begå brott om de hade försatts på fri fot. Utredningen kommer nu att fortsätta med bland annat ett stort antal förhör och jag bedömer att det kommer att ta i vart fall ett antal månader innan jag kan fatta beslut i åtalsfrågan, avslutar åklagaren. Tingsrättens målnummer: B 1794-20 Kontakt Kammaråklagare Paulina Brandberg, 010-562 62 26.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Riksåklagaren har i dag ansökt om resning till men för en tilltalad som frikänts för våldtäkt mot barn 2011. Ansökan grundar sig på ny bevisning.

    Den tilltalade åtalades den 23 juni 2010 för våldtäkt mot barn. Attunda tingsrätt dömde den tilltalade den 10 november 2010 för bland annat våldtäkt mot barn till fängelse i två år och fyra månader. I mars 2011 ändrade Svea hovrätt (målnummer B 9043–10) tingsrättens dom och ogillade åtalet om våldtäkt mot barn. - Åklagaren som har handlagt ärendet inkom den 20 maj 2019 med information till riksåklagaren om att Nationellt forensiskt centrum (NFC) på begäran av polisen gjort en förnyad analys av ett arkiverat DNA-prov. Denna gav stöd för att målsägandens DNA fanns på det material som säkrades 2010. Riksåklagaren beslutade därför den 3 juli 2019 att förundersökningen mot den tilltalade skulle återupptas, säger Lisbeth Johansson, överåklagare för handläggning av resningsärenden. Förundersökning har nu genomförts. Ett nytt analysresultat har inkommit. Med anledning av vad som framkommit i den nya utredningen har riksåklagaren i dag ansökt om resning till nackdel för den i hovrätten frikända personen. Kontakt På grund av förundersökningssekretess kommer överåklagare Lisbeth Johansson inte att kunna uttala sig mer i resningsärendet. Fakta Resning i Högsta domstolen En av få möjligheter som finns att angripa en dom som vunnit laga kraft är att, med stöd av nya omständigheter eller bevis, ansöka om resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång. När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning. Resning till men, dvs. nackdel, för en åtalad Ansökan om resning till nackdel för en åtalad person sker inte ofta i Sverige. Det har hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna.Sedan en brottmålsdom har vunnit laga kraft får resning beviljas till nackdel för den tidigare åtalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § rättegångsbalken. Målet får resas om brottet kan ge fängelse i mer än ett år. Det krävs att den som begär resning åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den åtalade sannolikt skulle ha dömts för brottet, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i det ursprungliga målet. En resning förutsätter dessutom att den som begär resning visar att det är sannolikt att det inte varit möjligt att åberopa omständigheten eller beviset vid rättegången eller genom att överklaga domen, eller att det funnits en giltig ursäkt för att inte göra det. Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att man får kännedom om det som man grundar sin ansökan på (58 kap. 4 §).         Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Frågan i målet är om straffbart innehav av narkotika av ett visst slag konsumerar straffbart bruk av narkotika av ett helt annat slag.

    Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 415 slagit fast att om någon ska dömas för innehav av narkotika av visst slag så ska denne inte också dömas för att ha brukat en del av den innehavda narkotikan. Frågan är om detta gäller även när den brukade narkotikan är av ett annat slag. Landets tings- och hovrätter dömer olika i denna fråga. Det är därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör rättsläget. Överklagandet AMR 791-20 (pdf)   Kontakt My Hedström, byråchef, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

    Läs mer
  • Fler pressmeddelanden